Ferruform AB är ett fristående helägt dotterbolag till Scania och är beläget i Luleå. Ferruform tillverkar chassikomponenter till Scanias lastbilar, exempelvis bakaxelbryggor, sidobalkar och tvärbalkar. Företaget har bedrivit produktion sedan 1968, under 2007 hade man cirka 630 anställda och en omsättning på 1,2 miljarder kronor. Anläggningen etablerades 1967 och är för närvarande Luleås största verkstadsindustri. Syftet med detta examensarbete var att skapa ett underlag åt Ferruform för att fatta beslut om fortsatt utredning eller projektering gällande hur man ska rationalisera, effektivisera och höja kvaliteten i de två sista arbetsstationerna av rullformningslinjen.

Vi har undersökt ekonomisk styrning i Scanias motortillverkning utifrån två huvudteorier, förståelsestyrning med tillämpning av modellerna värdekedjan och balanserat styrkort och ansvarsstyrning, med tillämpning av modellerna enhetsavdelning och termostatanalogi. Därefter har vi bevisat hur de nya modellerna gör att ekonomisk styrning fungerar som ett gemensamt språk som underlättar kommunikationen mellan ekonomer och öviga medarbetare i motortillverkningen. Vi redogör även för olika roller som personalen på ekonomiavdelningen i motortillverkningen har.För att genomföra studien har vi läst lämplig litteratur som innehåller de senaste teorierna och modellerna på området ekonomisk styrning samt skriftliga källor om Scania och Scanias motortillverkning. Dessutom har vi utfört fem intervjuer med nyckelpersoner på motortillverkningens ekonomiavdelning.Syftet med arbetet är att beskriva hur den ekonomiska styrningen ser ut praktiskt på Scanias motortillverkning. Detta sker genom att undersöka i vilken utsträckning, och till vilken grad, de tillämpar teorierna ansvar och förståelse samt deras modeller samt undersöka om ekonomisk styrning med hjälp av dessa modeller kan fungera som ett gemensamt språk i motortillverkningen.Motortillverkning bygger på att producera motorer endast för egna interna kunder.

Sverige är sedan den 1 januari 1995 medlem av Europeiska unionen, vilket innebär att Sverige måste tillämpa det regelverk som utvecklats inom Europeiska gemenskapen. Den Europeiska gemenskapen antog i november 1995 en ny strategi för redovisningsharmoniseringen i unionen. Från och med 2005 skall alla noterade bolag upprätta sin koncernredovisning i enlighet med International Accounting Standards. Regelverket syftar till att öka jämförbarheten mellan företag och länder vilket i sin tur medverkar till att den internationella redovisningen i större grad blir harmoniserad.Materiella anläggningstillgångar regleras i International Accounting Standard 16 och definieras som fysiska tillgångar som innehas för produktion eller distribution av varor eller tjänster som företaget förväntas använda mer än under en period. Olika avskrivningsmetoder skall användas för att systematiskt fördela av det avskrivningsbara beloppet över nyttjandeperioden.

Scania är en av världens största tillverkare av lastbilar, bussar och marina motorer och examensarbetet har utförts i syfte att utveckla en ny remmätrigg för att bättre kunna verifiera slitage, livslängd och töjning efter olika testcykler på Poly-V remmar. Riggen skall utföra mätningar enligt standard SAE-J1459 och klara att mäta remlängder mellan 1000-3300 mm. Därtill måste konstruktionen vara utformad enligt gällande säkerhetsföreskrifter och ergonomiska aspekter beaktas.Mätningar av Poly-V remmar sker efter principen att remmen spänns in mellan två remskivor med en kraft på 100 N per ribba.Vid examensarbetets start fanns en äldre mätrigg att tillgå, vilken inte längre är i bruk p.g.a. att den inte uppfyller alla krav för mätprocessen. Den har dock använts i syfte för att identifiera ergonomi- och säkerhetsrisker.

Bakgrund: Bonussystem är något som började växa fram under 1980-talet och är ett inte sällan förekommande debattämne. Inte minst i dagens situation med en stark recession och en finansiell kris om knuten. Flertalet artiklar har tagit upp ämnet, där man har ifrågasatt olika företags utdelning utav enorma rörliga ersättningar trots den svåra tid vi nu befinner oss i. Företagen motiverar olika andledningar till varför de väljer att betala ut bonusar till sina vd:ar, som grundar sig på olika typer av variabler.Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka vilken typ av variabler som visar starkast korrelation med storleken på företagsledarnas bonusar, och att se om dessa kan tänkas påverka deras risktagande.Metod: Uppsatsen bygger på en kvantitativ undersökning av sekundärdata som har inhämtats från de utvalda företagens årsredovisningar. Undersökningen tar en deduktiv ansats, där de valda teorierna appliceras på de resultat som undersökningen visar.Resultat: De fem företagen som betalar ut högst total ersättning är ABB, Ericsson, AstraZeneca, Getinge och Scania.

Scania är en av världens största tillverkare av lastbilar, bussar och marina motorer och examensarbetet har utförts i syfte att utveckla en ny remmätrigg för att bättre kunna verifiera slitage, livslängd och töjning efter olika testcykler på Poly-V remmar. Riggen skall utföra mätningar enligt standard SAE-J1459 och klara att mäta remlängder mellan 1000-3300 mm. Därtill måste konstruktionen vara utformad enligt gällande säkerhetsföreskrifter och ergonomiska aspekter beaktas.Mätningar av Poly-V remmar sker efter principen att remmen spänns in mellan två remskivor med en kraft på 100 N per ribba.Vid examensarbetets start fanns en äldre mätrigg att tillgå, vilken inte längre är i bruk p.g.a. att den inte uppfyller alla krav för mätprocessen. Den har dock använts i syfte för att identifiera ergonomi- och säkerhetsrisker.

In recent years, Lean has been implemented in a variety of companies with focus areas that differ from the conditions that characterizes manufacturing. This transfer has contributed to fairly superficial results because companies almost exclusively focus on Toyotas methodology and not on the goal of Lean. The effort of transforming Lean from manufacturing to any organization requires a definition on a general level and a view of Lean as a system. One of the core principles of Lean and the foundation of continuous improvements is standardized work. In product development there is a negative view on standardized work, where the engineers state that the principle is not applicable for knowledge processes that include non-repetitive and creative work.In the framework of this master thesis literature has been studied to find support that standardized work is applicable for product development and areas that include knowledge processes.

Bakgrund: Bonussystem är något som började växa fram under 1980-talet och är ett inte sällan förekommande debattämne. Inte minst i dagens situation med en stark recession och en finansiell kris om knuten. Flertalet artiklar har tagit upp ämnet, där man har ifrågasatt olika företags utdelning utav enorma rörliga ersättningar trots den svåra tid vi nu befinner oss i. Företagen motiverar olika andledningar till varför de väljer att betala ut bonusar till sina vd:ar, som grundar sig på olika typer av variabler.Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka vilken typ av variabler som visar starkast korrelation med storleken på företagsledarnas bonusar, och att se om dessa kan tänkas påverka deras risktagande.Metod: Uppsatsen bygger på en kvantitativ undersökning av sekundärdata som har inhämtats från de utvalda företagens årsredovisningar. Undersökningen tar en deduktiv ansats, där de valda teorierna appliceras på de resultat som undersökningen visar.Resultat: De fem företagen som betalar ut högst total ersättning är ABB, Ericsson, AstraZeneca, Getinge och Scania.

Garden center and market gardens are a growing trade, undergoing great changes with new actors and purchasing habits. The interest in gardens and plants is steadily increasing, official statistics show an increase of garden plants and flower consumption, of an annual 3 per cent. Garden centers and market gardens are in great need of development to be able to tackle the prevailing competition, and maintain a steady growth. Many companies are heading for a generation shift and are founding it difficult to find and employ younger managers. The aim of this report is to examine different strategies of garden centers and market gardens through the manager/ owner?s views and opinions about competition, growth and success.

Bakgrund: Bonussystem är något som började växa fram under 1980-talet och är ett inte sällan förekommande debattämne. Inte minst i dagens situation med en stark recession och en finansiell kris om knuten. Flertalet artiklar har tagit upp ämnet, där man har ifrågasatt olika företags utdelning utav enorma rörliga ersättningar trots den svåra tid vi nu befinner oss i. Företagen motiverar olika andledningar till varför de väljer att betala ut bonusar till sina vd:ar, som grundar sig på olika typer av variabler.Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka vilken typ av variabler som visar starkast korrelation med storleken på företagsledarnas bonusar, och att se om dessa kan tänkas påverka deras risktagande.Metod: Uppsatsen bygger på en kvantitativ undersökning av sekundärdata som har inhämtats från de utvalda företagens årsredovisningar. Undersökningen tar en deduktiv ansats, där de valda teorierna appliceras på de resultat som undersökningen visar.Resultat: De fem företagen som betalar ut högst total ersättning är ABB, Ericsson, AstraZeneca, Getinge och Scania.

Vi har undersökt ekonomisk styrning i Scanias motortillverkning utifrån två huvudteorier, förståelsestyrning med tillämpning av modellerna värdekedjan och balanserat styrkort och ansvarsstyrning, med tillämpning av modellerna enhetsavdelning och termostatanalogi. Därefter har vi bevisat hur de nya modellerna gör att ekonomisk styrning fungerar som ett gemensamt språk som underlättar kommunikationen mellan ekonomer och öviga medarbetare i motortillverkningen. Vi redogör även för olika roller som personalen på ekonomiavdelningen i motortillverkningen har.För att genomföra studien har vi läst lämplig litteratur som innehåller de senaste teorierna och modellerna på området ekonomisk styrning samt skriftliga källor om Scania och Scanias motortillverkning. Dessutom har vi utfört fem intervjuer med nyckelpersoner på motortillverkningens ekonomiavdelning.Syftet med arbetet är att beskriva hur den ekonomiska styrningen ser ut praktiskt på Scanias motortillverkning. Detta sker genom att undersöka i vilken utsträckning, och till vilken grad, de tillämpar teorierna ansvar och förståelse samt deras modeller samt undersöka om ekonomisk styrning med hjälp av dessa modeller kan fungera som ett gemensamt språk i motortillverkningen.Motortillverkning bygger på att producera motorer endast för egna interna kunder.

Bakgrund: Bonussystem är något som började växa fram under 1980-talet och är ett inte sällan förekommande debattämne. Inte minst i dagens situation med en stark recession och en finansiell kris om knuten. Flertalet artiklar har tagit upp ämnet, där man har ifrågasatt olika företags utdelning utav enorma rörliga ersättningar trots den svåra tid vi nu befinner oss i. Företagen motiverar olika andledningar till varför de väljer att betala ut bonusar till sina vd:ar, som grundar sig på olika typer av variabler.Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka vilken typ av variabler som visar starkast korrelation med storleken på företagsledarnas bonusar, och att se om dessa kan tänkas påverka deras risktagande.Metod: Uppsatsen bygger på en kvantitativ undersökning av sekundärdata som har inhämtats från de utvalda företagens årsredovisningar. Undersökningen tar en deduktiv ansats, där de valda teorierna appliceras på de resultat som undersökningen visar.Resultat: De fem företagen som betalar ut högst total ersättning är ABB, Ericsson, AstraZeneca, Getinge och Scania.

Bakgrund: Medarbetarnas kompetens får en allt större betydelse för företagens konkurrenskraft. Detta innebär att företag kontinuerligt måste investera i mänskliga resurser för att bibehålla och utveckla den samlade kompetensen. Beslut om utvecklingsinsatser har omfattande konsekvenser och påverkar en organisation under lång tid. Trots detta har HR-debatten först under senare år börjat kretsa kring den strategiska betydelsen av kompetensförsörjning. Delade meningar råder dock fortfarande om hur personalfunktionen bör organiseras för att stödja kompetensförsörjningen på bästa sätt.

Allt fler företag har delar av sin verksamhet utomlands vilket medför att personal skickaspå utlandstjänst för att sprida kunskaper och företagskultur. Att skicka medarbetareutomlands är en investering och medarbetaren anses ofta ha hög potential och förberedsför att kunna avancera inom företaget. För att utlandstjänstgöringen ska bli lyckad är detviktigt att företag har en utarbetad process för hanteringen av personal som ärstationerad utomlands.I den här studien undersöks ett företags process för utlandstjänstgöring ur ett HRperspektiv.Vi kommer att fokusera på processen utifrån arbetsgivarens perspektiv ochbegränsar vår undersökning till ett företag som vi kommer att benämna som Företaget ivår uppsats. Studien är baserad på tidigare forskning samt egen empiri och mynnar ut iförslag till förbättringar för Företagets process för utlandstjänstgöringVår undersökning är baserad på Kvales sju steg som består av tematisering,planering, intervjuer, samtycke, utskrift, analys och verifiering. Empirisk data harsamlats in genom åtta semistrukturerade intervjuer med sex expatriater/repatriater, denansvarige för utlandstjänstgöring på Företaget samt Agneta Häll som varit verksam somExpatriate Manager på Volvo Group.

An organization that uses all of its improvement opportunities has a great advantage compared to its competitors. It is an important task when it comes to continuous improvements of every process. Up until September 2007, Husqvarna AB had a suggestion committee who evaluated every suggestion separately and the proposer received a payment if the suggestion was approved by the committee. However, this system did not work satisfying enough to fulfill Husqvarna?s needs and they are now looking for a system that can handle the ideas from the employees in a more effective way.