Denna undersökning syftade till att undersöka om Larson m.fl. (2012) teori om kantiga och runda former kan appliceras på silhuetter i ett ovanifrånperspektiv, samt om de kan förmedla hotande eller lättsammare intryck för betraktaren. Kan betraktaren uppfatta vilken roll karaktären är ämnad att inneha inom ett MOBA-spel och blir någon av rollerna lättare eller svårare att avläsa när dess geometri förändras? För att ge bakgrund till undersökningen går arbetet igenom tidigare arbeten och undersökningar inom geometriska former, silhuett, analys med ikonografi, strategispel och karaktärsdesign. Som artefakt till undersökningen skapades tre olika karaktärskoncept som behandlar klasserna Carry, Support och Tank.

Företag har idag ett allt större behov av att utmärka sig på marknaden, nödvändigt för att göra detta måste företagen bygga upp en identitet. Vi kommer att fokusera på de Visuella aspekterna av identiteten och därmed rikta in oss på företagens ?ansikte?, logotypen. En logotyp kan bland annat bestå av ett namn, en symbol eller en bild. Den här uppsatsen handlar om logotyper med abstrakta symboler.

Människan upplever sin omgivning genom intryck från sina fem sinnen. Med hjälp av sinnesintryck från syn, hörsel, känsel,lukt och smak, tillsammans med minnen och tankar, bildar hon sig en uppfattning av den plats där hon befinner sig. Utifrån den informationen dras slutsatser som utgör grunden för både handlande och känslan för platsen. Den fysiska miljöns utformning påverkar i hög grad upplevelsen. Ett problem är att det vid fysisk planering ofta läggs störst vikt vid den Visuella upplevelsen och att andra sinnesintryck inte uppmärksammas i samma utsträckning.

Människans balanssystem kan beskrivas utifrån tre delkomponenter, det vestibulära, det Visuella och det somatosensoriska systemet. En rad olika skador och sjukdomar som påverkar dessa system stör därmed också balansen. Balansstörningar kan verifieras med hjälp av funktionella tester eller teknisk utrustning. Då teknisk utrustning används är det vanligt att instrument utnyttjas med kraftplattor i syfte att mäta det posturala svajet hos patienterna. Vid balansutvärdering är det viktigt att de instrument som används är validitets och reliabilitetstestade.

Uppsatsen har syftat till att undersöka vilka propagandatekniker som Islamiska Staten använt i youtubefilmen Flames of War som kom ut på internet år 2014. Uppsatsen har utgått från tre frågeställningar:- Vilka inslag i filmen kan utläsas som IS propaganda?- Vilken tänkt publik konstrueras av filmens Visuella och textuella innehåll?- Vilka likheter finns det mellan IS propaganda och nazisternas propagandatekniker? Uppsatsen utgår från teorier om bild och filmpropaganda som även exemplifieras i en historisk kontext. Dessutom utgör sju propagandaverktyg en viktig del i teoriansatsen. Under avsnittet tidigare forskning har de nazistiska propagandateknikerna presenterats som senare utgjort grunden för komparationen med IS propagandan. Två metoder har använts för att analysera mitt material, dels en idéanalys för att belysa idéerna och handlingarna i propagandan och dels en semiotisk analys för att illustrera de konnotations och denotations nivåerna. Resultatet visar att det finns många genomtänkta inslag i propagandan, där kollektivt skuldbeläggande på en grupp människor och drömmar om ett kalifat utgör två av dessa.

Denna uppsats syftar till att undersöka användandet av parallella prototyper i flera iterationer vid arbetet med en behovsanalys hos ett företag. Som grund för arbetet ligger ett uttryckt behov av ett verktyg för sammanställning och presentation av material skapat av designbyrån the Apartment i Stockholm. Utifrån den förfrågan som gjordes från byrån i ett första skede, togs två prototyper fram för att stödja diskussionen om företagets faktiska behov, som i vissa fall inte stämmer överens med de uttryckta behoven hos en beställare. Dessa första prototyper syftade till att skapa en bättre förståelse för företagets arbetssätt och konceptuella behov. Efter att prototyperna gåtts igenom skapades en andra omgång prototyper, den här gången mer utvecklade, och inriktade mot att ta reda på mer funktionella behov i processens slutskede (presentationsdelen).

Studien görs i samarbete med ett mindre svenskt modeföretag som i stor utsträckning arbetar med draperade produkter. Överföringen från draperat plagg till ett reproducerbart platt mönster består av ett omfattande arbete med uppsömnad av ett stort antal provplagg. Därför finns ett stort intresse för att resurseffektivisera denna process. I studien undersöks CAD och 3D-simulering som komplement vid framtagningen av produktionsanpassade mönster i syfte att återskapa en specifik draperat form. Som utgångsläge för studien finns ett plagg som draperats på docka av den externa handledaren och designer på företaget.

Bakgrund: Idag förväntar sig ett företags konsumenter att de erbjudna produkterna ska fungera i enlighet med vad som utlovas. Funktionalitet och kvalitet är därför aspekter som ingår i de allra flesta företags produkterbjudande och kan i allt mindre grad användas som konkurrensfördelar. Det räcker inte med en bra produkt för att skapa ett mervärde utan en produkt måste dessutom förmedla immateriella värden, till exempel emotionella, identitetsförstärkande eller estetiska. Om konsumenters sinnen tilltalas genom estetiska värden kan detta få en större genomslagskraft när det gäller val av produkt, vilket kan skapa större konkurrenskraft än traditionell marknadsföring.Syfte: Syftet med denna uppsats är att tydliggöra produktens roll i marknadsföringen genom att förstå hur estetiska värden kan användas som konkurrensmedel.Genomförande: Undersökningen är baserad på sju intervjuer med företagsrepresentanter inom branschen för hushållsapparater samt en organisation som arbetar med design.Resultat: Undersökningen har visat på att produkternas estetiska uttryck har stor betydelse på grund av att konsumenterna visar allt större intresse för dessa aspekter. Ju fler sinnen som kan påverkas desto större möjlighet har en produkt att tilltala konsumenten.

Syftet med detta examensarbete är att med hjälp av empiriskt material och tidigare forskning undersöka hur en butikskedja inom modebranschen använder sin butikslayout och olika butiksytor för att visuellt kommunicera till sina kunder. För att avgränsa oss gick vi främst in på användandet av ABC-ytor, butikslayout och färgval i butiksexponeringen. Vi valde att basera vår studie på modekedjan Lindex, för att se om teori och verklighet stämmer överens. I uppsatsen förklaras tre teoretiska modeller som beskriver butikskommunikation och vad som fångar kunders uppmärksamhet i butik. Vi beskriver även vilka olika layouter en butik kan använda sig av, vad de olika butiksytorna ska kommunicera, samt olika exponeringsmetoder.

Syftet med denna studie är att undersöka i vilken utsträckning och efter vilka principer eleverna i skolår 9 indelar sina texter i stycken, och hur eleverna markerar nytt stycke. Vidare studeras om det föreligger några skillnader eller likheter i kön vid styckeindelning och styckemarkering. Även styckeindelningen i förhållande till textens betyg studeras.Materialet består av 24 berättande elevtexter från det nationella provet för svenska i skolår 9, vårterminen 2004. Vid analysen av elevtexterna undersöks hur många stycken texten består av, vilken styckemarkering eleven använder, och vilka dispositionsprinciper, teman, referensbindningar och konnektivbindningar som finns och hur de relaterar till styckeindelningen.Resultaten visar att det enbart finns en ostyckad text i min studie, och jämförelser med tidigare studier tyder på att eleverna generellt sett blivit bättre på styckeindelning. Antalet stycken i texterna varierar och kan relateras till textlängd.

I denna undersökning studeras hur digitala verktyg används på två högstadieskolor i årskurs 8 och hur dessa verktyg möjligtvis kan inverka på elevers musikskapande. Undersökningen är av kvalitativ art och grundar sig på deltagande observationer och semistrukturerade fokusgruppsintervjuer i projekt där elever på olika sätt skapar musik med digitala verktyg. Den genomsyras av ett medieekologiskt- och sociokulturellt perspektiv där empiri grundar sig på utsagor och erfarenheter från tio observationstillfällen och sex intervjuer. I undersökningen framkommer det att digitala verktyg används sällan och i begränsad omfattning i musikundervisningen på de två skolorna. Digitala verktyg erbjuder en direktlänk mellan det klingande ljudet och den Visuella representationen, något som ligger i linje med tidigare forskning.

En kvalitetsförbättrande metod som senaste åren blivit vanlig inom Hälso- och sjukvård är Lean Healthcare - en verksamhetsfilosof som går ut på att eliminera slöseri och skapa värde för patienterna. I takt med att informationssystem och informationsteknik (IT) har utvecklats har informationsförsörjning fått en allt viktigare roll i vårdprocessen. Tidigare undersökningar visar dock att vårdpersonalen upplever att det finns många brister kopplade till informationssystem och IT. En explorativ fallstudie genomfördes där kvalitativ data samlades in med hjälp av intervjuer, dokumentstudier samt observation. Syftet var att beskriva hur informationsförsörjningen påverkats i ett kliniskt mikrosystem och i en vårdprocess som infört Lean.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur rummet och dess inredning möjliggör bildskapande sett i relation till styrdokumenten och aktuell bildpedagogisk forskning. Undersökningen kan placeras inom det tvärvetenskapliga forskningsområdet Visuell kultur där förhållandet mellan seende och kunskap studeras och hur det i detta förhållande förhandlas fram och skapas mening. I arbetet har jag försökt att anlägga en konstruktionistisk syn på de undersökta lokalerna. Utgångspunkten har varit att mening skapas i mötet mellan det Visuella, auditativa och spatiala och att rummen på så sätt skapar olika möjligheter för handling. Att planera skollokaler (i detta fall bildlokaler) och att inreda och utrusta förskolerum och klassrum kan ses som iscensatta teorier om barns och ungdomars behov, utveckling och lärande.Åtta lokaler från förskolan till gymnasiet dokumenterades med fotografier och jag intervjuade också lärarna som arbetade i lokalerna.

Vindkraften är en snabbt växande energikälla i Sverige och hjälper till att uppnå det uppsatta målet att 50 % av den slutgiltiga energianvändningen ska vara från förnybar energi 2020. Den snabbt expanderande vindkraften kräver en god planering då en ändring av markanvändningen sker. I denna rapport synliggörs och diskuteras konflikten mellan vindkraftsetablering och skyddad natur i fjällområden med hjälp av en litteraturstudie, GIS-analys och intervjuer. Som exempel används Västerbottens och Jämtlands län. Även vindkraftsplaneringens framtid tas upp och diskuteras.

Människan upplever sin omgivning genom intryck från sina fem sinnen. Med hjälp av sinnesintryck från syn, hörsel, känsel,lukt och smak, tillsammans med minnen och tankar, bildar hon sig en uppfattning av den plats där hon befinner sig. Utifrån den informationen dras slutsatser som utgör grunden för både handlande och känslan för platsen. Den fysiska miljöns utformning påverkar i hög grad upplevelsen. Ett problem är att det vid fysisk planering ofta läggs störst vikt vid den Visuella upplevelsen och att andra sinnesintryck inte uppmärksammas i samma utsträckning.