Syftet med studien är att undersöka fritidspedagogers skilda uppfattningar av IKT, exempelvis, mobiltelefoner, datorer och surfplattor, som pedagogiskt redskap på fritidshemmet. Metoden har varit kvalitativa intervjuer som sedan har sedan tolkats utifrån en fenomenografiskt inspirerad analys. Tidigare forskning pekar på att kompetens och fortbildning saknas för att integrera IKT i den pedagogiska verksamheten, den fortbildning som existerar ges främst till lärarna i skolan. Bristen på fortbildning bidrar således till en ökad osäkerhet och okunskap hos pedagogerna i fritidshemmet. Denna kunskap är viktig för att IKT ska kunna bidra till ett ökat lärande, då det främst är genom pedagogiskt planerade aktiviteter detta sker. Andra aspekter som berörs i forskningsbakgrunden är den ökade risken för mobbning och kränkningar som är svåra för pedagogerna att övervaka och uppmärksamma. Våra resultat tyder på att det finns en stor brist på kompetens hos pedagogerna i fritidshemmet och att utvecklingen av IKT i verksamheten har stannat av på grund av att det råder stor brist på stöd hos ledning och beslutsfattare.

Fibromyalgi är en sjukdom som till viss del omgärdas av misstro. Teorier om uppkomst och behandling florerar men inga säkra forskningsresultat finns. Misstroende attityder gentemot patienter med fibromyalgi bidrar till en brist på bekräftelse från hälso- och sjukvårdspersonalens sida. Genom denna brist på bekräftelse kan en människa som redan är tyngd av sina symtom känna sig kränkt och uppleva en hopplöshet i sin sjukdomssituation. Därför är det av intresse att undersöka patienternas upplevelser av bemötandet i kontakter med hälso- och sjukvården och på så sätt tydliggöra faktorer som skulle kunna bidra till ett mer bekräftande möte mellan sjukvårdspersonal och patient.

Under början av 1990-talet skedde ett skifte mellan brist på arbete och brist på arbetskraft där arbetslösheten blev ett samhälligt bekymmer som kom att påverka privata bekymmer. Undersökningen studerade om privata bekymmer bland arbetslösa inrymmer ett samband mellan ekonomiska påfrestningar och skamgörande erfarenheter. Samt av vem, vilka och vad arbetslösa upplever skamkänslorna ifrån. Undersökningen har utgått ifrån ekonmi-skam-modellen som delar in arbetslösa i fyra kategorier efter graden av ekonomisk påfrestning och skamgörande erfarenheter. Materialet har samlats in genom kvalitativ metod med fem intervjupersoner som har varit arbetslösa längre än en månad och var mellan 19 till 25 år.

Människor som är sjuka/skadade söker sig dagligen till akutmottagningar i hopp om att få hjälp. Där arbetar det flera olika personalkategorier som ansvarar för att dessa människor skall få bästa möjliga vård. Det har kommit in rapporter om att patienter inte alltid har upplevt att de blivit mottagna på ett värdigt sätt. Denna litteraturstudies syfte är att beskriva patienters upplevelse av mötet med vårdpersonal på akutmottagningar. Metoden är en litteraturstudie där sju kvalitativa artiklar analyserats enligt Evans (2003) kvalitativa analysmodell.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur patienter med MRSA upplevde att bli vårdade samt hur de upplevde bemötandet från sjukvårdspersonalen. Metoden: Studien var en beskrivande litteraturstudie baserad på 15 vetenskapliga artiklar som granskats och kvalitetsbedömts. Resultatet: Resultatet visade att patienternas kunskap om MRSA varierade. Upplevelsen av att ha fått MRSA fick en stor känslomässig påverkan på livet och de var oroliga för framtiden. Orsaken till infektionen trodde vissa berodde på dålig personlig hygien.

Varje år drabbas ca 30 000 individer av stroke i Sverige. Sjukdomen innebär ofta bestående funktionsnedsättningar och behov av både socialt och professionellt stöd från närstående och hemsjukvård. Sjuksköterskan har en viktig roll i att ge stöd till strokedrabbade och deras närstående. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att ge stöd till strokedrabbades närstående under vårdtiden på en strokeenhet. En kvalitiativ metod valdes och datainsamlingen skedde genom intervjuer med fem sjuksköterskor som arbetade på strokeenhet.

Syftet med denna studie var att undersöka huruvida det finns skillnader i förskolepersonalens lunchmåltid beroende på om de äter pedagogisk lunch, det vill säga samma mat som barnen, eller medhavd matlåda. Studiedesignen är av beskrivande och jämförande karaktär, och undersökningen skedde i en medelstor svensk stad där tre förskolors kvinnliga personal deltog. Tolv individuella halvstrukturerade telefonintervjuer genomfördes. Sex pedagoger åt samma mat som barnen och övriga medförd matlåda. Resultatet visade att respondenterna som åt medhavd matlåda hade ett högre totalt energiintag i form av protein, fett, men även en högre konsumtion av c-vitamin och järn.

Bakgrund och problemformulering: Prevalens av typ 2 diabetes ökar dramatiskt i olika länder och är speciellt kopplad till ohälsosamt beteende och felaktig livsstil. Diabetes kan leda till utveckling av en rad olika sjukdomar såsom hjärt- och kärlsjukdomar, nedsatt syn eller blindhet och amputation. P.g.a. allvarligakomplikationer och ökad dödlighet bland dessa patienter krävs evidensbaserade vårdinsatser och effektiv rådgivning. Distriktssköterskan har möjlighet att verka hälsofrämjande.

Ohälsosamma levnadsvanor bland barn och ungdomar är ett folkhälsoproblem. Ett av skolhälsovårdens uppdrag är att verka för sunda levnadsvanor hos eleverna. Syftet med studien var att undersöka skolhälsopersonalens upplevelser av att främja sunda levnadsvanor hos skolbarn i 6-10 års ålder vid kommunala grundskolor i Västerås Stad. En kvalitativ studiedesign valdes för att uppnå syftet. Datainsamlingen skedde genom sex individuella semistrukturerade intervjuer med skolhälsovårdens personal och en manifest innehållsanalys tillämpades för att analysera insamlad data.

Studier har visat att svenska elever uppvisar svårigheter med att bearbeta texter. Det har också framkommit att elever i Sverige sällan får undervisning i hur de kan bearbeta och tolka olika texter, vilket är en brist enligt läsforskningen.Syftet med denna studie var att bidra med kunskaper kring läsförståelse utifrån lärares syn på, erfarenhet av och undervisning i läsförståelse.Metoden för undersökningen var kvalitativa semistrukturerade intervjuer. I studien blev sex lärare som arbetade i årskurs tre intervjuade. Alla lärare hade minst tio års yrkeserfarenhet. Det fanns en variation i lärarnas ämneskunskaper inom läs- och skrivutveckling.Teoretisk utgångspunkt för studien var Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen.Studien visar att inte alla lärare undervisar i läsförståelse i någon större utsträckning, vilket är en brist enligt aktuell forskning.

Gene technology has become more and more attractive in plant breeding during the last twenty years. This is probably because it can readily improve the existing commercial cultivars that have only one or a few drawbacks by modifying one or a few genes without changing the main genetic constitution. In this regard, gene technology is more effective than conventional breeding.The aim of this project was to analyze the fruit quality of the non-transgenic apple scion ?Jonagold? grafted on non-transgenic and rolB-transgenic apple rootstocks. The rootstocks used were M9-rolB1, M9-rolB2, M26-rolB and non-transgenic controls M9 and M26.

Bakgrund: En stor andel inneliggande äldre patienter är i riskzonen för att drabbas av trycksår, detta orsakat av en kombination av undernäring samt bristande kunskaper hos sjuksköterskor gällande patienters näringsintag. Trycksår orsakar inte bara ett stort lidande hos den enskilde individen utan är även en stor hälsoekonomisk kostnad. Kunskap om nutritionens betydelse samt dess olika näringskomponenter behövs vid upprättade av individuella behandlingsplaner hos äldre.Syfte: Att beskriva näringskomponenternas positiva inverkan på sårläkningsprocessen vid trycksår hos äldre. Metod: Tolv kvantitativa empiriska studier har i litteraturstudien granskats, analyserats och sammanställts. Artikelsökningen genomfördes i databaserna Cinahl, PubMed och Medline och analysprocessen utgick från beskrivande syntes.Resultat: I de tolv granskade artiklarna, påvisades vikten av makro- och mikronäringsämnen, så som protein, protein i kombination med kolhydrater och fett, arginin och arginin i kombination med vitamin C och zink samt övriga aminosyrors positiva inverkan på trycksårsläkningen hos äldre.Slutsats: Litteraturstudiens resultat visade att näringskomponenter har en positiv inverkan på trycksårsläkningen. För att inkludera nutrition som en omvårdnadsåtgärd krävs ökad kunskap hos sjuksköterskor gällande betydelsen av rätt nutritionsbehandling och kunskapen att identifiera personer som kan bli hjälpta av den behandlingen, samt vidare forskning inom ämnet..

Kalvningsförlamning är en av de vanligaste sjukdomarna hos mjölkkor och orsakas av ett metaboliskt tillstånd hos kon som kallas klinisk hypokalcemi. När laktationen startar vid kalvning transporteras stora mängder kalcium till juvret och kalciumkoncentrationen sjunker drastiskt i blodet. Om kon inte kan kompensera för kalciumsänkningen kan inte nervsystemet och musklerna fungera som de ska vilket gör att kon blir förlamad och oförmögen till att resa sig upp. På grund av att det är en sjukdom med allvarliga symptom och som kan leda till stora ekonomiska konsekvenser för producenten är det viktigt att kunna förebygga sjukdomen. Syf-tet med det här arbetet är därför att ta reda på vad som orsakar kalvningsförlamning samt hur tillståndet kan förebyggas hos kon och vilka metoder som är vanligast.

SammanfattningBakgrund: I palliativ vård behöver närstående existentiellt och praktiskt stöd för att kunna hantera den svåra livssituationen det innebär att leva med en nära i livets slutskede. Närstående har behov av trygghet och en önskan om att den sjuke ska ha det så bra som möjligt. Syfte: Att belysa närståendes behov av stöd vid vård i livets slutskede. Metod: En systematisk litteraturstudie. Sökning av aktuell forskning genomfördes i databaserna Cinahl, PubMed, PsycINFO och SweNurse+.

Ett av sjuksköterskans kompetensområden är ledarskap. Han/hon ska strukturera omvårdnadsarbetet så att det ges en så god omvårdnad som möjligt till patienten. Ledningsfunktionen påverkas av olika faktorer som kan ge inverkan på omvårdnaden. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskans ledningsfunktion. Studien utfördes som en litteraturstudie.