Sökresultat:
409 Uppsatser om Visuellt berättande - Sida 14 av 28
Barnlitteraturens funktion i förskolan : - AnvÀnds barnlitteratur enbart som valium för barn?
Gemensamt för oss tre studerande och verksamma pedagoger Àr att vi anser att barnlitteratur Àr ett intressant hjÀlpmedel i vÄr yrkesutövning. Efter att vi tagit del av en studie som docent Ann-Katrin Svensson genomfört dÀr det framkom att lÀsning inte Àr sÄ prioriterad i verksamheten som pedagogerna sjÀlva trodde, vÀcktes vÄr nyfikenhet över att försöka ta reda pÄ vilken funktion barnlitteratur har i förskolan. I vilken omfattning och pÄ vilket sÀtt har lÀsning och barnlitteraturens olika former betydelse i verksamheterna? För att fÄ ett sÄ brett underlag som möjligt valde vi dÀrefter att göra en kvantitativ enkÀt undersökning pÄ nÄgra förskolor i VÀxjö.Genom litteraturstudier har vi fÄtt kunskap om att nÀr barn tidigt fÄr möjlighet att umgÄs med böcker tillsammans med vuxna, lÀsa, samtala och i andra former, medverkar detta till att bÄde barnets sprÄk, ordförrÄd, begrepp och sociala trÀning utvecklas. Vilket alla barn, och speciellt barn med svenska som andrasprÄk och sprÄksvaga barn har stor glÀdje och nytta av.
Visuell diskrimination av vokallÀngder : KÀnslighet för vokalduration och dess förhÄllande till visuell ordidentifikation
Svenska Àr ett kvantitetssprÄk dÀr vokalernas lÀngd kan vara betydelsebÀrande och förmÄgan att visuellt kunna diskriminera mellan vokalers lÀngder kan vara en relevant komponent i talsignalen. I denna studie undersöktes hur visuell diskriminationskÀnslighet för vokalduration förehÄller sig till lÀppavlÀsning. Experimentbatteriet bestod av tre delar: visuell vokaldurationsdiskrimination (VDD), icke?lingvistisk durationsdiskrimination (ILDD) samt visuell ordidentifikation. VDD och ILDD baserades pÄ en 2AFC?design dÀr uppgiften var att bedöma vilket av tvÄ stimuli som presenterades under lÀngst tid.
Deklarativt minne hos universitetsstuderande med dyslexi : Undersökning av igenkÀnningsminne efter oavsiktlig inkodning
UtifrÄn the procedural deficit hypothesis (PDH) antas det deklarativa minnet vara intakt hos personer med dyslexi. Detta styrks av studier som visat att deklarativt minne Àr intakt eller förstÀrkt hos barn med SLI eller dyslexi dÄ det undersökts med icke-sprÄkliga minnestest. Personer med dyslexi som genomgÄr universitetsstudier antas kompensera för sina svÄrigheter pÄ olika sÀtt, bland annat med det deklarativa minnet. I denna studie har deklarativt minne undersökts i form av visuellt igenkÀnningsminne efter oavsiktlig inkodning. Deltagarna utgjordes av 11 universitetsstuderande med dyslexi samt en kontrollgrupp pÄ 26 universitetsstuderande utan dyslexi.
Kommunikation och socialt samspel med barn med autism
AbstractTiteln pÄ studien Àr kommunikation och socialt samspel med barn med autism. Studien handlar om kommunikation och vi har valt att lÀgga tonvikten vid kommunikationens möjligheter för barn med autism. Personer med funktionsnedsÀttning autism har stora begrÀnsningar inom det sociala samspelet, vilket i sin tur pÄverkar kommunikationen. Syftet med vÄr studie Àr att belysa vilka kommunikativa metoder som utvecklar kommunikation och socialt samspel hos barn med autism i skolmiljö. I vÄr undersökning har vi utgÄtt frÄn Kvale (1997) och anvÀnt oss av kvalitativa forskningsintervjuer, för att skapa en dialog med informanterna.
UtvÀrdering av den auditiva modaliteten i förhÄllande till grafik i multigrÀnssnittsspelet Sightlence
Denna uppsats syftar till att utvÀrdera ljudmodaliteten i multigrÀnssnittsspelet Sightlence, genom att jÀmföra grÀnssnitten grafik mot det grafisk-auditiva grÀnssnittet. 16 personer har testats och intervjuats i en studie med mixed design. Kvalitativa och kvantitativa datum har anvÀnts för att kunna jÀmföra resultat och upplevelser i spelets tvÄ grÀnssnitt, och för att undersöka om förbÀttringar skulle kunna göras med avseende pÄ ljudets anvÀndbarhet i spelet.Resultaten visar att det inte finns nÄgra skillnader mellan de tvÄ grÀnssnitten vad gÀller prestation eller underhÄllningsvÀrde, vilka mÀttes kvantitativt. Det visade sig dock att kvalitativa data gav information om att majoriteten av deltagarna upplevde att det var mer underhÄllande att spela med ljud Àven om det inte upplevdes som prestationshöjande. Det framgick Àven att ljudet pÄverkade spelarna pÄ tvÄ olika sÀtt, nÄgra spelare ansÄg att ljudet gjorde spelet mer fÀngslande och att de blev mer fokuserad pÄ spelet, medan andra spelare sÄg ljudet som ett hjÀlpmedel som gjorde att de kunde fokusera visuellt pÄ nÄgot annat Àn spelet.
Inledande studie inför utveckling av ett virtuelltmikroskop för utbildning inom livsvetenskaperna
Forskning med hjÀlp av mikroskopi har med tiden stÀllt merspecialicerade krav pÄ utrustning som anvÀnds. Utrustningenhar blivit mer bÀttre men samtidigt ocksÄ dyrare. Enhög kostnad innebÀr att avancerad mikroskopi inte kan anvÀndassom ett utbildningsverktyg inom grundutbildning.Dagens studenter tvingas pÄ sÄ sÀtt förberedas för framtidensforskning genom att anvÀnda gÄrdagens utrustning.I detta arbete visar vi hur virtuell mikroskopi kan anvÀndasför utbildning och forskning. Virtuell mikroskopi kananvÀndas som komplement, eller möjligtvis ersÀttning, förbefintlig undervisning. Vi har demonstrerat detta genomatt utveckla en pilotapplikation som simulerar de tvÄ metodernaFLIP och FRAP.
Styling av vektorkartor i mobila enheter
Mobila system som anvÀnds professionellt tas ofta fram för yrkesgrupper som jobbar utanför kontoret. Kartpresentation Àr ofta en viktig komponent som anvÀnds som underlag för att visa applikationsspecifik data eller som underlag för inmatning av information i fÀlt.Kartinformation eller geodata hanteras ofta i tvÄ vitt skilda format. Dels rasterinformation som Àr bilddata och dels vektorinformation. Vektordata bestÄr av ytor, linjer och punkter som har matematiska definitioner. Vektordata har fördelen av att vara upplösningsoberoende, mycket precist och inte sÀllan utrymmessnÄlt jÀmfört med rasterdata.Till skillnad frÄn rasterdata sÄ saknar vektordata information om hur den ska presenteras visuellt.
Diagnostisering av perinealrupturer- en randomiserad studie som undersöker barnmorskors samstÀmmighet vid klassificering av perineala bristningar.
SAMMANFATTNING (svenska) Bakgrund: Perinealbristningar Àr den vanligaste förekommande skadan vid vaginala förlossningar. Rupturerna varierar i storlek och indelas i fyra klasser som baseraspÄ vilka anatomiska strukturer som Àr involverade i skadan. Det vanligaste sÀttet att undersöka bristningarna Àr visuellt och palpatoriskt. Syftet med denna studie Àr att undersöka samstÀmmigheten mellan barnmorskors klassificering och evaluering av bristningens storlek med hjÀlp av tvÄ olika undersökningsmetoder. Studien pÄgick mellan januari 2011 och juni 2012.
Prototyp av blick-mÀtande hörseltest för spÀdbarn
För att barn med hörselnedsÀttning skall kunna fÄ en normal tal- och sprÄkutveckling samtkognitivt beteende Àr det av stor betydelse att hörselnedsÀttningen upptÀcks tidigt.En av de beteendebaserade metoderna för att uppskatta spÀdbarns hörseltröskelvÀrden ÀrVisual Reinforcement Audiometry, VRA. Det Àr en konditionerande procedur dÀr barnetassocierar ett ljud med ett visuellt mÄl. En audionom kontrollerar om barnet vrider pÄ huvudetmot det visuella mÄlet, som en reaktion pÄ ljud stimuli, och belönar dÄ barnet med en visuellförstÀrkning, sÄ som en animerad bild pÄ en skÀrm eller en mekanisk leksak.En ide pÄ hur man kan göra VRA mer objektivt och mindre tidskrÀvande finns. Idén Àr attanvÀnda eye tracking teknik som registrerar spÀdbarnets ögonrörelser och anvÀndaögonrörelserna istÀllet för huvudvridningar som reaktioner pÄ ljud stimuli.Detta examensarbete syftar till att testa och avgöra om VRA med eye tracking har godaframtidsutsikter. En prototyp i form av en datorapplikation har byggts och testats.Tester har utförts pÄ tolv vuxna och nio spÀdbarn.
Inledande studie inför utveckling av ett virtuellt mikroskop för utbildning inom livsvetenskaperna
Forskning med hjÀlp av mikroskopi har med tiden stÀllt merspecialicerade krav pÄ utrustning som anvÀnds. Utrustningenhar blivit mer bÀttre men samtidigt ocksÄ dyrare. Enhög kostnad innebÀr att avancerad mikroskopi inte kan anvÀndassom ett utbildningsverktyg inom grundutbildning.Dagens studenter tvingas pÄ sÄ sÀtt förberedas för framtidensforskning genom att anvÀnda gÄrdagens utrustning.I detta arbete visar vi hur virtuell mikroskopi kan anvÀndasför utbildning och forskning. Virtuell mikroskopi kananvÀndas som komplement, eller möjligtvis ersÀttning, förbefintlig undervisning. Vi har demonstrerat detta genomatt utveckla en pilotapplikation som simulerar de tvÄ metodernaFLIP och FRAP.
Engagerande KaraktÀrer : En studie av Murray Smiths teorier applicerat pÄ film och dataspel
Uppsatsen handlar om de faktorer som gör att vi engagerar oss för karaktĂ€rer i film och huruvida de Ă€r de samma för dataspel. Syftet med uppsatsen Ă€r att testa en teori av Murray Smith som gĂ€ller filmkaraktĂ€rer och se om den gĂ„r att anvĂ€nda Ă€ven nĂ€r man tittar pĂ„ dataspel. Den exakta frĂ„gestĂ€llningen i uppsatsen Ă€r som följer: Murray Smith har skapat en teori för hur engagerande karaktĂ€rer skapas i film. Hur pass applicerbara Ă€r hans teorier för engagerande karaktĂ€rer nĂ€r det kommer till ett annat visuellt medium som dataspel? MĂ„ste teorin tillĂ€mpas annorlunda? Ăr andra aspekter av teorin viktigare i det nya mediet?I uppsatsens teoribakgrund tas teoriinriktningar som bland annat semiotik och psykoanalys upp och förklaras.
FrÄn Astrid till Bobby : En undersökning om vad det Àr vi gör dÄ vi söker pÄ nÀtet
Detta examensarbete Ă€r en undersökning om hur det kan se ut dĂ„ vi tar oss olika sökvĂ€gar pĂ„ internet.    Hur kan man synliggöra det vi gör dĂ„ vi söker pĂ„ nĂ€tet?  För att undersöka detta har jag lĂ„tit gymnasieelever, studiekamrater och vĂ€nner utföra olika typer av internetbaserade sökningar och med hjĂ€lp av semiotiska analysverktyg har undersökningsmaterialet analyserats och reflekterats.Syftet med undersökningen Ă€r att fĂ„ en fördjupad förstĂ„else för hur man pĂ„ olika sĂ€tt kan anvĂ€nda sig av visuellt material som elever och pedagoger redan anvĂ€nder.Som blivande bildpedagog vill jag tillsammans med mina elever utforska de tankeprocesser som sker dĂ„ vi söker och delar information pĂ„ internet. Genom att synliggöra mina egna tankeprocesser kan jag förstĂ„ andras. En förstĂ„else som ocksĂ„ gör det möjligt att förhĂ„lla sig till vĂ„r tids visuella kulturer.Tolkning och resultat har prövats med hjĂ€lp av internatbaserade undersöknings metoder. Ăven pedagogiska filosofier och teorier som jag stött pĂ„ under min egen lĂ€rarutbildning samt situationer som jag sjĂ€lv upplevt pĂ„ den gymnasieskola dĂ€r jag arbetar har legat till grund för undersökningen.Resultat som framkommit ur bearbetningen av informanternas och mina egna internetsökningar har fĂ„tt skapa det visuella abstraktet.
Lathund för 2000-talet : Utvecklingen av en anvÀndarcentrerad sökfunktion och en undersökning i utbildningens roll vid införandet av nya IT-system
Forskning med hjÀlp av mikroskopi har med tiden stÀllt merspecialicerade krav pÄ utrustning som anvÀnds. Utrustningenhar blivit mer bÀttre men samtidigt ocksÄ dyrare. Enhög kostnad innebÀr att avancerad mikroskopi inte kan anvÀndassom ett utbildningsverktyg inom grundutbildning.Dagens studenter tvingas pÄ sÄ sÀtt förberedas för framtidensforskning genom att anvÀnda gÄrdagens utrustning.I detta arbete visar vi hur virtuell mikroskopi kan anvÀndasför utbildning och forskning. Virtuell mikroskopi kananvÀndas som komplement, eller möjligtvis ersÀttning, förbefintlig undervisning. Vi har demonstrerat detta genomatt utveckla en pilotapplikation som simulerar de tvÄ metodernaFLIP och FRAP.
En obruten fjÀllmiljö och konflikten med vindkraften : En studie om rumsliga landskapspreferenser och vindkraftens pÄverkan pÄ de svenska fjÀllen
De svenska fjÀllen skyddas i dagslÀget av miljömÄlet Storslagen fjÀllmiljö, ett mÄl som Àmnar bevara fjÀllens ursprunglighet och dÀrmed skydda dem mot ingrepp. Den svenska regeringen har Àven inrÀttat 13 omrÄden klassade som obruten fjÀllmiljö, omrÄden vars natur- och kulturvÀrden ska vÀrnas om och som, i sÄ stor utstrÀckning som möjligt, ska hÄllas orörda. BÄda dessa skyddsformer hotas nu av de planer som finns pÄ att bygga ut vindkraften i landet. I denna studie undersöks den visuella pÄverkan som finns frÄn dagens vindkraftverk samt den ökade visuella pÄverkan som genom fattade beslut Àr pÄ vÀg. Metoden för studien Àr en rumslig GIS-analys som undersöker hur stora omrÄden som vindkraften pÄverkar visuellt.
Optimerad lokalisering av Ăstersunds Ă„tervinningsstationer
Tidigare studier visar att Ă„tervinningsstationer med en god lokalisering och tillgĂ€nglighet ökar mĂ€nniskors benĂ€genhet till att kĂ€llsortera. Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka hur Ăstersunds Ă„tervinningsstationer kan lokaliseras för en ökad tillgĂ€nglighet och dĂ€rmed en förbĂ€ttrad insamling av hushĂ„llsavfall. Uppsatsen analyserar dagens Ă„tervinningsstationer och mĂ€nniskors attityder till kĂ€llsortering i syfte att presentera en optimerad lokalisering av Ăstersunds Ă„tervinningsstationer. Metoden bestĂ„r av en litteraturstudie, en enkĂ€tundersökning, fĂ€ltobservationer samt en statistik- och tillgĂ€nglighetsanalys av stadens befolkning och trafikflöden.Ăstersunds tolv Ă„tervinningsstationer Ă€r idag lokaliserade intill handelsplatser och bilvĂ€gar i utankanten av stadens bostadsomrĂ„den. AnlĂ€ggningarna utnyttjar inte sin maximala tillgĂ€nglighet och begrĂ€nsar dĂ€rmed mĂ€nniskor utan bil att kĂ€llsortera.