Psykisk ohÀlsa Àr vanligt bland ungdomar och unga vuxna, och mycket forskning stöder alliansens betydelse för utfallet av terapi (Shirk et al. 2011). Dock saknas en del kunskap om hur allians skapas i terapi med gruppen ungdomar och unga vuxna (Karver et al. 2008). Syftet med denna kvalitativa studie var dÀrför att undersöka hur psykologer beskriver att de gÄr tillvÀga för att skapa och Äterskapa allians i psykoterapi med ungdomar och unga vuxna.

Bakgrund: Av den globala befolkningen, 2005, var 1,6 miljarder vuxna överviktiga och minst 400 miljoner vuxna led av fetma. Sjuksköterskor ska ha förmÄgan att uppfatta och förebygga hÀlsorisker och motivera till förÀndrad livsstil som till exempel viktminskning. Syfte: Att fÄ förstÄelse för patienter med övervikt samt att belysa sjuksköterskans pedagogiska funktion vid viktnedgÄng hos dessa patienter. Metod: Litteraturstudie med 18 klassificerade och vÀrderade vetenskapliga artiklar som analyserats och bearbetats. Resultat: Analysen gav tvÄ kategorier och fem subkategorier; den överviktige patientens upplevelser ? beslut, försvarsmekanismer och hinder, motivation samt sjuksköterskans pedagogiska funktion ? kommunikation och relation, stöd.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningSyftet med studien har varit att undersöka hur vi som idrottslÀrare kan anpassa vÄr undervisning, för att motivera elever till ett aktivt liv i rörelse efter avslutad skolgÄng. Genom frÄgestÀllningarna: Vad som motiverar unga vuxna till ett fysiskt aktivt liv? och Hur har skolundervisningen pÄverkat eleverna?, har vi försökt finna svar pÄ bakomliggande faktorer till unga vuxnas motionsvanor.MetodStudien Àr utformad efter kvalitativa intervjuer som metod. Totalt genomfördes 11 intervjuer under projektets gÄng. Samtliga deltagare hade tagit examen frÄn den svenska gymnasieskolan.

Attetion Deficit Hyperactivity Disorder, ADHD, Àr den vanligaste barnpsykiatriska diagnosen.Syftet med denna studie var att beskriva hur skolsköterskan erfar skolsituationen för elevermed ADHD-diagnos. Fyra till sex procent av alla elever i skolan har denna diagnos (ADHD).Skolsköterskan har i sin dagliga kontakt med elever möjlighet att tidigt upptÀcka och Àven tillviss del förhindra utvecklandet av komplikationer. Orsaken till ADHD bestÄr frÀmst avgenetiska anlag men sociala faktorer finns och de pÄverkar hur svÄr utvecklingen blir.Metoden var en kvalitativ innehÄllsanalys med induktiv ansats beskriven av Lundman ochHÀllgren Graneheim. Datainsamlingen gjordes genom intervjuer med sex skolsköterskor. Urdatamaterialet framtrÀdde temat Att förvÀntas vara som andra, men inte kunna med treunderteman.

Jönsson, Joacim. (2006). ?Jag kan inte förneka att det Àr jobbigt ibland?. - en studie kring specialpedagogens relationbaserade arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd.

Bakgrund: Övervikt och fetma Ă€r ett av vĂ„r tids stora folkhĂ€lsoproblem, inte bara i Sverige utan i stora delar av vĂ€rlden. Detta tros bero pĂ„ att vi har förĂ€ndrat vĂ„r livsstil, till att vara mindre fysiskt aktiva och förtĂ€ra mer snabbmat, godis, alkohol och söta drycker. Eftersom kunskapen om detta förhĂ„llande har funnits en tid och andelen överviktiga och feta Ă€ndĂ„ ökar kan det behövas nya sĂ€tt att angripa problemet. Syfte: Att söka evidens för metoden motiverande samtal (MI) i syfte att frĂ€mja viktnedgĂ„ng hos vuxna över 18 Ă„r. Metod: Litteraturstudie.

Syftet med uppsatsen var att kartlÀgga och granska olika insatser som gjorts inom ramen för statsbidraget för ?lÀsa, skriva, rÀkna? Är 2009, vid fyra gotlÀndska skolor.  Fokus var pÄ hur elever i skolÄr 1-3 och i behov av sÀrskilt stöd kan bli hjÀlpta av dessa insatser. Empirimaterialet samlades in med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med Ätta pedagoger och rektorer samt analys av ÄtgÀrdsprogram upprÀttade för elever i behov av stöd i svenska eller matematik pÄ skolorna.  Resultaten visade att informanterna vÀlkomnade denna satsning pÄ de yngre barnen.

SyfteSyftet med uppsatsen Àr att belysa möjligheter och hinder för motivation i lÀrandet hosgymnasieelever i behov av sÀrskilt stöd. Studien Àr gjord utifrÄn forskningsfrÄgorna:Vilka faktorer pÄverkar motivationen i relation till lÀrandet i skolan för elever i behov avsÀrskilt stöd? Samt PÄ vilket sÀtt pÄverkar dessa faktorer motivationen hos elever i behovav sÀrskilt stöd?TeoriEn elev skall ges stödundervisning om det kan befaras att eleven inte kommer att nÄ dekunskapsmÄl som anges i kursplanerna eller om eleven av andra skÀl behöver sÀrskiltstöd (Gymnasieförordningen, 1992). Detta Àr nÄgot som den svenska gymnasieskolandelvis misslyckats med. En grundlÀggande problematik Àr att elever i behov av sÀrskiltstöd har olikartade behov för att uppnÄ lÀrandemÄlen.

Den hÀr uppsatsen handlar om elever med Ushers syndrom och inkludering i klassrummet. Ushers syndrom bestÄr av en kombinerad syn- och hörselnedsÀttning och synen försÀmras med tiden framförallt i synfÀltet. Med Ushers syndrom innebÀr det Àven svÄrigheter att se i mörkret. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur inkludering kan skapas i klassrummet utifrÄn elever pÄ aktörsnivÄ och skolan och lÀrare pÄ institutionell nivÄ. Anpassningarna Àr viktiga faktorer för att eleverna ska bli inkluderade och jag undersöker Àven vilka anpassningar som uppstÄr och hur gÄr de tillvÀga för att lösa problem i klassrummet.

Alaraj, M & Andréasson, E. Information och stöd till vuxna med gliom och deras anhöriga. Examensarbete i omvÄrdnad 15 högskolepoÀng. Malmö högskola: Fa-kulteten för HÀlsa och SamhÀlle, Institutionen för vÄrdvetenskap, 2012. Gliom Àr en allvarlig tumörsjukdom dÀr möjligheten till tillfrisknande Àr be-grÀnsad. Sjukdomen har en djup inverkan bÄde pÄ patient och anhöriga i var-dagen.

Studie- och yrkesvÀgledning ska göras utifrÄn elevens behov och förutsÀttningar. Studie- och yrkesvÀgledare ska ha kunskap och kompetens för att ge stöd utifrÄn varje individs enskilda behov. Syftet med denna studie Àr att studera studie- och yrkesvÀgledares beskriver sina upplevelser av arbete med vÀgledning och studie- och yrkesval hos elever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar. Uppsatsens frÄgestÀllningar Àr hur studie- och yrkesvÀgledare arbetar med vÀgledning och hur de uppfattar studie- och yrkesval hos elever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar. Som undersökningsmetod har kvalitativ metod anvÀnds, dÀr sex studie- och yrkesvÀgledare pÄ gymnasieskolor och gymnasiesÀrskolor har intervjuats.

FörstÄelighet innebÀr hur vÀl lyssnaren förstÄr vad talaren menar (Hartelius & Lohmander, 2008). Barn med sprÄkstörning har ofta en nedsatt förstÄelighet (Nettelbladt, 2007). Föreliggande studie syftar till att undersöka huruvida det föreligger nÄgon skillnad mellan jÀmnÄriga barns och vuxnas förstÄelse av ett svÄrförstÄeligt barn med sprÄkstörning. Icke-familjÀra lyssnare genomförde lyssnarbedömningar i form av ordidentifiering. Lyssnarna bestod av tio vuxna (22-67 Är) samt elva förskolebarn (4;1-5;6 Är).

 Den hÀr studien vill synliggöra elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter och deras situation pÄ yrkes­förberedande gymnasieprogram. Studien Àr baserad pÄ kvalitativa halvstruktu­rerade intervjuer med kvinnliga elever som studerar vid yrkesförberedande gymnasieprogram. Resultatet belyser det stöd och bemötande som eleverna upplever frÄn skola, familj och kamra­ter. Ett tydligt re­sultat i denna studie Àr brist pÄ information frÄn lÀrare till elever om tillgÀngliga kompenserande hjÀlpmedel. I slutsatsen presenteras förslag pÄ utvecklingsprojekt mellan be­rörda parter i skolan för att förbÀttra mÄluppfyllelsen för elever i behov av sÀrskilt stöd..

Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka hur pedagogerna samtalar om barns olika behov och vad det leder till i förskolans verksamhet. Hur identifieras barns olika behov? Vad leder det till i verksamheten, för alla barn men specifikt för barn i behov av sÀrskilt stöd? NÀr anses ett barn vara i behov av sÀrskilt stöd? Vad beskriver pedagogerna som viktigt i mötet med barns olikheter? Teori: Studien har sin teoretiska förankring i det sociokulturella perspektivet. Barnets lÀrande och utveckling Àr beroende av den sociala kontext barnet ingÄr i. UtifrÄn studiens syfte Àr det sociokulturellt perspektiv en förutsÀttning för barnets lÀrande i förskolan.

Föreliggande studie syftar till att belysa skolsköterskors upplevelser av att stödja elever med hörselnedsÀttning som inkluderas i hörande klass i egenskap av skolsköterska och sin roll i ElevhÀlsan. DÀr av genomfördes intervjuer (n=8) med skolsköterskor verksamma i Kronobergs lÀn vilka analyserades enligt metoden för kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet identifierades i tvÄ kategorier Att identifiera elevens behov och Att samverka kring elevens behov med fem tillhörande subkategorier. Konklusionen var att skolsköterskor behöver information frÄn andra samt att hörselscreening, utredningar och förebyggande arbete Àr viktiga verktyg för att finna och kunna stödja elever med hörselnedsÀttning. Skolsköterskor anser att kunskap och samverkan bÄde i ElevhÀlsan och mellan kommun och landsting pÄverkar eleven i skolan..