Det övergripande syftet med undersökningen Àr att tydliggöra om och i sÄ fall hur sex pedagoger inom grundskolans tidigare Är arbetar för att uppmÀrksamma och stimulera sÀrbegÄvade elever. Litteratur och forskning inom Àmnet pekar pÄ pedagogers bristande kunskap angÄende sÀrbegÄvade elever samt avsaknad av metoder och strategier kring hur sÀrbegÄvade elever bör utmanas för att vidareutvecklas. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer och resultatet visar att informanterna har begrÀnsad erfarenhet av sÀrbegÄvade elever och Àr tidigare obekanta med begreppet, vilket gör att de med sÀkerhet har svÄrt att avgöra vilka elever som Àr högpresterande och vilka som Àr sÀrbegÄvade. Informanterna menar att det Àr den enskilde pedagogens ansvar att stimulera dessa elever dÄ specialpedagogiska insatser helt och hÄllet riktas mot de svaga eleverna. Sammanfattningsvis pekar undersökningen pÄ att sÀrbegÄvade elever idag Àr ett mindre utforskat fÀlt och att personal i skolans verksamhet bör uppmÀrksammas pÄ att dessa elever finns samt deras speciella behov..

Syfte: Syftet med studien Àr att ta reda pÄ pedagogers uppfattning och tal om elever i behov av sÀrskilt stöd och vilket specialpedagogiskt perspektiv som synliggörs i klassrummet.Hur talar pedagoger om elever i behov av sÀrskilt stöd? Hur gestaltas relationen mellan pedagoger och elever i behov av sÀrskilt stöd?Vilket specialpedagogiskt perspektiv gÄr att urskilja i klassrummet?Hur gestaltas undervisningen i klassrummet för elever i behov av sÀrskilt stöd? Teori: Studien utgÄr frÄn tvÄ olika teorier. Symbolisk interaktionism Àr en teori som anvÀndas för att se hur en mÀnniska formas i samspel med andra och hur mÀnniskans identitet pÄverkas av hur andra bemöter och uppfattar den. Den hjÀlper till att förstÄ hur elever i behov av sÀrskilt stöd pÄverkas av bemötande av pedagoger och andra elever i klassrummet. Den andra teori som anvÀnds Àr det relationella perspektivet.

Bakgrund: Ett vÀxande antal svÄrt cancersjuka mÀnniskor föredrar att vÄrdas i hemmet. NÀrstÄende Àr en sjÀlvklar del av modern palliativ vÄrd, och det Àr en central uppgift för den palliativa vÄrden att stödja Àven dem. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa nÀrstÄendes behov av stöd vid vÄrd i hemmet av vuxna cancersjuka i livets slutskede. Metod: Som underlag för denna litteraturstudie har 14 vetenskapliga artiklar anvÀnts inom tidsperioden 2001-2011. Resultat: Resultatet visade att nÀrstÄende hade behov av stöd i den vÄrdande rollen av cancersjuk i hemmet som redovisas i 3 kategorier och 6 subkategorier.

Denna uppsats handlar om inomhusmiljön och hur den kan anvÀndas för att stimulera barns delaktighet och inflytande. Jag kÀnde att jag hade ett stort intresse för detta Àmne genom min praktikplats dÀr de arbetar mycket med utformningen av miljön och hur de anpassar den utefter barnen och deras behov. Vidare ville jag se om det gick att anvÀnda inomhusmiljön för att kunna gynna barns delaktighet och inflytande. Jag kom fram till att hur pedagogerna ser pÄ barnen och hur de utformar inomhusmiljön pÄ ett visst sÀtt leder till att barnen utmanas, bÄde genom miljön men ocksÄ genom pedagogerna. Detta leder det till att pedagogerna försöker se inomhusmiljön som en tredje pedagog som ska underlÀtta dagen pÄ förskolan bÄde för barn och vuxna och inspirera barnen till lek och utforskande. NÀr pedagogerna ser pÄ barnen som kompetenta och med en inneboende kraft att vilja utforska saker leder det till att deras förhÄllningssÀtt till barnen och varandra förÀndras och de försöker utforma verksamheten utefter barnens behov. För inomhusmiljön leder det till att förskollÀrarna kan utforma den i takt med barnens behov och genom att ha en förÀnderlig miljö leder det till att barnen hela tiden Àr i en miljö som utmanar dem och som gör att de hela tiden har inflytande över hur miljön Àndras.

Att det aldrig Ă€r för sent att utveckla sin lĂ€s- och skrivförmĂ„ga Ă€r det bĂ€rande temat i denna uppsats. Syftet Ă€r tvĂ„faldigt: dels Ă€r avsikten att skapa en förstĂ„else för de svĂ„righeter vuxna med lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter har att brottas med, dels att lyfta fram de framgĂ„ngsfaktorer som, enligt verksamma pedagoger i vuxenutbildningen, prĂ€glar effektiva utbildningsinsatser för vuxenstuderande med lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter.I tre litteraturstudier belyses lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter hos vuxna utifrĂ„n olika perspektiv. Översikt ett beskriver hur vuxna med lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter uppmĂ€rksammas i olika styrdokument för vuxenutbildningen. I översikt tvĂ„ redogörs för det komplexa fĂ€lt som lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter hos den vuxna individen utgör och i den tredje översikten Ă„skĂ„dliggörs sjĂ€lvbildens betydelse för individer med lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter.I en enkĂ€tstudie ges en bred bild av hur 35 pedagoger som arbetar med sĂ€rskilda insatser till vuxenstuderande med lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter betraktar sina insatser, vad de exempelvis lĂ€gger vikt vid i sin undervisning, vilket behov av kompetensutveckling de har och, inte minst, vad de rĂ€knade som framgĂ„ngsfaktorer för effektiva insatser.EnkĂ€tstudiens resultat bekrĂ€ftar i stort den tidigare forskning som gjorts inom omrĂ„det nĂ€r det gĂ€ller effektiva insatser. Praktiska förutsĂ€ttningar i form av ett inbjudande ?yttre rum? med möjlighet till lugn och ro, ?time on task? samt tillgĂ„ng till teknisk kompensation anges som viktiga villkor för en framgĂ„ngsrik lĂ€rsituation.

I denna studie har vi försökt att fÄnga pedagogers och elevers syn pÄ samband mellanspecialundervisning som sker enskilt eller i mindre grupp utanför klassrummet, underordinarie undervisning, och utanförskap. Studien lyfter huruvida elever som Àr i behov avsÀrskilt stöd, och fÄr detta genom specialundervisning utanför klassrummets ordinarieundervisning, bemöts annorlunda jÀmfört med övriga elever och om det pÄverkar dessaelevers kamratrelationer.Studien presenterar tidigare forskning inom omrÄdet för specialundervisning genom att se pÄbemötandet av elever i behov sÀrskilt stöd, vikten av gemenskap samt tankar om en godlÀrandemiljö i skolan. Studiens undersökning bygger pÄ kvalitativa frÄgor stÀllda tillpedagoger och elever kring deras skolors arbetssÀtt, elevers bemötande och kamratkontaktermed de som fÄr specialundervisning utanför klassrummet under ordinarie undervisning.I resultatet av studiens undersökning har vi funnit att pedagogers och elevers syn pÄ sambandmellan specialundervisning och utanförskap generellt inte skiljer sig Ät. Majoriteten i bÄdadelarna av undersökningsgruppen Àr överens om att de inte kan se att bemötande ochkamratkontakter pÄverkas av specialundervisningen. Vi kan dock se tendenser i nÄgra avpedagogernas svar och i flertalet elevers kommentarer att det görs en viss skillnad mellanelever som har specialundervisning och elever som inte har det..

Bakgrund: Patienter med cystisk fibros lever med ett livslÄngt, mÄnga gÄnger mycket krÀvande tillstÄnd. För att sjukvÄrden pÄ ett bra sÀtt ska kunna bemöta dessa patienter Àr det viktigt att belysa deras upplevelser av att leva med sin sjukdom. Syfte: Att utifrÄn en litteraturstudie beskriva hur sjukdomen cystisk fibros pÄverkar vuxna patienters dagliga liv. Metod: AllmÀn databassökning i PubMed, Cinahl och Cochrane Library resulterade i nio kvalitativa studier som motsvarade syftet. Studierna granskades, kvalitetsbedömdes och sammanstÀlldes dÀrefter till resultatet.

UtifrÄn elevperspektivet syftade denna studie att skapa förstÄelse om psykosocial skolmiljö, som elever i Ärskurs fem upplevde som positiv. Fyra frÄgestÀllningar stÀlldes: Vad Àr viktigt för trivsel i skolan? Hur vill eleven bli bemött? Vilka relationer gör att eleven mÄr bra i skolmiljön? Vad kan skolan lÀra av eleven för att forma en sÄ positiv psykosocial skolmiljö som möjligt? Den metod som anvÀndes var av en kvalitativt och induktiv karaktÀr och inspirerad av ett fenomenologiskt förhÄllningssÀtt. Sex elever i Ärskurs fem intervjuades genom en halvstrukturerad livsvÀrldsintervju. Resultatet av studien visade att det viktigaste, för att elevens ska mÄ bra och uppleva trygghet i skolan, var kompisar och vÀnner.

Syftet med studien var att öka kunskapen om och förstÄelsen av beteenden som vuxna barn till alkoholmissbrukare kan ha. Det Àr en kvalitativ studie dÀr fyra kvinnor intervjuats för att fÄ en beskrivning av deras erfarenheter av att vÀxa upp i ett hem med alkoholmissbruk, hur de uppfattar att deras beteende pÄverkats och förÀndrats efter att ha genomgÄtt en Vuxna Barn-behandling. En expertintervju har gjorts med en terapeut för den Vuxna Barn-behandling som intervjupersonerna genomgÄtt för att fÄ reda pÄ vad den innebÀr. UtifrÄn tidigare forskning och övrig empiri har vi fÄtt fram vilka karaktÀristiska beteenden ett barn till alkoholmissbrukare kan ha. Studien har utgÄtt frÄn tvÄ vetenskapsfilosofiska positioner, hermeneutiken och fenomenologin.

Livskvaliteten kan utsÀttas för prövningar för ungdomar och vuxna personer med cerebral pares [CP] i kontakt med vÄrdandet inom öppen och sluten hÀlso- och sjukvÄrd. Eftersom det finns brister i kompetensen hos sjuksköterskor, Àr det betydelsefullt att beskriva vad livskvalitet Àr för funktionshindrade ungdomar och vuxna personer med CP, för att sjuksköterskan ska kunna utföra det goda vÄrdandet inom omvÄrdnaden. Syftet var att beskriva faktorer som kan pÄverka livskvaliteten hos ungdomar och vuxna med cerebral pares. Studien utfördes som en litteraturstudie dÀr 10 vetenskapliga artiklar utgjorde grunden för resultatet. Resultatet visade att faktorer som pÄverkar livskvaliteten var fysiska, sociala och psykiska faktorerna hos bÄde ungdomar och vuxna personer.

UtifrÄn elevperspektivet syftade denna studie att skapa förstÄelse om psykosocial skolmiljö, som elever i Ärskurs fem upplevde som positiv. Fyra frÄgestÀllningar stÀlldes: Vad Àr viktigt för trivsel i skolan? Hur vill eleven bli bemött? Vilka relationer gör att eleven mÄr bra i skolmiljön? Vad kan skolan lÀra av eleven för att forma en sÄ positiv psykosocial skolmiljö som möjligt? Den metod som anvÀndes var av en kvalitativt och induktiv karaktÀr och inspirerad av ett fenomenologiskt förhÄllningssÀtt. Sex elever i Ärskurs fem intervjuades genom en halvstrukturerad livsvÀrldsintervju. Resultatet av studien visade att det viktigaste, för att elevens ska mÄ bra och uppleva trygghet i skolan, var kompisar och vÀnner.

Arbetet som klasslÀrare innebÀr att fungera sida vid sida med samtliga elever i skolan, oavsett förutsÀttningar, kunskaper eller behov. För att tillgodose alla behov som finnsinom skolans verksamhet krÀvs det idag Àven kunskap att som klasslÀrare kunna hantera och vÀgleda de elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd, dÄ de specialpedagogiska insatserna inte alltid rÀcker till. Syftet med denna studie Àr att undersöka de arbetsmetoder och didaktiska val specialpedagoger gör i skolans verksamhet för att underlÀtta och stödja inlÀrningen av matematik för elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd. Kvalitativa intervjuer med en fenomenografisk ansats har anvÀnts som metod i undersökningen. De didaktiska valen har jag kategoriserat som Respondenternas matematikundervisning i praktiken, LÀrandemiljöns utformning och Samspelets betydelse.

Syftet med vÄr studie Àr att fÄ ökad kunskap om hur pedagoger som arbetar med elever i behov av stöd tÀnker kring inkludering och exkludering. Studien börjar med en teoretisk bakgrund pÄ vad tidigare forskning kommit fram till vad det gÀller inkludering och exkludering av elever i behov av stöd. I detta ingÄr Àven skolans vÀrdegrund med utgÄngspunkt en skola för alla. DÀrpÄ har fyra kvalitativa intervjuer genomförts med pedagoger verksamma inom grundskolan. Detta för att fÄ svar pÄ hur pedagoger uppfattar att elever i behov av stöd upplever stödundervisning som bedrivs inkluderande eller exkluderande samt om eleverna har inflytande över sin undervisning.

Arbetsterapeuter som leder gruppterapier mÄste ha goda kunskaper om gruppteorier, hur aktivitet kan anvÀndas i grupp samt de faktorer som gör terapin effektiv. De mÄste ta hÀnsyn till vilka faktorer klienterna vÀrdesÀtter för att terapin ska uppfylla klienternas behov och dÀrmed bidra till en positiv förÀndring i deras dagliga liv. Syftet Àr dÀrför att, genom en litteraturstudie, beskriva vad arbetsterapi i grupp innebÀr för vuxna personer inom den psykiatriska vÄrden, utifrÄn klienters och arbetsterapeuters perspektiv. Studien pÄvisar att bÄde arbetsterapeuter och klienter anser gruppterapi som en framgÄngsrik behandlingsform. De har liknande syn pÄ vilka faktorer som Àr effektiva med gruppterapi, men frÄn olika perspektiv.

Palliativ vÄrd innebÀr en helhetsvÄrd av personer med obotlig sjukdom. MÄlet med palliativ vÄrd Àr den fysiska och psykiska livskvalitén för bÄde patient och nÀrstÄende. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva nÀrstÄendes upplevelser av stöd i palliativ vÄrd av vuxna. 19 vetenskapliga studier analyserades med manifest kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: Att fÄ omtÀnksamhet och tid frÄn vÄrdpersonalen: Att fÄ svar pÄ frÄgor: Att kÀnna att andra tar över ansvaret: Att fÄ dela erfarenheter med andra samt Att fÄ möjlighet till ett andrum och finna styrkan i sig sjÀlv.