Bakgrund: I Sverige drabbas vuxna av i genomsnitt en till två förkylningar per år och barnminst dubbelt så ofta. Totalt betalade Försäkringskassan ut 4 656 667 vab-dagar (vård avbarn) under år 2010. Probiotiska bakterier i tarmen konkurrerar med sjukdomsframkallandeorganismer och reducerar dess förekomst i tarmfloran. Om probiotika kan användas för attminska eller åtminstone förkorta sjukdomstiden skulle det vara en enkel metod till en relativtlåg kostnad vilket sparar tid, pengar och lidande för alla parter.Syfte: Syftet med denna systematiska översiktsartikel var att undersöka huruvida ett dagligtintag av probiotika skulle kunna skydda mot eller lindra förkylning, feber ochinfluensasymtom.Sökväg: Litteratursökning i databaserna PubMed och Scopus har genomförts. Sökord somanvändes i olika kombinationer var: probiotics, effect, common cold, fever, flu, influenza,respiratory diseases, lactobacillus och bifidus.Urvalskriterier: Inklusionskriterier vid litteratursökningen var humanstudier i RCT-form därinterventionen varit dagligt bruk av probiotika.

Cystisk fibros är en genetisk sjukdom som leder till andningsbesvär, infektioner i lungorna och rubbat näringsupptag i tarmen, vilket resulterar i besvär i GI-kanalen samt dålig viktuppgång. CF orsakas av en mutation i CFTR (cystisk fibros transmembran regulator) genen vilket medför en minskad kloridutsöndring som orsakar en ökad natriumreabsorption i cellerna. Detta leder till en minskad förmåga för slemmet i luftvägarna att binda vatten, vilket gör att det blir segt. Det finns inget bot för sjukdomen och den rådande behandlingen är både tidskrävande och livslång. Syftet med den medicinska behandlingen är att göra det sega slemmet i luftvägarna mer lättflytande och förebygga infektioner.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka gymnasieelevers lunchvanor i relation till de svenska energi- och näringsrekommendationerna. Följande frågeställningar kommer att besvaras:Hur väl uppfyller gymnasieelevers lunch[1] de svenska näringsrekommendationerna med avseende på energi och näring?Finns det några könsskillnader beträffande i hur väl energi- och näringsrekommendationerna uppfylls?MetodMetoden som användes var en prospektiv kostregistreringsmetod med hjälp av fotografering. De undersökta eleverna går i årskurs 1 och 2 på gymnasiet i en skola söder om Stockholm. Vi fotograferade elevernas tallrikar, glas och eventuella tillbehör som knäckebröd samt en nummerlapp som identifierade eleverna under lunchtiderna i en skolveckas tid.

På senare tid har konsumenter visat ett ökat intresse för näringsmässig kvalitet som innehåll av Vitaminer, mineraler och bioaktiva ämnen hos frukt och grönsaker. Samtidigt är järnbrist den vanligaste och mest utbredda typen av näringsbrist globalt, även i industrialiserade länder. En allmän uppfattning verkar vara att animaliska produkter som kött och blodmat utgör den enda fullgoda källan till järn. Denna uppsats syftar till att undersöka om den uppfattningen grundar sig på att kött är den mest kända och omtalade järnkällan i västvärlden? Ytterligare frågor som belyses är; vad skiljer järn i växter från animaliskt järn när det gäller koncentration, biotillgänglighet och upptag? Vilka faktorer påverkar koncentrationen samt biotillgängligheten av järn? Hur påverkas dessa faktorer? Vilka exempel på övriga ämnen i växter finns som påverkar halten samt upptaget av järn till människokroppen? Hur kan effektiviteten av växter som järnkälla förbättras? Som metod valdes att göra en litteraturstudie.

Deponering är inte längre en huvudsaklig metod för att göra sig av med avfall, istället energi-, materialåtervinns och återanvänds allt fler fraktioner. Sverige arbetar ständigt för att återföra restprodukter in till kretsloppet. Alla växter behöver olika näringsämnen för att gro och växa. Ungefär som människor behöver Vitaminer och mineraler för att må bra. De viktigaste näringsämnena för växter, både på land i och vatten, är kväve, kalium och fosfor.