Detta är ett examensarbete inom informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning. Syftet med min undersökning var att ta reda på hur ett kvarter i Eskilstuna kan formges till virtual reality (VR)-mediet, så att det går att få en upplevelse av hur en stadsplanering skulle kunna se ut om den genomfördes i verkligheten.  Resultatet från min studie är grundat på, prototyping, intervjuer, och en enkät. Min undersökning visade att för att det ska gå att få en upplevelse av ett stadsrums utseende efter en nybyggnation, bör representationen formges efter tänkt målgrupp och budskap. Felaktiga eller för många informationsgivande detaljer kan leda till att fokus hamnar på information som inte är nödvändig, eller till och med felaktig, för att förstå hur kvarteret kan komma att se ut efter en nybyggnation.  För lite information om olika detaljer eller för låg detaljrikedom kan leda till att representationen blir svårtolkad. Min undersökning visade också att visuella detaljer som är svåra att formge, bör kompletteras med t.ex.

Kan man kombinera två så vitt skilda synsätt som användbarhet och grafisk form på samma webbplats? Jag undersöker möjligheten att göra detta genom att ge användaren ett positivt visuellt första intryck för att sedan låta resten av webbplatsen präglas av användbarhet. Att det första intrycket färgar övriga intryck är ett fenomen som kallas haloeffekten (Hinton, 1993). Hur skapar man då ett positivt första intryck? Jag har utgått från en definition av estetik där begreppet är uppdelat i två dimensioner, klassisk och uttryckande (Lavie och Tractinsky, 2003).

Det övergripande syftet i detta arbete är att undersöka hur lämpliga två bedömningsmetoder, närmare bestämt performansanalysen och den genrebaserade analysmodellen, är för bedömning av texter skrivna av andraspråksinlärare av svenska. Båda bedömningsmetoderna innehåller ett visst antal punkter utformade som frågor, vilka besvaras under bedömning. Förhoppningen är att denna undersökning ska kunna underlätta för framtida bedömare vid valet av bedömningsmetod.I strävan efter att uppnå syftet analyseras två texter skrivna av vuxna andraspråksinlärare av svenska respektive två texter skrivna av barn som läser svenska som andraspråk. Texterna analyseras med de båda bedömningsmetoderna och med grund i dessa analyser samt med grund i den allmänna fakta som presenteras i bakgrundsdelen görs sedan en jämförelse mellan bedömningsmetoderna. Med utgångspunkt i denna jämförelse kan sedan en slutsats kring bedömningsmetodernas lämplighet dras.Resultatet visar att båda metoderna har olika fokus och därmed lämpar sig bättre för bedömning av vissa språkliga drag eller fenomen än för andra.

Denna uppsats syfte är att undersöka hur elever bygger innehåll i sina texter utifrån faktorerna genre och programtillhörighet. Materialet för undersökningen är 38 elevtexter skrivna under nationella provet i svenska. 19 texter är skrivna av elever på studieförberedande program och 19 är skrivna av elever på yrkesförberedande program. Dessa texter har en jämn fördelning av genrerna argumenterande texter och recensioner. Undersökningen utgår ifrån byggandet av texters innehåll utifrån makro- och mikroteman.

Mängden information på internet är enorm och bara forsätter att öka på både gott och ont. Framförallt kan det vara svårt för grupper såsom synskadade och personer med språksvårigheter att navigera sig och ta vara på all denna information. Därmed finns ett behov av väl fungerande sammanfattningsverktyg för dessa, men även för andra människor som snabbt behöver presenteras det viktigaste ur en uppsättning texter. Den här studien undersöker hur väl sammanfattningssystemet CogSum, som är baserat på Random Indexing, presterar med och utan rankningsalgoritmen PageRank aktiverat på nyhetstexter och texter från Försäkringskassan. Utöver detta används sammanfattningssystemet SweSum som en baslinje i undersökningen.

Detta är en berättelse.En kritisk fiktion om en specifik möbel som gjordes i en viss tid, på en viss geografisk plats.Berättelsens ram, den fiktiva miljön har jag skapat men detaljerna bygger på kunskap utifrån min erfarenhet inom området, fakta och detaljer i de texter och dokument jag tagit del av. Fakta kring den specifika möbeln, tiden, och platsen: en pigtittare gjord på 1920-talet i Virserum, Småland, Sverige. Syftet med undersökningen, detta kunskapsunderlag, är att förse Skansen med ett dokument som kan möjliggöra produktion av en ny möbel på Skansens Snickerifabrik, Stockholm, Sverige. En ny tillverkningsartikel som ska bidra till att ge snickeriets gäster en ännu mer autentisk upplevelse och för att uppfylla delar av Skansen uppdrag:?Uppdrag: Friluftsmuseet Skansens uppdrag är att, med gästen i centrum /?/ Skansen ska vårda och bevara samlingarna av byggnader, föremål, växt- och djurarter.

Undersökningens syfte är att undersöka hur elevers texter förändras utifrån hur styrt valet av ämne för deras texter är. Skrivande i skolan är en viktig del av elevernas läroprocess, vilket synliggörs inom den aktuella forskningen och i kursplanen för ämnet svenska. Undersökningen bygger på analyser av texter som elever på gymnasiet producerat i samband med undervisningsmomentet kortskrivning där eleverna skrivit utifrån tre olika grader av ämnesstyrning; fritt, semi-styrt och styrt. I analysen läggs tonvikt på tre övergripande områden som gäller texternas framställningsform och stil, textkomplexitet och språkkvalitet, samt funktion. Resultatet av min undersökning visar att utformningen av skrivuppgiften kortskrivning inverkar på hur eleven väljer att skriva sin text.

AbstractVårt examensarbete belyser hur barn möter och samtalar kring läsning av skönlitterära texter, samt hur deras egna erfarenheter kommer till uttryck genom samtal vid skönlitterär läsning. Vi tar vår utgångspunkt ur John Deweys (1859-1952) teorier om kunskap och lärande och Louise M. Rosenblatts (1904-2005) tankar kring läsning som transaktion. Tidigare forskning har visat på vikten av att ta del av och bygga kring elevers erfarenheter för att vidga deras förståelse vid skönlitterär läsning. Vår studie har behandlats genom en etnografisk ansats med observation som metod där vi utgått från barnets möte med skönlitterära texter.

Examensarbetet utfördes på NCC Halmstad under våren 2010. Syftet med examensarbetet var att klargöra vad visuell metodik kan tillföra byggbranschen och hur det upplevs av personer som utför byggprojektArbetet innefattar en kvalitativ och en litteraturstudie. Den kvalitativa studien genomfördes med hjälp av sju intervjuer inom Region Syd med personer som arbetat med den visuella metoden NCC Projektplanering. Intervjuerna har ägt rum för att ta reda på hur den visuella metodiken fungerar i praktiken.Litteraturstudien innefattar en utredning av begreppen Lean, Lean Production, Lean Construction, Last Planner och NCC Projektplanering. Den röda tråden från Lean till NCC Projektplanering är att genom ständigt förbättringsarbete skapa engagemang och ökad delaktighet.Den generella uppfattningen av NCC Projektplanering är positiv, dock varierar uppfattningen av metoden efter aktörernas inställning.

I denna undersökning studeras högbetygstexter som producerats av elever under det nationella provet i svenska för grundskolans årskurs 9. Ett syfte är att undersöka huruvida texterna som grupp uppvisar ?högbetygsdrag?; ett annat att i materialet studera skillnader mellan flickors och pojkars högbetygstexter. Även skrivutveckling är fokus för undersökningen och grundskoletexterna jämförs därför med högbetygstexter från det nationella provet i gymnasiekursen Svenska B. Slutligen ämnar studien diskutera subjektivitet med bedömning och huruvida utvalda texter från grundskolematerialet erhåller samma betyg när de granskas av oberoende bedömare.Kvantitativa analyser utförs på 30 elevtexter från årskurs 9; fyra texter väljs ut för mer djupgående textanalytiska undersökningar.

Detta examensarbete inom området didaktisk matematik grundar sig på en empirisk undersökning. Undersökningar av talmönster bildar ramen för detta arbete. Åtta elever som läser årskurs 1 på ett gymnasiums El- och energiprogram gruppindelas och får uppgifter i problemlösning att lösa i stigande svårighetsgrad. Elevernas arbete videofilmas och transkriberas, dessutom samlas alla elevernas anteckningar in. Jag har kopplat mitt resonemang till tidigare forskning som tar upp liknande frågor och då huvudsakligen generaliseringar av talföljder. I enlighet med Skolverkets riktlinjer ska eleverna ges möjlighet till problemlösning genom nya utmaningar samt ges nya erfarenheter av matematikens logik och generaliserbarhet.

I en studie som kan vara den första i Sverige i sitt slag har vuxna testpersoner med och utan synnedsättning fått lyssna till texter som lästs upp med antingen unit selection-syntesen Folke eller en mänsklig röst. Genom förståelsefrågor till varje text har det undersökts om en syntetisk uppläsning av sammanhängande text ger en sämre förståelse än en mänsklig uppläsning. Genom testet har också faktorer som ansträngning samt korrelation med längd, svårighetsgrad och vana av syntetiskt tal undersökts. Testet visar att för relativt enkla texter som inte är längre än ca 700 ord eller inte har en uppläsningstid på mer än ca fem minuter så ger en syntetisk uppläsning inte någon påvisbar försämring i förståelse. Resultat och analys visar dock att det vid längre texter än så kan finnas en skillnad i förståelse mellan de två uppläsningssätten samt att det kan finnas en korrelation med textens längd och svårighetsgrad.

Den här uppsatsen undersöker sambandet mellan en musikvideoprocess och endesignprocess samt vilka visuella teoretiska verktyg som finns att tillgå vid enbudskapsfokuserad musikvideo. För att ta reda på detta har vi gjort en introspektion avvår process av att producera en musikvideo åt en etablerad svensk artist. I arbetetpresenterar vi hela processen från första vision till de sista förberedelserna. Uppsatseninnehåller produktionsmaterial så som storyboard och inspelningsschema. Som stödtill vår produktionsprocess har vi sammanställt en modell som bygger på Löwgren ochStoltermans (2004) designprocess samt de budskapsfokuserade teoretiska visuellaverktygen (så som semiotik, sync points och musikanalys) som kan underlätta i just ensådan här process.

Syftet i denna studie är att beskriva hur faktatexter används i skolundervisningen samt att belysa hur elever respektive lärare ser på texternas funktion i skolan.Att dela in texter i olika genrer är ett sätt för oss som människor att kategorisera texter och dess funktion i samhället. Skolan som institution är inget undantag och elever lär sig redan från unga år att göra detta. Eleverna lär sig tidigt vad de kan förvänta sig av skolans material då skolans traditioner och samhället noga ?valt ut? vad som anses dugligt för undervisning. Dessa förväntningar påverkar elevernas syn på hur en text bör se ut och det skapar även en ?klyfta? mellan de texter de möter i skolan och de texter eleverna möter hemma på fritiden.

Denna studies fokus är att ge insyn i bilden av den svenska vapenexporten så som den framställs i press. Detta innebär hur vapenexporten diskuteras och presenteras i svensk nyhetspress. Finns det exempelvis någon skillnad hur i tidskrifter, lokala tidningar eller rikstäckande tidningar beskriver den svenska vapenexporten? Finns det skillnader i åsikter hos nyhetspress med borgerliga eller socialistiska åsikter i jämförelse med de politiskt obundna tidningarna och tidskrifterna. Varför skrivs det om svensk vapenexport och vilka ämnen samt aspekter tas upp? Samt i fallen när det protesteras mot vapenexporten, vem är det som det egentligen protesteras emot? Dessa är några av frågorna som denna studie strävar efter att besvara.I resultatet i denna studie ses en negativ bild av den svenska vapenexporten som råder i alla former av nyhetspress.