Sökresultat:
668 Uppsatser om Visuella bedömningar - Sida 29 av 45
Ungdomars kostvanor och kunskaper om karies : en enkÀtstudie
Ett flertal studier har visat att personer med tal- och sprĂ„kstörning tenderar att tillskrivas mindre fördelaktiga egenskaper Ă€n jĂ€mnĂ„riga utan dessa svĂ„righeter. Det finns ett behov av att undersöka skolpersonals attityder gentemot barn med avvikande tal. Ăn sĂ„ lĂ€nge har ingen sĂ„dan studie genomförts pĂ„ barn i Sverige och dĂ„ förskolepersonal utgör en del av smĂ„ barns sociala omgivning förefaller deras attityder intressanta att undersöka. Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida förskolepersonals attityder gentemot barn med avvikande tal skiljer sig frĂ„n attityder hos personer som inte arbetar inom förskoleverksamhet.Ett egenskapsformulĂ€r med tolv Visuella Analogskalor (VAS) utformades dĂ€r 24 egenskaper placerades vid Ă€ndpunkterna pĂ„ skalorna. Spontantal spelades in frĂ„n en pojke pĂ„ 4;3 Ă„r med avvikande tal.
Game-art for Dummies
Liquid Media Àr ett litet företag lokaliserat I Stockholm, Sverige. Dom har
en rik historia med flera spel produktioner i sin merit lista. Jag fick som
uppgift att skapa ett flertal visuella föremÄl till nÄgra av deras mindre
projekt. Jag har hÀr sammanfattat mitt arbete om hur jag gick till vÀga för
att lyckas med detta.
Mitt arbete pÄ Liquid Media involverade flera olika delar av spelkonst
produktion. Liquid behövde olika klÀd- och hudtexturer till deras spel
karaktÀrer, dom behövde modeller för ett andra spel projekt och dom behövde
Àven omorganiserade uv-mappar till nÄgra klÀdtexturer i förebyggande syfte
sÄ att anvÀndaren i framtiden ska kunna byta klÀder pÄ rÀtt sÀtt.
För att klara av dom olika uppdragen som jag Ätog mig bestÀmde jag mig för
att anvÀnda olika program för olika ÀndamÄl.
Vilket utrymme ges elevernas egna idéer i slöjden? : Vad innebÀr det att inkludera elevernas egna erfarenheter och intressen i slöjdundervisningen?
Denna undersökning stÀller frÄgan hur manskropp i kombination med nakenhet, muskler, poser och blickar konstruerar maskulinitet och könsroller i bilder. Syftet med uppsatsen Àr att utifrÄn mansforskningens teorier och semiotisk metod granska bilder som förskjuter och omförhandlar maskulinitetens etablerade normer. Undersökningen tittar nÀrmare pÄ betydelsebÀrande markörer för att synliggöra hur den manliga kroppen har blivit viktig i bilden av mannen. Det didaktiska och bildpedagogiska syftet Àr att skapa ett medvetet och kritiskt tÀnkande kring bildens betydelse i konstruktionen av könsroller. Maskulinitet definieras i det kommersiella bildflödet och det Àr viktigt att förstÄ bilders sociala och kulturella innebörder.I den konstnÀrliga gestaltningen undersöks förskjutningen av maskulinitet i bild, och betydelsen av manskroppen nÀr den förses med markörer betecknade som feminina och kvinnliga.
SÄ gör vi gott för Norrland - : En kvalitativ studie av Norrmejeriers visuella kommunikation
In a time where information overload is a fact, well formulated messages is required and communication is a big contributing element for building strong brands. In the north of Sweden, Norrmejerier is one of the big actors with dominance on the dairy factor market. Through making milk products that lands in the consumers refridgerators, they are not only working for economical interest but also for improving the nature of the north of Sweden. Through visual communication, Norrmejerier shows the consumers a beneficial view of the north of Sweden which corresponds to the populations own impression of their part of the country. This contributes to a feeling of belonging that makes strong and loyal consuments. The feeling of belonging is also reflected in Norrmejeriers commercial movies, that uses the consumers conscience to make costumers. By two group interviews and a semiotic analysis of Norrmejeriers commercial movies, this study aims to examine how Norrmejerier uses qualities of the north of Sweden when building their brand.
Kvinnors upplevelser efter mastektomi : med fokus pÄ kroppsuppfattningen
Bakgrund: Ett behandlingsalternativ vid bröstcancer kan vara mastektomi som innebÀr borttagning av hela bröstet. Kvinnan har en dynamisk och personlig uppfattning om sin kropp som omfattar tre olika komponenter, kroppens verkliga utseende, kroppens ideal och kroppens presentation. Kroppsuppfattningen förÀndras vid hÀlsa sÄvÀl som vid sjukdom eller skada. Misslyckande i nÄgon av komponenterna kan resultera i att personen upplever sig fÄ en förvriden kroppsbild relaterat till sjukdom. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser med bröstcancer som genomgÄtt mastektomi med fokus pÄ kroppsuppfattningen.
Det kreativa uterummet : Bildterapi i trÀdgÄrdsmiljö för personer med autism
Mot bakgrund av globaliseringen, vÄrt mÄngkulturella samhÀlle och den visuella kulturen som kommit att spela allt större roll i vÄra vardagliga liv synliggör studien vikten av att utveckla interkulturella metoder för lÀrande inom det bildpedagogiska fÀltet. Sverige ligger efter lÀnder som Storbritannien, USA och Canada dÀr forskning och utveckling inom bildÀmnen med mÄngkultur, mÄngfald och identitet i fokus pÄgÄtt under lÀngre tid. DÄ den forskning pÄ omrÄdet som finns i Sverige mestadels behandlar interkulturell pedagogik i allmÀnhet undersöker studien hur interkulturell pedagogik kan appliceras specifikt pÄ bildÀmnet.UtifrÄn en fÀltstudie i tvÄ mÄngkulturella skolor undersöks pÄ vilka sÀtt ett interkulturellt perspektiv kan anvÀndas i bildundervisning och hur man kan skapa inkluderande bildundervisning genom interkulturell pedagogik. FÀltstudien bearbetas och diskuteras utifrÄn teorier om interkulturell pedagogik, kritisk pedagogik, visuell kultur och identitetsskapande. Resultatet av undersökningen ger flera exempel pÄ interkulturell och inkluderande bildundervisning, som man skulle kunna arbeta vidare med.Studien visar bÄde likheter och skillnader mellan de tvÄ skolorna men illustrerar framförallt hur mÄngkulturalitet kan vara olika.
Armeringsmatta och bark som markstabiliserande material pÄ betesytor till mjölkkor - en utvÀrdering
Ett vanligt problem pÄ mjölkgÄrdar Àr att trampskador uppkommer pÄ betesytor som Àr kraftigt belastade av mjölkkor under betessÀsongen. Den genomsnittliga besÀttningsstorleken i Sverige stiger och det leder till att problemet med trampskador ökar. Risken för trampskador tilltar vid stora mÀngder nederbörd. För att undvika trampskador pÄ marken gÄr det att drÀnera och ta bort matjorden och lÀgga dit ett markstabiliserande material. Bark som markstabiliserande material har i tidigare studier visat sig vara bra om barken Àr ordentligt packad.
Flödesoptimering av sintringsprocess för hÄrdmetall : KartlÀggning & kapacitetsförbÀttring av materialflödet vid Sandvik Mining AB i VÀstberga
Examensarbetet har genomförts pÄ Sandvik Mining i VÀstberga, under vÄren 2012. Produktionsenheten tillverkar hÄrdmetall som anvÀnds för bland annat krossning och borrning av berg. Tillverkningen har tvÄ processteg; pressning av hÄrdmetallpulver och dÀrefter sintras den pressade kroppen. Sintringen saknar ett uppföljningssystem för Äterkoppling av driftdata. DÀrmed saknas kunskap om hur stor kapacitet som finns.Syftet Àr att kartlÀgga sintringsugnarnas kapacitet med hÀnsyn till driftsÀkerhet, tillgÀnglig tid samt Àven den tillgÀngliga ugnsvolymen.
Mobiltech AB Webbapplikation
Elektronikföretaget Mobiltech AB i Karlskrona, Blekinge, var i behov av en ny webbapplikation och visade sitt intresse i att lÄta oss utveckla en ny mer dynamisk lösning Ät dem. Deras mÄl med systemet var att de sjÀlv enkelt via ett webbadministrations grÀnssnitt skulle kunna redigera alla information pÄ deras företags webbsida. Systemet som helhet omfattas av kategorier, informationssektioner samt en erbjudande panel. Som via en lösning av kod struktur och design, som vi frÄn grunden byggt upp för att passa de behov som finns, bildar en administrerbar sida. Vi utvecklade projektet genom att anvÀnda oss av PHP5 och MySQL5.
Kanban : GÄr metoden att anvÀnda för att styra utvecklingsprojekt?
Kanban Àr en agil metod som hÀrstammar frÄn den japanska Lean-filosofin. Metoden fokuserar pÄ att fÄ ett flöde med sÄ kort ledtid som möjligt. Det ska vara lÀtt att se flaskhalsar som bildas. Problemen ska sedan lösas innan nÄgot nytt arbete pÄbörjas. Kanban-metoden ska vara enkel och lÀtt att anvÀnda.Syftet med uppsatsen var att ta reda pÄ om Kanban-metoden verkligen Àr en bra metod att anvÀnda sig av för att styra utvecklingsprojekt och om den bidrar till att stödja planering och information.
Mattemusik pÄ schemat : En studie av hur musiklÀrare och specialpedagog i matematik samarbetar för att integrera musik och matematik i sin undervisning i Ärskurs 1-3.
Bakgrunden till min studie kommer ursprungligen frÄn mitt eget intresse att diskutera Àmnesintegrerad undervisnings betydelse i skola och samhÀlle.Syftet med föreliggande studie Àr att utifrÄn ett multimodalt perspektiv ta reda pÄ hur en musiklÀrare och en specialpedagog i matematik samarbetar för att integrera matematik och musik i sin undervisning i Ärskurs 1-3. Jag har anvÀnt mig av observationer och samtal för att ta reda pÄ hur de arbetar, vilka redskap de anvÀnder sig av samt varför de arbetar som de gör.   Den undervisning jag har observerat kallas mattemusik och Àr en utarbetad metod för Àmnesintegrerat lÀrande. I resultatet visas att det Àr lÀroplanens mÄl och kunskapskrav i matematik och musik som styr undervisningen och att de tvÄ lÀrarna anser att det sÀtt som undervisningen bedrivs pÄ Àven uppfyller mÄnga sociala mÄl som till exempel samarbetsförmÄga, hÀnsynstagande och turtagning. Lektionerna i mattemusik utgick frÄn ett tema och sedan arbetade lÀrarna tillsammans med eleverna mot den nya kunskapen ifrÄn mÄnga olika hÄll och med flera sinnen involverade. Undervisningen var i mÄnga avseenden multimodal dÄ Àven momenten under lektionerna i sig sjÀlva var det.   Det jag tar upp i diskussionen Àr bland annat avsaknaden av det taktila sinnet som inte fanns representerat i lika stor utstrÀckning som de visuella, auditiva och kinestetiska sinnena..
LÀrandesituationen för elever i behov av sÀrskilt stöd
Undersökningen Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med fem pedagoger om deras arbete för elever i behov av sÀrskilt stöd. Undersökningen gjordes pÄ tvÄ grundskolor. Syftet var att bilda en uppfattning samt fÄ en inblick i lÀrandesituationen för dessa elever utifrÄn pedagogers perspektiv. Vi undersökte pedagogernas insatser och resurser för att stötta elevers lÀrande och har Àven lÀst forskningslitteratur angÄende elever i behov av sÀrskilt stöd.
Viktiga faktorer för att stötta dessa elever Àr ett positivt förhÄllande mellan pedagog och elev, samarbetet mellan skola och hem, ordning och struktur i klassrummet och visuell- och auditiv förmÄga.
Bilder som stöd till muntlig och skriftlig information/instruktion inom vÄrden: en litteraturstudie
Alla mÀnniskor kan inte förstÄ muntlig eller skriven informa- tion/instruktion. Just nu finns det inga vedertagna metoder till att hjÀl- pa dessa personer nÀr de besöker vÄrden. Att inte ha tillgÄng till in- formation kan leda till isolering och oro pÄ grund av bristande kontroll och förstÄelse. Syftet med denna studie var att genom en systematisk evidensbaserad litteraturöversikt finna evidens för att anvÀnda bilder som ett visuellt stöd till muntlig och skriftlig information/instruktion. Följande frÄgestÀllningar formulerades om bilder tillsammans med muntlig eller skriven information/instruktion ökar förmÄgan att med-verka, att komma ihÄg och genomföra önskad handling.
Bildskapande i ett perspektiv av estetisk lÀroprocess
I denna studie diskuteras hur en viss bildpedagogisk praktik som vilar pÄ ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande kan uppfattas av elever avseende lÀrande och utveckling och hur denna arbetsprocess pÄverkar deras uppfattning om lÀrande i och genom bildÀmnet. Studien utvÀrderar hur elevers upplevelser och sinneserfarenheter ser ut i samma bildpedagogiska praktik och hur de medieras i deras bildskapande. Metoden Àr kvalitativ dÀr med hjÀlp av ostrukturerad intervju och hermeneutiskt tolkande sÀtt analyseras information som trÀngs bakom ord och beskrivningar. Resultatet visar att kognitiva och emotionella aspekter i bildÀmnet i kombination med en flerstÀmmig och multimodal skolmiljö stimulerar elevernas lÀrande/kreativitet och utvecklar olika medieringsförmÄgor. Elever utvecklar bildsprÄk och skapar kunskap ur dialog genom social interaktion.
Den fysiska klassrumsmiljön ur ett koncentrationsperspektiv : Vad det innebÀr att vara koncentrerad och hur klassrummets fysiska miljö ser ut
Version:1.0 StartHTML:0000000202 EndHTML:0000040504 StartFragment:0000039220 EndFragment:0000040468 SourceURL:file:///Users/kjellhaglund/Desktop/Dropbox/1%20Moas/Den%20fysiska%20klassrumsmilj.doc @font-face { font-family: "Times New Roman"; }@font-face { font-family: "Arial"; }@font-face { font-family: "Courier New"; }@font-face { font-family: "Wingdings"; }@font-face { font-family: "Verdana"; }@font-face { font-family: "Tahoma"; }p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal { margin: 0cm 0cm 0.0001pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; }h1 { margin: 36pt 0cm 24pt; page-break-after: avoid; font-size: 26pt; font-family: Verdana; font-weight: normal; }h2 { margin: 24pt 0cm 6pt; page-break-after: avoid; font-size: 16pt; font-family: Verdana; }h3 { margin: 12pt 0cm 6pt; line-height: 15pt; page-break-after: avoid; font-size: 11pt; font-family: Verdana; }h4 { margin: 12pt 0cm 6pt; line-height: 15pt; page-break-after: avoid; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; }h5 { margin: 12pt 0cm 3pt; line-height: 15pt; font-size: 13pt; font-family: "Times New Roman"; font-style: italic; }p.MsoIndex1, li.MsoIndex1, div.MsoIndex1 { margin: 0cm 0cm 0.0001pt 12pt; text-indent: -12pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; }p.MsoIndex2, li.MsoIndex2, div.MsoIndex2 { margin: 0cm 0cm 0.0001pt 24pt; text-indent: -12pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; }p.MsoIndex3, li.MsoIndex3, div.MsoIndex3 { margin: 0cm 0cm 0.0001pt 36pt; text-indent: -12pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; }p.MsoIndex4, li.MsoIndex4, div.MsoIndex4 { margin: 0cm 0cm 0.0001pt 48pt; text-indent: -12pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; }p.MsoIndex5, li.MsoIndex5, div.MsoIndex5 { margin: 0cm 0cm 0.0001pt 60pt; text-indent: -12pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; }p.MsoIndex6, li.MsoIndex6, div.MsoIndex6 { margin: 0cm 0cm 0.0001pt 72pt; text-indent: -12pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; }p.MsoIndex7, li.MsoIndex7, div.MsoIndex7 { margin: 0cm 0cm 0.0001pt 84pt; text-indent: -12pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; }p.MsoIndex8, li.MsoIndex8, div.MsoIndex8 { margin: 0cm 0cm 0.0001pt 96pt; text-indent: -12pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; }p.MsoIndex9, li.MsoIndex9, div.MsoIndex9 { margin: 0cm 0cm 0.0001pt 108pt; text-indent: -12pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; }p.MsoToc1, li.MsoToc1, div.MsoToc1 { margin: 6pt 0cm; line-height: 15pt; page-break-after: avoid; font-size: 11pt; font-family: Verdana; font-weight: bold; }p.MsoToc2, li.MsoToc2, div.MsoToc2 { margin: 0cm 0cm 6pt 11.9pt; line-height: 15pt; page-break-after: avoid; font-size: 10pt; font-family: Verdana; }p.MsoToc3, li.MsoToc3, div.MsoToc3 { margin: 0cm 0cm 6pt 24pt; line-height: 15pt; page-break-after: avoid; font-size: 10pt; font-family: Verdana; }p.MsoToc4, li.MsoToc4, div.MsoToc4 { margin: 0cm 0cm 0.0001pt 36pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; }p.MsoToc5, li.MsoToc5, div.MsoToc5 { margin: 0cm 0cm 0.0001pt 48pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; }p.MsoToc6, li.MsoToc6, div.MsoToc6 { margin: 0cm 0cm 0.0001pt 60pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; }p.MsoToc7, li.MsoToc7, div.MsoToc7 { margin: 0cm 0cm 0.0001pt 72pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; }p.MsoToc8, li.MsoToc8, div.MsoToc8 { margin: 0cm 0cm 0.0001pt 84pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; }p.MsoToc9, li.MsoToc9, div.MsoToc9 { margin: 0cm 0cm 0.0001pt 96pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; }p.MsoFootnoteText, li.MsoFootnoteText, div.MsoFootnoteText { margin: 0cm 22.7pt 6pt 0cm; line-height: 15pt; font-size: 8pt; font-family: Verdana; font-style: italic; }p.MsoCommentText, li.MsoCommentText, div.MsoCommentText { margin: 0cm 0cm 0.0001pt; line-height: 15pt; font-size: 10pt; font-family: "Times New Roman"; }p.MsoHeader, li.MsoHeader, div.MsoHeader { margin: 0cm 0cm 0.0001pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; }p.MsoFooter, li.MsoFooter, div.MsoFooter { margin: 0cm 0cm 0.0001pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; }p.MsoIndexHeading, li.MsoIndexHeading, div.MsoIndexHeading { margin: 0cm 0cm 0.0001pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: Arial; font-weight: bold; }p.MsoCaption, li.MsoCaption, div.MsoCaption { margin: 0cm 0cm 0.0001pt; line-height: 15pt; font-size: 10pt; font-family: "Times New Roman"; font-weight: bold; }p.MsoTof, li.MsoTof, div.MsoTof { margin: 0cm 0cm 0.0001pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; }span.MsoFootnoteReference { vertical-align: super; }span.MsoCommentReference { font-size: 8pt; }span.MsoPageNumber { font-weight: bold; }span.MsoEndnoteReference { vertical-align: super; }p.MsoEndnoteText, li.MsoEndnoteText, div.MsoEndnoteText { margin: 0cm 0cm 0.0001pt; line-height: 15pt; font-size: 10pt; font-family: "Times New Roman"; }p.MsoToa, li.MsoToa, div.MsoToa { margin: 0cm 0cm 0.0001pt 12pt; text-indent: -12pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; }p.MsoMacroText, li.MsoMacroText, div.MsoMacroText { margin: 0cm 0cm 0.0001pt; font-size: 10pt; font-family: "Courier New"; }p.MsoToaHeading, li.MsoToaHeading, div.MsoToaHeading { margin: 6pt 0cm 0.0001pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: Arial; font-weight: bold; }p.MsoBodyText, li.MsoBodyText, div.MsoBodyText { margin: 0cm 0cm 6pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; }p.MsoBodyTextIndent, li.MsoBodyTextIndent, div.MsoBodyTextIndent { margin: 0cm 0cm 6pt 14.15pt; line-height: 15pt; font-size: 10pt; font-family: "Times New Roman"; }p.MsoBodyTextFirstIndent, li.MsoBodyTextFirstIndent, div.MsoBodyTextFirstIndent { margin: 0cm 0cm 6pt; text-indent: 10.5pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; }p.MsoBodyTextFirstIndent2, li.MsoBodyTextFirstIndent2, div.MsoBodyTextFirstIndent2 { margin: 0cm 0cm 6pt 14.15pt; text-indent: 10.5pt; line-height: 15pt; font-size: 10pt; font-family: "Times New Roman"; }p.MsoBodyText2, li.MsoBodyText2, div.MsoBodyText2 { margin: 0cm 0cm 6pt; line-height: 200%; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; }p.MsoBodyText3, li.MsoBodyText3, div.MsoBodyText3 { margin: 0cm 0cm 6pt; line-height: 15pt; font-size: 8pt; font-family: "Times New Roman"; }a:link, span.MsoHyperlink { color: blue; text-decoration: underline; }a:visited, span.MsoHyperlinkFollowed { color: purple; text-decoration: underline; }strong { }p.MsoDocumentMap, li.MsoDocumentMap, div.MsoDocumentMap { margin: 0cm 0cm 0.0001pt; line-height: 15pt; background: none repeat scroll 0% 0% navy; font-size: 10pt; font-family: Tahoma; }p.Citat, li.Citat, div.Citat { margin: 0cm 22.7pt 6pt; line-height: 15pt; font-size: 10pt; font-family: "Times New Roman"; }p.Ballongtext, li.Ballongtext, div.Ballongtext { margin: 0cm 0cm 0.0001pt; line-height: 15pt; font-size: 8pt; font-family: Tahoma; }p.Ingress, li.Ingress, div.Ingress { margin: 0cm 0cm 6pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; font-weight: bold; }p.Bildtext, li.Bildtext, div.Bildtext { margin: 0cm 22.7pt 6pt 0cm; line-height: 15pt; font-size: 8pt; font-family: Verdana; font-style: italic; }p.Kommentarsmne, li.Kommentarsmne, div.Kommentarsmne { margin: 0cm 0cm 0.0001pt; line-height: 15pt; font-size: 10pt; font-family: "Times New Roman"; font-weight: bold; }p.Uppsatstitel, li.Uppsatstitel, div.Uppsatstitel { margin: 0cm 0cm 0.0001pt; page-break-after: avoid; font-size: 28pt; font-family: Verdana; color: rgb(0, 47, 95); }p.Undertitel, li.Undertitel, div.Undertitel { margin: 6pt 0cm 28pt; line-height: 24pt; page-break-after: avoid; font-size: 14pt; font-family: Verdana; color: rgb(0, 47, 95); }p.Formatmall1, li.Formatmall1, div.Formatmall1 { margin: 6pt 0cm 28pt; line-height: 24pt; page-break-after: avoid; font-size: 11pt; font-family: Verdana; color: rgb(0, 47, 95); }p.Framsidestext, li.Framsidestext, div.Framsidestext { margin: 6pt 0cm 10pt; line-height: 14pt; page-break-after: avoid; font-size: 8pt; font-family: Verdana; color: rgb(0, 47, 95); }p.Rubrik3ejinnehllsfrt, li.Rubrik3ejinnehllsfrt, div.Rubrik3ejinnehllsfrt { margin: 12pt 0cm 6pt; line-height: 15pt; page-break-after: avoid; font-size: 11pt; font-family: Verdana; font-weight: bold; }p.Rubrik2ejinnehllsfrt, li.Rubrik2ejinnehllsfrt, div.Rubrik2ejinnehllsfrt { margin: 24pt 0cm 6pt; page-break-after: avoid; font-size: 16pt; font-family: Verdana; font-weight: bold; }p.Rubrik1ejinnehllsfrt, li.Rubrik1ejinnehllsfrt, div.Rubrik1ejinnehllsfrt { margin: 36pt 0cm 24pt; page-break-after: avoid; font-size: 26pt; font-family: Verdana; }span.BrdtextChar { font-size: 11pt; }span.CitatChar { font-size: 11pt; }span.BrdtextChar1 { font-size: 11pt; }span.CitatChar1 { font-size: 11pt; }p.Liststycke, li.Liststycke, div.Liststycke { margin: 0cm 0cm 0.0001pt 65.2pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; }span.BrdtextChar2 { font-size: 11pt; }span.CitatChar2 { font-size: 11pt; }div.Section1 { page: Section1; }ol { margin-bottom: 0cm; }ul { margin-bottom: 0cm; }VÄr utgÄngspunkt har varit att utgÄ frÄn den fysiska miljö som elever vistas i dagligen och den pÄverkan den kan ha pÄ deras koncentrationsförmÄga. Uppsatsen handlar i teoridelen om vad det innebÀr att vara koncentrerad samt att ha svÄrigheter att koncentrera sig. Vi beskriver olika typer av koncentrationssvÄrigheter, vad perception Àr, vad som frÀmjar och vad som försvÄrar koncentrationen. Vi skriver om hur man pÄ olika sÀtt kan underlÀtta för elever med primÀra koncentrationssvÄrigheter. I undersökningsdelen tar vi reda pÄ vilka visuella stimuli elever utsÀtts för genom de observationer vi gjort i elevtomma klassrum.