I denna fallstudie skildras de erfarenheter nÄgra flersprÄkiga elever gjort i samband med flytten till Sverige och mötet med den svenska skolan. Eleverna har gemensamt att de idag har en flersprÄkighet med dels svenska och dels ett sprÄk som undervisas inom moderna sprÄk i skolan, i det hÀr fallet tyska och spanska. Arbetets kÀrna har varit att visa att dessa elever, trots att de Àr berÀttigade till och vill ha sÄdan, inte kan erbjudas modersmÄlsundervisning samt vilka konsekvenser detta fÄr för sÄvÀl eleverna sjÀlva men Àven för sprÄklÀrarna pÄ skolan. I fallstudien undersöks hur lÀrarna uppfattar sitt uppdrag att stödja eleverna i deras sprÄkutveckling och vilka rutiner som finns pÄ skolan. I resultatet har framkommit att lÀrarna tar ett stort ansvar för att elevernas behov skall tillgodoses, utifrÄn elevernas individuella förutsÀttningar.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka specialpedagogers erfarenheter av elever i matematiksvÄrigheter. För dessa elever har specialpedagogen en viktig funktion. UtifrÄn detta vÀcktes ett intresse att undersöka specialpedagogens erfarenheter av elever i matematiksvÄrigheter. Fyra specialpedagoger intervjuades enligt semi-strukturerade intervjuer. De intervjuade har varit relativt samstÀmmiga om vad eleverna har svÄrigheter med och de bÀsta arbetsmetoderna samt vilka orsaker som kan ligga till grund för matematiksvÄrigheter.

En upplevelse av att det finns begrÀnsade kunskaper kring vuxna individers vÀg att lÀra utgörgrunden för denna undersökning. Utbildningar idag kommer ofta i form av förelÀsningarvilket framför allt resulterar i ett assimilativt lÀrande, det vill sÀga ett ytligt lÀrande dÀrindividen saknar förstÄelse för kunskapen. Pedagogik Àr ett begrepp som överlag i storutstrÀckning anvÀnds nÀr lÀrande Àr mÄlet oavsett vem som ska lÀra sig nÄgot. KursupplÀgg avpedagogisk karaktÀr vÀnder sig frÀmst till barn och kan anses olÀmplig nÀr vuxna individerska lÀra sig. Andragogik Àr begreppet för vuxenlÀrande, vilken bygger pÄ kunskapen om attvuxna Àr sjÀlvstyrande individer och behöver dÀrför sjÀlva ta steget till att lÀra sig nÄgot nytt.

Kravet pÄ dokumentation av elever har ökat starkt sedan den mÄlstyrda skolan infördes. Skolorna ska skriva individuella planer för varje elev samt ÄtgÀrdsprogram för elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd. Konkurrens mellan skolor om resurser gör att rektor kan kÀnna sig tvungen att problematisera elevens tillkortakommanden ytterligare dÄ skolan ansöker om sÀrskilt stöd.LitteraturgenomgÄngen visar att behovet av att skriva om elever som faller utanför vad samhÀllet för varje tid ansett normalt, har funnits alltsedan folkskolan startade. Elever som inte kunde följa med i skolan eller hade ett avvikande beteende sÀrskiljdes, exkluderades, och blev placerade i hjÀlpklasser eller pÄ institutioner. Idag har vi en skola för alla och inkludering Àr ett honnörsord.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur lÀrare ser pÄ behov och motivation i förhÄllande till elevers lÀrande, och att undersöka vad som sker nÀr elever inte ser behovet av att lÀra sig saker som nÄgot viktigt. Utvecklingspsykologin har fungerat som utgÄngspunkt dÄ vi behandlat vÄra frÄgestÀllningar. Uppgiften har ocksÄ innefattat att ta reda pÄ hur lÀrare arbetar för att frÀmja motivationen hos sina eleverna. Vi har intervjuat sex lÀrare frÄn grundskolan. En trend vi sÄg hos de Àldre lÀrarna var att de upplevde att eleverna Àr mindre motiverade nu Àn tidigare.

SammanfattningSyftet med examensarbetet Àr att studera vilka erfarenheter och tankar specialpedagoger och speciallÀrare inom grundskolan och sÀrskolan har om integrering respektive segregering, utifrÄn elever i behov av sÀrskilt stöd. Vi har lagt fokus pÄ fördelar respektive nackdelar samt möjligeter respektive hinder nÀr det kommer till dessa.Arbetet har gjorts genom intervju som metod. Intervjun har sedan belysts utifrÄn litteratur och forskning samt styrdokument. VÄr utgÄngs punkt har varit i den aktuella litteraturen som vi lÀste inför intervjuerna för att sÀtta oss in i begreppens innebörd och historik. Vi har Àven utgÄtt ifrÄn lÀroplaner, artiklar och aktuell forskning.Resultatet blev att det Àr samhÀllets intentioner att sÄ stor andel elever som möjligt ska gÄ i vanliga skolan Àr svÄra att förverkliga.

Syftet med min undersökning har varit att ta reda pÄ vad elever i behov av sÀrskilt stöd i Är Ätta och nio vill lÀra sig i engelska. Jag kommer ocksÄ att se hur det stÀmmer detta med kursplanens mÄl och samt hur eleverna vill lÀra sig engelska. Undervisningen i engelska kan organiseras pÄ olika sÀtt till exempel med learner autonomy eller nivÄgruppering. Det viktigaste för att eleverna ska lyckas i skolan Àr dock att de har ett gott sjÀlvförtroende. Ett gott sjÀlvförtroende fÄr elever som lyckas.

Syfte: Syftet med denna studie Àr att fÄ en inblick i de tankegÄngar som ligger bakom tre rektorsomrÄdens val av stöd till elever i behov av sÀrskilt stöd utifrÄn tanken om en skola för alla. Detta vill jag förstÄ genom att fÄ en inblick i skolors organisering gÀllande ?att stödja elever i behov av sÀrskilt stöd? med hjÀlp av Löfquists, S (1999) organiseringsmodell. Metod: Studien har genomförts genom en undersökning av en kvalitativ karaktÀr. Detta genom intervju pÄ tre rektorsomrÄden i en kommun, dÀr rektorn till gÀllande rektorsomrÄde valt ut respondenten. Slutsats: UtifrÄn min undersökning kan jag utlÀsa att de undersökta rektorsomrÄden har ett tillvÀgagÄngssÀtt som innebÀr att rektorsomrÄdena ofta skiljer elever i behov av sÀrskilt stöd frÄn sina klasser, för att ge dessa den hjÀlp som rektorsomrÄdena anser att eleverna behöver.

Bakgrund:BÄde lÀroplanen för grundskolan, förskolan och fritidshemmet 2011 (Lgr 11) samt skollagen beskriver elevers rÀttigheter att uppnÄ sina kunskapsmÄl. Vi har valt att skriva om hur elevers kunskaper bedöms i skolan samt hur och nÀr dessa bedömningar görs. Vi har ocksÄ undersökt hur specialpedagogers/speciallÀrares kompetenser tillvaratas samt sÀtts in om det visar att lÀraren har misstankar om att en elev inte nÄr kunskapsmÄlen.Syfte:VÄrt syfte med studien Àr att undersöka hur skolorna kunskapsbedömer elever och hur stödet sÀtts in om behov finns. De frÄgestÀllningar vi kommer utgÄ ifrÄn för att ta reda pÄ detta Àr pÄ vilket sÀtt görs kunskapsbedömningar? och anpassas klassrumsmiljön för elever med behov av stöd?Metod:I vÄr studie har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod med en kombination av enkÀter samt intervjuer.

I nedanstÄende arbete diskuteras didaktiska utmaningar och metoder vid undervisning i svenska av elever med autismspektrumproblematik i grundskolans Ärskurs 9. Med utgÄngspunkt i tillgÀnglig litteratur i Àmnet belyses olika aspekter: styrdokument/lagar, utmaningar, avvÀgningar och metoder, utifrÄn följande frÄgestÀllningar: Hur kan en svensklÀrare i grundskolans Ärskurs 9 arbeta didaktiskt med elever med autismspektrum- problematik? Hur kan dessa elever inkluderas i den gemensamma undervisningen? Vilka anpassningar kan göras? Vilka Àr behoven och hur kan de mötas? Metoden som anvÀnds Àr en systematisk litteraturstudie. Studien tar avstamp i förÀndringarna av skollagen i Lgr11. Dessa innebar att elever med högfungerande autismspektrumproblematik mÄnga gÄnger kom att skrivas in i grundskolan, istÀllet för som ofta tidigare i grundsÀrskolan.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med detta examensarbete var att undersöka lÀrares uppfattningar om i vilka avseende och utstrÀckning elever med svÄrigheter fÄr hjÀlp i skolan. Det hÀr arbetet fokuserar pÄ lÀrarnas egna reflektioner och tankar om ÄtgÀrder som görs och bör göras för elever med svÄrigheter för de ska kunna nÄ mÄlen i Àmnet idrott och hÀlsa i skolan. UtifrÄn detta syfte konstruerades fyra frÄgestÀllningar.Vad gör skolan för att alla elever ska kunna nÄ mÄlen för Àmnet idrott och hÀlsa?Vilka ÄtgÀrder görs i skolan för de elever som inte nÄr mÄlen i Àmnet idrott och hÀlsa?Hur anpassar man undervisningen till varje elevs förutsÀttningar och behov?FÄr elever med svÄrigheter den hjÀlp och undervisning som de har rÀtt till?MetodJag anvÀnde mig av en kvalitativ undersökningsmetod och genomförde intervjuer. Mina sex intervjupersoner Àr idrottslÀrare med olika undervisningserfarenheter frÄn olika skolor.ResultatResultaten kan sammanfattas i följande punkter:De flesta av lÀrarna anser att elever med svÄrigheter inte fÄr tillrÀcklig hjÀlp i en inkluderande undervisning.Alla elever som deltar i undervisningen har stora möjligheter att nÄ mÄlen.

AbstraktIntroduktion/bakgrund: År 2013 fanns det enligt World Health Organisation (WHO, 2013) 347 miljoner mĂ€nniskor i vĂ€rlden som hade av nĂ„gon form av diabetes. 353 000 vuxna personer med diabetes fanns Ă„r 2012 registrerade Sverige via Nationella diabetesregistret. Den vĂ„rd och utbildning som gavs till patienter skullevara baserad pĂ„ de svenska nationella riktlinjerna för vĂ„rd och behandling av diabetes. I Sverige var det oftast sjuksköterskorna som planerade och ledde omvĂ„rdnaden för personer med diabetes typ 2. OmvĂ„rdnaden skulle Ă€ven leda till att patienterna kunde ta hand om sin egenvĂ„rd.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som motiverar elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter till att vilja lÀsa skönlitterÀra texter. Vi gjorde en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som metod. De intervjuade eleverna gick i Är 3 till 6.Resultatet som kom fram vid intervjuerna var att de inre faktorerna som pÄverkar elevernas lÀslust/motivation enligt dem sjÀlva Àr meningsfullt, förförstÄelse/erfarenhet och intresse. Vi sÄg Àven att utmaning och elevernas lÀssjÀlvbild var viktiga faktorer. De yttre faktorerna som pÄverkar elevernas lÀslust/motivation Àr lÀsförebilder i vuxna och kamrater, lÀstid och höglÀsning.Den enskilt viktigaste faktorn Àr lÀsförebilder och dÄ framförallt i kamraterna.

Denna uppsatts handlar om elever som visar ett explosivt beteende d.v.s. de elever som helt enkelt saknar spÀrrar nÀr de blir upprörda pÄ grund av olika anledningar. Syftet med studien var att skapa en fördjupad kunskap om vilka strategier som de erfarna pedagogerna har stött pÄ under sin yrkesverksamma tid och undersöka hur de fungerar. De forskningsfrÄgor jag kommer att söka svar pÄ handlar om förhÄllningsÀttet hos pedagoger, som arbetar med elever som visar ett explosivt beteende i skolan. Studien bygger pÄ intervjuer med tretton yrkeserfarna pedagoger som har kommit i kontakt med elever som visar ett explosivt beteende.

Jag har undersökt hur man inom ett rektorsomrÄde arbetar för att hjÀlpa elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Jag har undersökt hur elever, skolledare och lÀrare ser pÄ sin situation. I takt med att skolans ekonomiska resurser minskar förestÀllde jag mig att det ocksÄ blir allt svÄrare att tillgodose de lÀs- och skrivsvaga elevernas behov. Min undersökning bestÄr av tre delar. Jag har intervjuat en skolledare och 22 elever och skickade ut en enkÀt till 6 lÀrare.