ProblemFastighetsvärdering är ett brett begrepp som påverkar många parter. Med fastighetsvärdering innebär det att marknadsvärdet ska tas fram, vilket är det pris som sannolikt skulle betalas/erhållas vid en försäljning.De parter som denna uppsats kommer att fokusera på är säljare, köpare, mäklare och banken. Uppsatsen är koncentrerat till fastighetsvärdering främst vid försäljningstidpunkten. Fastighetsvärderingen påverkar säljaren genom att det är han eller hon som bestämmer om fastigheten ska bjudas ut till försäljning, vid det givna utgångspriset som mäklaren har värderat fastigheten till. Det är köparen som påverkar värderingen genom att han eller hon har olika preferenser som avgör om fastigheten är attraktiv för ett eventuell köp till det utbjudna priset på den fria marknaden.

Både människor och djur har i alla tider och alla kulturer sett vissa individer i sin omgivning som ledare. De har känt sig manade att lyssna på dem, följa dem och tro på dem. Jag har intresserat mig för vad det är som föranleder detta beteende, eftersom det är min fasta övertygelse att det styr vårt samspel med andra individer än idag, överallt och ständigt. I sökandet efter en biologisk förklaring, där vissa egenskaper och kroppsliga attribut sannolikt spelar betydligt större roll än andra, har jag utgått ifrån begreppet hög social status (äv. högstatus).

Ett livsmedelsföretag med säte i Göteborg har varit verksamma inom sin bransch sedan tidigt 1990-tal och befinner sig just nu i en tillväxtfas. Företaget bedriver i huvudsak import- och grossistverksamhet av asiatiska livsmedel från Thailand och Vietnam men även ifrån andra närliggande öst- och sydostasiatiska länder som Kina och Japan. Företaget är marknadsledande inom sin bransch men har trots sin starka position fram tills nu endast bedrivit sitt arbete mot en målgrupp som demografiskt sett till störst del bestått av personer med asiatisk bakgrund.För att nå ut till en större målgrupp vill man nu lansera ett nytt varumärke som ska inrikta sig på hela den svenska marknaden. Företaget vill att detta varumärke ska tilltala den svenska konsumenten och skapa kännetecken eller associationer till den asiatiska kulturen. Syftet med detta arbete har således varit att undersöka hur ett varumärkes visuella beståndsdelar kan utformas för att på den svenska marknaden kommunicera asiatisk identitet.Arbetet har utgått ifrån en deduktiv ansats där litteratur inom asiatisk symbolik, färg och typografi legat till grund för att härleda hypoteser vilka sedan använts för att ta fram ett intervjuunderlag.

Detta arbete har gjorts i samarbete med Jönköpings kommun.Arbetet handlar om orten Bankeryds struktur och framtida utveckling. Orten ligger i Jönköpings kommun 10 km nordväst om Jönköping längs Vättern. Närheten till Jönköping innebär både möjligheter och problem, då orten kan dra nytta av stadens serviceutbud samtidigt som det egna riskerar att bli eftersatt på grund av konkurrensen.Syftet med arbetet var att se om Bankeryd ska utvecklas som en egen ort eller en förort. Vidare var syftet att utreda dagens struktur och roll i ortssystemet för att kunna ta fram en strategi för utveckling.Metoden som valdes var en deskriptiv analys. Denna kompletterades med intervjuer och egna iakttagelser.

Många gånger missar vi det slutliga värdet i de kläder vi äger. Kan vi inte själva tänka oss att använda dem längre, slänger vi dem hellre än att ge bort dem menar Dr Dorothy Maxwell, ansvarig för den Brittiska regeringens spetsprojekt The Sustainable roadmap. En logisk följd av nykonsumtion är nyproduktion, vilket bidrar till ökade utsläpp. Klimatförändringar och andra miljöproblem utgör stora hot, som delvis kan mötas genom medvetna val från konsumenternas sida och en förändrad livsstil. Hållbar konsumtion innefattar, enligt Kungliga Tekniska Högskolan (2010), tre aspekter: miljömässigt-, ekonomiskt- och socialt hållbar.

Detta kandidatarbete uppfördes vid Institutionen för stad och land, Sveriges Lantbruksuniversitet, Ultuna, under vårterminen 2012 efter en introduktion till projektet av Ramböll, Uppsala. Målet med studien var att undersöka hur det går att underlätta för fotgängare och cyklister att röra sig utmed länsväg 255 på ett säkert och trivsamt sätt, samt att undersöka vilken möjlighet landskapet har att klara dessa förändringar. Ämnet knyter samman flera viktiga aspekter för en landskapsarkitekt då arbetet behandlar en fråga som är viktig både ur gestaltnings- och planeringsperspektiv samt har stor betydelse för samhällets invånare och för naturens hållbaret. Då sträckan som studerades är nästan två mil lång gjordes studien på en övergripande nivå med landskapets helhet i fokus. I analysen lades särskild vikt vid visuella upplevelsevärden som kan uppfattas i gång- och cykelfart, det vill säga stora landskapselement och variation av naturtyper. Även perceptuella värden såsom fysisk bekvämlighet samt känslomässiga upplevelser studerades.

Under 90-talet började en del kvinnliga konstnärer buntas ihop inom en kategori som kallades flickkonst eller flickrumskonst. De hade gemensamt att alla var relativt unga konstnärer och kvinnor. En av drivkrafterna till det här arbetet har varit att försöka reda ut det lite märkliga begreppet flickrumsestetik och ta reda på vilka typiska element och koder som ryms inom det. Min frågeställning är, Hur har svenska kvinnliga konstnärer använt sig av flickrumsestetik? Det är ett litet förenklat uttryck som man slänger sig med.

Vi lever idag på ett sätt som ställer stora krav på vår miljö och omgivning. Ett sätt att minska människans klimatpåverkan är att använda mer förnyelsebar energi. En sådan förnyelsebar källa är energiskog, vilket kan bli ett viktigt biobränsle. Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur de karaktärer som finns i ett landskap kan påverkas, utvecklas och förändras av en energiskogsodling, med fokus på den visuella karaktären och upplevelsen av landskapet. En viktig frågeställning har varit om allmänna intressen kan tillgodoses, som i detta fall energiförsörjning, möjlighet till upplevelse och rekreation och att bevara kulturvärden, samtidigt som hänsyn tas till enskilda ekonomiska intressen.Det landskap som undersökts är Långhundraleden, en dalgång en mil sydöst om Uppsala.

Detta examensarbete behandlar frågeställningen hur personer med diagnos Asperger syndrom betraktar och berättar om en bild i jämförelse med personer utan diagnosen. Intresset för ämnet har uppkommit då jag jobbat med personer inom autismspektrumet där vid Asperger sydrom igår och då blivit fascinerad över deras speciella sätt att uppfatta saker och ting och därigenom funderat över hur detta skulle ta sig uttryck när det gäller att betrakta och berätta om bilder. Resultaten som framkommer är att det finns vissa skillnader men att studien inte tillräckligt kvalificerad då det är svårt att göra en tillförlitlig undersökning med så få informanter. Man har dock fått tagit del av deras berättande om bilden och där igenom fått erfara olikheter och likheter berättelserna emellan. Även om det inte är någonting nytt att vi uppfattar saker och ting olika är förhoppningen att det, åtminstone för en stund, förts fram i ljuset.Gestaltningen är en förlängning på den undersökande delen i uppsatsen.

Med risk för att själv ha bidragit till en uppdelning mellan väst och öst, nord- syd, eller i-land- u-land, har jag genomgående belyst hur resmål på olika kontinenter görs intressanta i marknadsföring och resenärers berättelser. Backpackerns fascination för det annorlunda och nya, olikt det där hemma har inneburit att resmålens särart betonats i marknadsföring, liksom i reseberättelser. Problemet med denna uppdelning och exotifiering av vissa kontinenters kulturer framför andra är ett övergripande inslag i hela backpacking-kontexten. Jag har intresserat mig för vem som uttalar sig, och vad som sägs. Då identiteter konstrueras i språket kan vi förstå hur diskursen ger vissa förutsättningar för gruppers och människors identitet (Bergstöm & Boréus 2000:226, 235).

Ett livsmedelsföretag med säte i Göteborg har varit verksamma inom sin bransch sedan tidigt 1990-tal och befinner sig just nu i en tillväxtfas. Företaget bedriver i huvudsak import- och grossistverksamhet av asiatiska livsmedel från Thailand och Vietnam men även ifrån andra närliggande öst- och sydostasiatiska länder som Kina och Japan. Företaget är marknadsledande inom sin bransch men har trots sin starka position fram tills nu endast bedrivit sitt arbete mot en målgrupp som demografiskt sett till störst del bestått av personer med asiatisk bakgrund.För att nå ut till en större målgrupp vill man nu lansera ett nytt varumärke som ska inrikta sig på hela den svenska marknaden. Företaget vill att detta varumärke ska tilltala den svenska konsumenten och skapa kännetecken eller associationer till den asiatiska kulturen. Syftet med detta arbete har således varit att undersöka hur ett varumärkes visuella beståndsdelar kan utformas för att på den svenska marknaden kommunicera asiatisk identitet.Arbetet har utgått ifrån en deduktiv ansats där litteratur inom asiatisk symbolik, färg och typografi legat till grund för att härleda hypoteser vilka sedan använts för att ta fram ett intervjuunderlag.

Uppsatsen är en komparativ och narratologisk karaktärs- och motivstudie av de svarta karaktärerna Manne i Pija Lindenbaums småbarnsbilderbok Jag älskar Manne (2012) och Lilla Hjärtat i Stina Wirséns småbarnsbokserie om Brokigagänget som består av sex böcker utgivna mellan 2010-2012. Den kronologiska ordningen på Brokigaböckerna är Hej! och Oj! (2010), Aj! och Bang! (2011) och Gul! och Sov! (2012). Uppsatsen syfte är att undersöka hur de svarta karaktärerna Manne och Lilla Hjärtat framställs och porträtteras i böckerna för att sedan analysera hur och om det kan ha påverkat böckernas skilda mottaganden under 2012. Under året 2012 nominerades Jag älskar Manne till Augustpriset för Årets svenska barn- och ungdomsbok, medan Brokigaböckerna efter en het debatt under hösten 2012 på författarens egen begäran drogs tillbaka från den svenska bokmarknadenUppsatsens fokus ligger på olika aspekter och element i böckerna som har tagits upp och påverkat debatten kring Lilla Hjärtat och undersökningen är därefter indelad i fyra avdelningar: Den svarta karaktärens utseende, Mångfaldsaspekten, Genusaspekten och Den svarta karaktären som ett berättartekniskt verktyg. Varje avdelning avslutas med en kort och jämförande sammanfattning och hela uppsatsen avslutas med en slutdiskussion.

Denna studie syftar till att med en diskursanalystisk metod belysa synen på det estetiska programmets bild- och formgivningsinriktning och dess roll i gymnasieskolan. I uppsatsen undersöks programmets framväxt och belyses varför läroplan och kursplaner ser ut som de gör. Genom att studera hur bildlärare beskriver kvaliteter och problem med programmet och jämföra detta med skolverkets läroplans- och kursplaneformuleringar, har jag velat problematisera den kontext som Estetiska programmets bildinriktning utgör. Studiens huvudfråga är: Hur ser diskursen omkring det estetiska programmets Bild- och formgivningsinriktning ut idag? Vad berättar läroplan och kursplaner om bild- och kunskapssyn? Var utvecklas diskursen och var gör den det inte? Vem deltar i diskussionen och vem gör det inte? Det empiriska materialet utgörs av läroplan och kursplaner, men även av Skolverkets egna dokumentation och utvärdering av arbetet med läroplaner och kursplaner från 1991-2000.

Det är numer ett allmänt känt fenomen att Internets betydelse i samhället som marknads- och handelsplats, kommunikationsplattform och informationskälla är oumbärlig. Internet som handelsplats är beroende av en rad faktorer så som konsumenternas köpbeteende på Internet, produktkarakteristika, marknadsföringstekniker på Internet samt upplevda fördelar och nackdelar av att e-handla. Även de flesta traditionella distanshandelsföretag och postorderföretag säljer numer sitt sortiment online i webbutiker på nätet. Ett annat välkänt faktum är att världen blir alltmer global vilket också förändrar sättet att kommunicera med marknaden. Därför är det vitalt för företag att ta reda på konsumenters attityder och beteenden, såväl kulturbetingade som värderingsmässiga, till att e-handla, för att lyckas med en marknadsföringsstrategi.En av anledningarna till att nordiska konsumenter tenderar att undvika att handla från utländska sajter är bland annat en upplevd osäkerhetsfaktor angående säkerhet och lurendrejeri samt att de inte alltid är säkra på vad som gäller vid garantier och ångerrätt.

Ett livsmedelsföretag med säte i Göteborg har varit verksamma inom sin bransch sedan tidigt 1990-tal och befinner sig just nu i en tillväxtfas. Företaget bedriver i huvudsak import- och grossistverksamhet av asiatiska livsmedel från Thailand och Vietnam men även ifrån andra närliggande öst- och sydostasiatiska länder som Kina och Japan. Företaget är marknadsledande inom sin bransch men har trots sin starka position fram tills nu endast bedrivit sitt arbete mot en målgrupp som demografiskt sett till störst del bestått av personer med asiatisk bakgrund.För att nå ut till en större målgrupp vill man nu lansera ett nytt varumärke som ska inrikta sig på hela den svenska marknaden. Företaget vill att detta varumärke ska tilltala den svenska konsumenten och skapa kännetecken eller associationer till den asiatiska kulturen. Syftet med detta arbete har således varit att undersöka hur ett varumärkes visuella beståndsdelar kan utformas för att på den svenska marknaden kommunicera asiatisk identitet.Arbetet har utgått ifrån en deduktiv ansats där litteratur inom asiatisk symbolik, färg och typografi legat till grund för att härleda hypoteser vilka sedan använts för att ta fram ett intervjuunderlag.