Studier av och reflektioner över svensk katastrofjournalistik. Vi har med vår undersökning försökt utreda i vilken riktning journalistiken i Sverige har utvecklats mellan två stora kriser, Estonia (1994) och Tsunamin (2004), mot bakgrund av de olika teoretiska perspektiv som beskrivits ovan..

De som förespråkar en ändring av det rådande läget (status quo), inom exempelvis politik, har visat sig vara mer påverkade av naiv realism än de som vill behålla status quo. Ytterligare studier visar att den politiska tillhörigheten kan vara av betydelse för hur påverkade av naiv realism dessa utmanare är. I två studier har det testats om naiv realism påverkas av positionen till status quo (utmana eller försvara) eller av den politiska tillhörigheten. I båda studier har en tydlig favorisering av den egna gruppen påträffats, samt att personer i utmanarposition gentemot status quo gjorde signifikant större skillnad mellan ingrupp och utgrupp än vad försvarare av status quo gjorde. Den politiska tillhörigheten visade sig inte vara av betydelse.

Uppsatsen utreder genom en enkätundersökning utförd i år 7, 8 och 9 på en svensk grundskola elevers inställning till studier i språken franska, spanska och tyska. Centrala frågor är: vad tycker eleverna om att studera språk; hur väljer de språk; vad motiverar dem att fortsätta studierna; vad får dem att avstå från fortsatta studier? Av elevernas svar framkommer att majoriteten uppskattar språkstudierna; att de avskräcks från studier då studiebördan blir för tung, lektionerna för tråkiga eller ämnet för svårt; att val av språk i stor utsträckning styrs av tillfälligheter, men att en stor del av eleverna ändå ser nyttan i att lära sig ytterligare ett språk..

Syftet med undersökningen är att undersöka pedagogers förhållningssätt till elevers olika lärandestilar. Det har också studerats vilka metoder som ges av pedagogen för att tillgodose olika lärandestilar. I litteraturgenomgången beskrivs olika lärandestilar samt Gardners olika intelligenser. Metoden som använts för att få fram resultatet har varit kvalitativ där vi har använt oss av intervjuer och observationer. Vi har kommit fram till att pedagoger vet att elever har olika lärandestilar men våra resultat visar inte att pedagoger medvetet lägger upp sin undervisning utifrån dessa olika lärandestilar.

Det finns många så kallade dokusåpor, eller realityserier som vi kommer kalla dem i denna rapport, på teve. Från 1995, året då realityserien kom till Sverige i och med sändningen av ?The Real World Stockholm?, har antalet produktioner inom realitygenren ökat kraftigt. När vi i höstas gjorde en förundersökning gällande realityserier (?Den redigerade verkligheten ? en studie i realityseriers berättarteknik?) fann vi att radiomediet inte alls hade samma utbud inom realitygenren som teve har.

Denna forskningsöversikt handlar om effektiviteten av platsbaserat polisiärt arbete, som fokuserar på små geografiska områden med hög kriminalitet. Har platsbaserat polisiärt arbete en brottsminskande effekt? Minskar bara en viss typ av kriminalitet? Flyttar brottsligheten bara på sig? - Genom lämpliga sökord och välkända databaser valdes de studier ut som hade bra utvärderingsdesigner. Resultatet blev 14 studier varav 9 randomiserade experiment, 4 kvasiexperimentella studier och 1 metaanalys. Översikten visar på en delad bild när det kommer till signifikant effekt vid brottsminskning.

Det mänskliga ingreppet i, eller möjliga makten över, naturen är ett återkommande tema i mitt konstnärliga arbete. Människan är inbegripen i ett bräckligt maktförhållande som hela tiden måste underhållas. Våra gränser delar upp landskapet i olika delar genom vägar och staket, vi dominerar genom att forma och tukta naturen i trädgårdar, odlingar och industrier. Det mänskliga ingreppet kan också vara små subtila skillnader i det orörda landskapet som låter dig ana att någon varit där.Jag har inte för avsikt att framhålla en särskild sorts natursyn. Det är en mängd nedslag på kartan.

Idag finns det en påtaglig vilja hos olika aktörer att formulera vad som är attraktivt i den fysiska miljön. Uttrycket attraktivt används i ett flertal plandokument och ges ut som praxis av bland annat Boverket. Men vad innebär attraktiva miljöer och vad betraktas egentligen som tilltalande och motbjudande i den fysiska miljön? Rådande planeringsideal handlar till stor del om täta stadsstrukturer och om en blandning av olika funktioner ? något som förutsätts skapa attraktiva värden. Planeringsidealet har uppkommit som reaktion mot modernismens ensidiga uttryck och för närvarande blickar många arkitekter och planerare tillbaka till 1800-talets mångfunktionella stadsform där bostäder, handel och arbetsplatser uppfördes inom ett och samma område.

Att anhöriga skall närvara under pågående hjärt- och lungräddning är ettrelativt nytt begrepp inom svensk sjukvård. Det finns få studier utfördainom detta område i Skandinavien. De studier som finns har framföralltgenomförts i USA men det finns även en del studier utförda i Europaoch Asien. Studierna belyser mestadels positiva och negativ effekter förde anhöriga. Studier som ser till vilka effekter det har för vårdpersonalär mycket få.

I dagens visuella samhälle är det medierna som skapar och förstärker föreställningar om vad som är rätt och fel, manligt eller kvinnligt, naturligt och onaturligt. Skolans styrdokument betonar vikten av arbete med medier i grundskolan. Syftet med denna studie är att få en inblick i hur läroplanens och kursplanernas intentioner med medieundervisning i grundskolan kan omsättas i praktiken. Min empiriska undersökning grundar sig i observationer och intervjuer med lärare på två skolor som har valt att satsa på en utveckling med hjälp av mediearbete. Den problematik som finns kring medieundervisning går att utläsa även på dessa skolor.

Syftet med studien är att undersöka och skildra några studenters motiv, motivation och upplevelser kring högre studier. I bakgrunden ingår forskning kring studentidentiteter (Bron m. fl., 2013), men efter hand tillkommer andra begrepp och teorier som bidrar till att belysa undersökningsmaterialet. Studien är grundad på kvalitativ metod, med semistrukturerade intervjuer av sex studenter i åldrarna 25-30 år. Resultatet av de sex studenterna redovisas som personporträtt, där både likheter och skillnader mellan studenternas motiv, motivation och upplevelser i relation till högre studier framgår.

I uppsatsen undersöker jag hur skurkarna i Disneys tecknade långfilmer framställs visuellt, vilka attribut som Dinsey använder sig av för att visa att någon är ond. Observationerna utförs på 39 stycken Disneyskurkar och det insamlade materialet blir belyst ur Patti Bellantonis färgteori och Karin Johannissons texter om fysionomi. I uppsatsen kommer jag fram till att det finns återkommande visuella utmärkande egenskaper som till exempel vissa ansiktsdrag, klädval och färger som skaparna av Disney använder sig av för att porträttera en ond karaktär och bl.a. ett oattraktivt utseende verkar vara sammankopplat med ondska. En potentiell följd av att lyfta fram särskilda fysiska attribut som onda är att människor som i realitet ser ut så kan särbehandlas negativt..

Syftet med denna studie är att undersöka i vilken utsträckning och efter vilka principer eleverna i skolår 9 indelar sina texter i stycken, och hur eleverna markerar nytt stycke. Vidare studeras om det föreligger några skillnader eller likheter i kön vid styckeindelning och styckemarkering. Även styckeindelningen i förhållande till textens betyg studeras.Materialet består av 24 berättande elevtexter från det nationella provet för svenska i skolår 9, vårterminen 2004. Vid analysen av elevtexterna undersöks hur många stycken texten består av, vilken styckemarkering eleven använder, och vilka dispositionsprinciper, teman, referensbindningar och konnektivbindningar som finns och hur de relaterar till styckeindelningen.Resultaten visar att det enbart finns en ostyckad text i min studie, och jämförelser med tidigare studier tyder på att eleverna generellt sett blivit bättre på styckeindelning. Antalet stycken i texterna varierar och kan relateras till textlängd.

Sammanfattning svenska. Med mitt examensarbete undersöker jag hur jag genom design och visuell kommunikationkan bidra till att synliggöra den mentala konflikt som skapas av de förväntningar ochkrav som både yrkesrollen och moderskapet innefattar.Jag har arbetat med schablonmässiga objekt vars estetisk hänger samman med antingenyrkesrollen eller moderskapet. Genom ett urval av olika kontrastfulla objekt från detvå rollernas materiella omgivningar arrangerar eller visualiserar jag olika situationer medhjälp av bilder. I bilderna gestaltas den mentala konflikten i fysisk form genom de olikaobjekten. Den slutgiltiga lösningen kommer att presenteras i ett utställningsformat somi sin helhet binder samman det visuella arbetet men som också associerar till innehålletsom bilderna kommunicerar..

Denna underso?kande designstudie utforskar hur visuellt material till en simulator kan komma att se ut och hur va?gen fram till det fa?rdiga designen kan se ut. Simulatorn som sta?r i centrum fo?r just denna studie kallas fo?r Simulerade Provokationer (SimProv) och har la?rarstudenter som huvudsaklig ma?lgrupp. I SimProv kan la?rarstudenten som anva?ndare va?lja mellan fyra olika handlingar i en klassrumssituation.