Finansiella index är viktade efter de ingående värdepappernas del av det totala marknadsvärdet. Dessa index används kontinuerligt vid utvärdering av kapitalförvaltare och vid generella beskrivningar av utvecklingen på ?marknaden?. Enligt klassisk finansiell teori bör alla aktier på marknaden vara ?rätt? prissatta eftersom all information ska vara inkluderad i aktiens pris.

Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka hur marknaden reagerar vid tillkännagivande av vd-byte. Delsyftet är att undersöka om andra variabler såsom finansiellt resultat, avgångstyp och företagsstorlek kan ha en påverkan på aktiekursen.Metod: För att kunna mäta marknadsreaktionen vid tillkännagivande av vd-byte har en eventstudie tillämpats. En hypotesprövning har även gjorts för att ge svar på frågeställningarna och beräkna om det förekommer något samband mellan händelsen och reaktionen av aktiemarknaden. Urvalet består av 60 vd-avgångar som skett under en tioårsperiod, år 2001-2011. Företagen är tagna från Stockholmsbörsen där hälften är klassade som stora och hälften som små bolag.Slutsats: Generellt reagerar marknaden negativt vid tillkännagivande av vd-byte.

?Högfrekvenshandel har de senaste åren växt till att bli en betydande kraft på de finansiella marknaderna och således även fått mycket medial uppmärksamhet. Den här medieuppmärksamheten intensifierades den 6:e maj 2010 då "Flash-krashen" inträffade på Dow Jones indexet i New York och påverkade marknader över hela världen.Vår avsikt med den här kandidatuppsatsen är att kritiskt granska högfrekvenshandeln som fenomen samt den diskussion som förs angående ytterligare reglering av handeln. Detta görs genom en inledande period av litteraturstudier som kompletteras med djupintervjuer av olika aktörer på marknaden.Våra resultat visar att högfrekvenshandeln inte för med sig så stora negativa effekter som media målar upp, och att den forskning som gjorts på ämnet indikerar att handeln främst tillför positiva effekter i form av ökad likviditet och minskad Volatilitet.Uppsatsen behandlar även dagens regleringssituation och analyserar de förslag på åtgärder som har lagts fram på EU-nivå. Vår analys visar att många av de förslag som diskuteras är direkt missriktade och inte adresserar det egentliga problemet? en situation som kantas av oklara roller gällande tillsyn och övervakning..

I denna rapport undersöktes S&P 500 Energy Index genom multipel regressionsanalys. Modellerframställdes genom regression och baserades på data hämtad från börsen. Modellerna angavs iprocentuell ändring respektive absolut ändring. Validitet för varje enskild kovariat testades och en risknivå avgjorde om en kovariat skulle inkluderas i modellen eller inte. Detta ledde till två modeller med bättre kurvanpassning till den givna mängd data över det valda energiindex.

Syfte: Vårt syfte är att undersöka och försöka säkerställa ett statistiskt signifikant samband mellan Volatilitet och avkastning i olika regioner samt globalt. Metod: För att hypotespröva vårt syfte har linjära regressioner med 5 % signifikansnivå utförts, där nollhypotes lyder att det inte finns ett linjärt samband, medan mothypotesen lyder tvärtom. Regressionsanalys har genomförts med hjälp av en databas, som vi skapade själva, samt med dataprogrammet E-views. Teori: Eftersom vi har valt att skriva om risk och avkastning, ansåg vi det vara rimligt att använda oss av portföljvalsteorin, samt att titta på olika typer av risk som en investerare utsätts för när den placerar sitt kapital i värdepapper. Vi går igenom begrepp som avkastning, standardavvikelse, kovarians, korrelation, beta-värde och CAPM.

Rapportens syfte: Att undersöka eventuell samvariation mellan redovisningskvalitet och betavärden, Volatilitet, price/earnings samt price/sales.Metod: Jämförelseanalys där korrelationer har beräknats mellan finansiella mått och resultaten utifrån en bedömningsmodell från konsultbolaget Kanton som vi anser utgöra en valid mätning av redovisningskvalitet.Dataunderlag: Finansiell data har hämtats från Avanzas webbportal medan resultaten från Kantons granskning har nyttjats, vilken i sig utgör underlag för utmärkelsen Årets börsbolag som görs i samarbete med Aktiespararna.Resultat: Vi finner inga signifikanta samband som ligger i linje med våra ursprungliga frågeställningar. Det verkar dock finnas ett positivt variationssamband mellan betavärde och redovisningskvalitet på Mid Cap-listan.Slutsatser: Analysen förkastar våra förväntade resultat och förutom mätfel diskuterar vi potentiella orsaker som exempelvis att investerare inte tar till sig all information, att den avgörande informationen återfinns i räkenskaperna eller att redovisningen bestäms till stor grad av kapitalägare. Det kan också vara så att mer information inte alltid är positivt..

A1211Från och med den 1 januari 2005 ska noterade koncernbolag redovisa enligt IFRS/IAS. Detta innebär ett paradigmskifte där traditionella redovisningsprinciper mer eller mindre kastas överbord. De nya reglerna medför ökad Volatilitet i både resultat- och balansräkning, vilket skulle kunna få effekter för företagens prognosmöjligheter. Prognoser baseras ofta på antaganden om att vissa samband är relativt konstanta, vilket nu kanske inte längre kommer att vara fallet.Syftet med denna studie är att utreda om, och i så fall hur, företagens prognosmöjligheter förändras på grund av IFRS/IAS. Avsikten är också att undersöka om de eventuella förändringarna skiljer sig åt mellan olika branscher.

A1211Från och med den 1 januari 2005 ska noterade koncernbolag redovisa enligt IFRS/IAS. Detta innebär ett paradigmskifte där traditionella redovisningsprinciper mer eller mindre kastas överbord. De nya reglerna medför ökad Volatilitet i både resultat- och balansräkning, vilket skulle kunna få effekter för företagens prognosmöjligheter. Prognoser baseras ofta på antaganden om att vissa samband är relativt konstanta, vilket nu kanske inte längre kommer att vara fallet.Syftet med denna studie är att utreda om, och i så fall hur, företagens prognosmöjligheter förändras på grund av IFRS/IAS. Avsikten är också att undersöka om de eventuella förändringarna skiljer sig åt mellan olika branscher.

Enligt teorin om öppen ränteparitet (UIP) ska den förväntade nominella växelkursförändringen motsvara räntedifferensen mellan två länder. I själva verket visar de flesta studier att teorin inte håller och att det förekommer ett signifikant negativt samband mellan variablerna istället för det positiva sambandet som följer av teorin (Froot&Thaler 1990, McCallum 1994). Även i denna uppsats konstateras ett negativt samband, vilket innebär att UIP kan förkastas för Sverige och USA under perioden 1994:1-2006:2. En amerikansk investerare som köper svenska statsskuldväxlar får således förutom en högre ränta även avkastning i form av en apprecierande växelkurs. I uppsatsen undersöks om avvikelsen från teorin kan förklaras utifrån förekomsten av en riskpremie för det mindre landet Sverige.

This paper aims to explore the relationship between financial risk and ESG scores in order to assist investors in making investment decisions. We investigate the hypothesis that there is a relationship between the ESG score of a company, and the financial risk in terms of volatility in the relevant company?s share price. The paper is grounded in sustainability reporting and financial risk. With the world facing significant changes and natural disasters, there is an urgent need for action to mitigate environmental impacts to avoid devastating consequences.

Ur ett historiskt perspektiv har hedgefonder som grupp klarat sig bra i finansiella kriser, vilket tyder på att deras strategier och förvaltning fungerar. De omgärdas av friare placeringsregler än traditionella fonder vilket gör att korrelationen med marknaden (SIXRX) är låg. Eftersom dagens ekonomiska kris är den värsta på länge är det intressant att undersöka om hedgefonder lyckats även i denna kris. Syftet är att ta reda på hur hedgefonder med sitt säte i Sverige har presterat i den nuvarande ekonomiska krisen, i jämförelse med hur de presterade under ITkrisen. Förklaringar till hedgefondernas prestationer söks i deras förutsättningar och strategier i relation till varandra och andra fonder.Resultatet av undersökningen visar att hedgefonder med sitt säte i Sverige har presterat sämre i den nuvarande krisen än under IT-krisen.

Ur ett historiskt perspektiv har hedgefonder som grupp klarat sig bra i finansiella kriser, vilket tyder på att deras strategier och förvaltning fungerar. De omgärdas av friare placeringsregler än traditionella fonder vilket gör att korrelationen med marknaden (SIXRX) är låg. Eftersom dagens ekonomiska kris är den värsta på länge är det intressant att undersöka om hedgefonder lyckats även i denna kris. Syftet är att ta reda på hur hedgefonder med sitt säte i Sverige har presterat i den nuvarande ekonomiska krisen, i jämförelse med hur de presterade under ITkrisen. Förklaringar till hedgefondernas prestationer söks i deras förutsättningar och strategier i relation till varandra och andra fonder.Resultatet av undersökningen visar att hedgefonder med sitt säte i Sverige har presterat sämre i den nuvarande krisen än under IT-krisen.

SammanfattningHögfrekvenshandeln är ett mycket uppmärksammat och aktuellt fenomen. Många är skeptiska till högfrekvenshandeln vilket delvis kan bero på hur media har framställt det. Allmänheten känner en viss oro till högfrekvenshandelns och dess samband till marknadsmissbruk. Handeln sker på en fragmenterad marknad som gör det svårt med en hundraprocentig insyn på de svenska börserna. Därför vill författarna undersöka om regleringar bör introduceras för att skapa en säker och kontrollerad marknad i syfte av att undvika framtida krascher.Studiens primärdata har samlats in genom tre semi-strukturerade intervjuer med respondenter som är bekanta med högfrekvenshandel.

I denna studie undersöks fondstorlekens inverkan på prestation i form av avkastning. Dagens ekonomier utmärks av hög Volatilitet och innehåller många perioder av upp- och nedgångar, vilket påverkar valet av investering. Sverige är bäst på fondsparande i världen på så sätt att störst andel av befolkningen sparar i fonder, där aktiefonder är populärast. Vi frågar oss i denna uppsats om storleken av en aktiefond även kan vara något man bör ta hänsyn till i sitt val av fonder. Genom att undersöka 26 svenska aktiefonder i perioder av upp- och nedgångar på den svenska marknaden under åren 2000-2011 och jämföra deras prestation inbördes och mot index, så utreder vi om storlek har betydelse.

Till följd av den globala finanskrisen år 2008 ställdes det europeiska samarbetet på prov. I och med detta presenterade EU ett förslag till ett direktiv angående en finansiell transaktionsskatt för samtliga länder inom EU. Elva av EU:s 28 medlemsländer har valt att ställa sig bakom förslaget om en finansiell transaktionsskatt, vilket innebär att dessa länder avser införa en finansiell transaktionsskatt. Tidigare empiriska erfarenheter har dock visat att en finansiell transaktionsskatt är mindre effektiv än vad förespråkarna gör gällande, varken påverkan på skatteintäkter eller marknadens Volatilitet har i dessa fall levt upp till de önskvärda effekterna.Denna uppsats syfte är att analysera vad som ligger till grund för ländernas ställningstagande och uppsatsens hypotes ger vid handen att det föreligger ett positivt samband mellan finanskrisens påverkan på respektive EU land, inhemsk opinion och ett positivt ställningstagande till en finansiell transaktionsskatt inom EU.För att testa hypotesen används en induktiv metod vilken är uppbyggd på vetenskapliga artiklar och ekonomisk litteratur. Vidare genomförs flera regressionsanalyser i syfte att påvisa de positiva samband som hypotesen antar föreligger.I de uppvisade resultaten framgår att det går att stödja uppsatsens hypotes.