Background: Despite the time and money invested in relationships with other companies, it is a fact that many of them fail. Considering this, remarkably little research has been done regarding how inter-organisational relationships are controlled, given that control can function as a solution to the problems involved with collaboration, which arise since such a relation exists in the interface between organisational boundaries, where the companies? often conflicting interests and points of view meet. If one part is stronger than the other in a relationship, the weaker however tends to give way for the stronger?s will.

The purpose of this study is to explore the factors affecting an individual's working life mobility and how this mobility is perceived by the individual. The study has a qualitative approach and the theoretical part is based on Castells', Giddens' and Bauman's theories of modern society and employment in relation to the individual. The study concludes that external circumstances in combination with internal driving forces are the reasons behind changing careers. The process is predominantly perceived as positive, especially education tends to strengthen self-identity. Work in general is regarded as important for a person's identity and new career changes are expected in the future..

Detta examensarbete är utfört på det Kognitionsvetenskapliga programmet, Högskolan i Skövde och behandlar begreppen inlärning och tyst kunskap inom industrin.Kognitionsvetenskap är en tvärvetenskap som grundas på sex delvetenskaper: psykologi, filosofi, lingvistik, antropologi, neurovetenskap och artificiell intelligens (Gardner, 1987). I kognitionsvetenskap studeras hur information och kunskap representeras och bearbetas i naturliga system, speciellt den mänskliga hjärnan och hur detta kan modelleras i datorer och andra artificiella system. Genom att studera kognition fås kunskap om mänskliga förmågor och hur det går att bäst stödja dessa. Förmågorna är bl.a. inlärning, uppmärksamhet, minne och perception (hur människan använder sina fem sinnen: hörsel, smak, syn, lukt och känsel).Det ena syftet med undersökningen i detta examensarbete var att få fram hur en inlärning fungerar bäst när en person ska läras nya arbetsuppgifter inom industrin.

Detta arbetes uppgift är att konstruera ett redskapsfäste för en lastmaskin av modellVolvo BM 840. Lastmaskinen är idag försett med ett gammalt mindre bra fäste, denbehöver därför ett bättre, modernare och mer användbart redskapsfäste med hydrauliskredskapslåsning. Den typen av redskapsfäste som ger detta är ett Stora BM-fäste. Föratt få rätt mått har måttuppgifter tagits på andra maskiner och redskap. Resultatet blevkompletta ritningar för att kunna tillverka delarna till fästet på en verkstad.Hållfasthetsberäkningar har gjorts på de viktigaste ställena..

I en stor del av arbetsolyckor som anmäls är en truck inblandad. För att undvika att fotgängare blir påkörda av industrifordon används ofta påkörningsskydd. På Volvo Group Truck Operations i Skövde används idag påkörningsskydd i fabrikerna för att avgränsa fotgängare från fordonstrafiken. Volvos påkörningsskydd är en helsvetsad stålkonstruktion som är fäst i betonggolvet med expanderbultar. Dessa påkörningsskydd är byggda efter platsen de monteras på och är därför svåra att återanvända och reparera.

Detta arbete påvisar att en effekthöjning kan åstadkommas på en motor som arbetar enligt Ottoprincipen med bibehållen driftsäkerhet. Slutsatser om motormodifieringar och komponentutbyten drogs efter en detaljerad litteraturstudie, teoretiska beräkningar samt intervjuer med yrkesverksamma inom området.En överladdad 2,5 liters bensinmotor med fem cylindrar av märket Volvo användes som bas för en prototyp.Motorn genomgick en modifiering med komponentbyten och programmering av ECU för att åstadkomma en effekthöjning från 193 till 320 hk med bibehållen driftsäkerhet.Resultaten presenteras med figurer och beräkningar där testresultaten från motorn i original mot modifierat utförande jämförs, därefter följer en diskussionsdel om vad som kunde gjorts för att nå ett bättre resultat..

Huvudämne/tema: Samverkan mellan operativa chefer och deras medarbetare inom olika teknikområden på en produktutvecklingsavdelning.Bakgrund: Förändring av samhälle och arbetsliv har medverkat till att traditionella chefer i företagens organisationer har bytts ut till att vara operativa chefer. En operativ chef är en mellanchef som ansvarar för olika funktionella områden och som har till huvuduppgift att balansera ledningens krav mot förmågan hos medarbetarna1. En chefsroll som innefattar ett tvärfunktionellt resultat- och verksamhets ansvar för den egna enheten2. De operativa chefernas uppgift är att vara chef över en process som innebär många samtida krav och uppgifter, som samtidigt skall samspela med de övriga bitarna i verksamheten, det vill säga de övriga operativa chefernas ansvarsområden, samt många fler kringliggande verksamhetsområden. En chefsroll som kräver en hög grad av flexibilitet.

Bakgrund ? Genom instiftandet av Sarbanes ? Oxley Act of 2002 har företagen som varittvungna att följa lagen skapat processer och kontroller över den interna kontrollen gällandesin finansiella rapporteringen. I och med de ökade kraven på företagen som lagen ställer harockså kostnaderna för att följa densamma ökat. Då de flesta företag sedan tidigare användersig av kvalitetledningssystem såsom ISO 9001, har företag börjat fundera på om de kaneffektivisera sitt arbete gällande Sarbanes-Oxley Act och ISO 9001 genom att på något sättförena de två.Syfte ? Uppsatsens syfte är att se om det på något sätt går att förena det arbete somföretagen lägger ner på kvalitetsledningssystem såsom ISO 9001 med arbetet som det krävsatt följa Sarbanes-Oxley Act of 2002.Avgränsningar ? Studien har avgränsats till att undersöka ett företag, Volvo Lastvagnar.Vidare avgränsning har gjorts i den mån att det är endast externa parter som i någon form ärverksamma på den svenska marknaden som har intervjuats för insamling av data ochinformation.Metod ? En kvalitativ metod har använts i uppsatsen, vilket förefaller naturligt då uppsatsenhar undersökt ett företag och inte flera.

På Volvo Lastvagnar AB i Umeå tillverkas i huvudsak kompletta lastbilshytter som levereras till fabriker i Göteborg och Ghent, där körklara lastbilar byggs ihop. Fabriken i Umeå tillverkar även lastbilshytter som levereras som byggsatser samt även reservdelar till de hytter som tillverkats i Umeå. De två sistnämnda artikelgrupperna har inte fått samma fokus från företaget som kompletta hytter har och följden är att produktionen inte fungerar tillfredställande. Leveransprecisionen är låg och den inblandade personalen upplever att flödet inte är bra. Syftet med detta projekt har varit att kartlägga flödet av förbehandlade artiklar på VLU samt föreslå åtgärder för att förbättra leveransprecisionen, hanteringen och kapitalbindningen i samma flöde.

Volvo Powertrain vill på grund av ökad efterfrågan öka produktionstakten av 13 liters cylinderhuvuden. Bearbetningen är uppdelad i produktionslinjer som består av grupper med CNC-maskiner som betjänas av en portalrobot i ett enstycksflöde. Målet för produktionstakten i grovdel 2 har satts till 33 cylinderhuvuden per timma. Volvo Powertrain har också genom sitt produktionsuppföljningssystem, Duga identifierat maskinernas tidsförlust för väntan på portalroboten som en signifikant del av den planerade produktionstiden.Syftet med detta arbete är dels att genom simulering analysera och fastställa om maskinernas tidsförluster för väntan på portalroboten stämmer med verkligheten, dels att genom simuleringsbaserad optimering hitta realistiska förbättringsförslag för att uppnå uppsatt mål för produktionstakten. Arbetet behandlar inte de ekonomiska konsekvenserna med föreslagna åtgärder, kvalitetsbrister eller bemanning vid produktionslinjen.För att svara på frågan om maskinernas tidsförluster på grund av väntan på portalrobot gjordes först en simuleringsmodell över en produktionscell.

Radio Frequency Identification (RFID) är en teknik som enligt många utsetts till framtidens teknologi inom Supply Chain Management. Detta då RFID, utan involvering av människan och utan behov av fri sikt, på distans kan utföra effektiva identifieringar av objekt. Det har emellertid, genom forskning, uppmärksammats problem med RFID och dess i vissa fall bristfälliga ändamålsenlighet inom logistiska sammanhang. Utifrån de möjligheter och hot som RFID innebär, har detta examensarbete kritiskt undersökt hypotesen: "Logistiska RFID-implementeringar är lönsamma och tillförlitliga". Analysen grundar sig på ett arbete genomfört vid Volvo Car Corporation (Volvo) i Göteborg och Olofström, där ett pilotförsök med RFID- utrustning för lång avläsningsdistans installerats och processeffektivitetsstudier fullföljts.

I den här uppsatsen kartläggs operationella valutasäkringsstrategier i svenska företag. Företagen återfinns inom industribranschen på Large Cap och Mid Cap på Stockholmsbörsen.För att få en generell kunskap om valutasäkringsstrategier hölls initiala intervjuer med dels Magnus Jarlén, Corporate Finance Director på AB Volvo, dels Peter Karlsson, Head of Treasury på AB Volvo. Förutom att bidra till bakgrundskunskap, utmynnade även intervjuerna i en problemdiskussion utifrån vilken frågeställningar skapades.Uppsatsen ämnar besvara hur valutasäkringsstrategier ser ut i de gällande företagen, samt om finanskrisen 2008 har haft någon påverkan och i så fall hur den påverkat valutasäkringsstrategierna. Uppsatsen ämnar även undersöka om det finns riktlinjer för hur valutasäkringsstrategier skapas. Slutligen undersöks varför vissa företag säkrar sin valutaexponering med derivatinstrument medan vissa företag väljer att inte göra det.Som underlag för att besvara frågeställningarna har en litteraturstudie gjorts tillsammans med granskningar av tidigare svenska och utländska undersökningar inom valutahanteringsområdet.

Bakgrund och problemformulering: Det finns en komplexitet vid användandet av olika styrmodeller och därför är det av vikt att kritiskt granska vilka styrmedel som implementeras i organisationen. Det är även viktigt att se till att styrmodellerna samverkar och välja den rätta kombinationen av dem. Problematiken handlar om att organisationer använder sig av styrmodeller som inte är kompatibla med varandra. Styrmodeller som bygger på olika styrlogiker riskerar att motverka varandra vilket kan leda till obalanser och negativa effekter.Syfte: Uppsatsens syfte är att, via enkätstudie, beskriva om mellanchefer upplever balans mellan ekonomistyrningsmodellerna; mål- och resultatstyrning samt detaljstyrning och förklara om skillnaden i ägandet kan vara en förklaringsfaktor till eventuella obalanser. Vi vill även veta hur det tar sig i uttryck.

Lean Production har blivit det produktionskoncept som många av dagens företag har som modell när de utformar sina produktionssystem. De första stegen mot ett flödesinriktat ?lean? produktionssystem tas ofta genom att transformera produktionen. Detta i sin tur ställer ökade krav på materialleveranser Just-In-Time, materialpresentation och låga lager. För den interna logistiken innebär inte sällan dessa krav betydande merarbete i form av t.ex.

Detta arbete påvisar att en effekthöjning kan åstadkommas på en motor som arbetar enligt Ottoprincipen med bibehållen driftsäkerhet. Slutsatser om motormodifieringar och komponentutbyten drogs efter en detaljerad litteraturstudie, teoretiska beräkningar samt intervjuer med yrkesverksamma inom området.En överladdad 2,5 liters bensinmotor med fem cylindrar av märket Volvo användes som bas för en prototyp.Motorn genomgick en modifiering med komponentbyten och programmering av ECU för att åstadkomma en effekthöjning från 193 till 320 hk med bibehållen driftsäkerhet.Resultaten presenteras med figurer och beräkningar där testresultaten från motorn i original mot modifierat utförande jämförs, därefter följer en diskussionsdel om vad som kunde gjorts för att nå ett bättre resultat..