Sök:

Sökresultat:

677 Uppsatser om Visuella arbetssätt - Sida 16 av 46

DunnŽs lÀrstilsmodell - teori och praktik

Uppsatsen handlar om hur det fungerar att tillÀmpa inlÀrningsstilar utifrÄn Dunns lÀrstilsmodell i skolpraktiken. I uppsatsen lyfts fram hur inlÀrningsstilarna ses i teori och praktik. Syftet Àr att ta reda pÄ hur och varför pedagogerna ute i verksamheten arbetar med inlÀrningsstilarna samt hur eleverna, som undervisas med hjÀlp av de olika stilarna, egentligen upplever arbetssÀtten. Resultat av undersökningen har givit konkreta svar som tydligt visar hur inlÀrningsstilarna, dÀribland de auditiva, visuella, taktila och kinestetiska inlÀrningsstilarna tillÀmpas i undervisningen. Undersökningen visar Àven att pedagogerna och eleverna Àr vÀl medvetna om varför de anvÀnder arbetssÀttet, dÄ det bland annat skapar en motivation eftersom eleverna ges en möjlighet att lÀra sig efter sin egen förmÄga samt dÄ det ger eleverna en chans att lÀra sig hur de Àven senare i livet kan lÀra sig pÄ ett framgÄngsrikt sÀtt..

Solcellsanl?ggningar p? landsbygden, vad s?ger lokalbefolkningen? En studie om lokalbefolkningens uppfattningar av solcellsanl?ggningar

I samband med en ?kad efterfr?gan och st?rre behov av fossilfri energi kommer storskaliga solcellsanl?ggningar p? mark att spela en allt viktigare roll. Samtidigt kr?vs ett h?nsynstagande till lokalbefolkningen som f?r anl?ggningen placerad i sin n?rhet. Tidigare forskning har visat att b?de ekonomiska, sociala och milj?m?ssiga aspekter g?r att koppla till n?rboendes acceptans.

R?relse i fritidshem. En empirisk studie genom intervjuer med l?rare i fritidshem.

Fysisk aktivitet ?r viktig. Uppsatsen bildades d? vi ville unders?ka hur fritidshemmen arbetar med fysisk aktivitet och m?rkte att det finns v?ldigt lite forskning om fysisk aktivitet p? fritidshem. Syftet med studien var att f? kunskap om l?rarna i fritidshemmets arbetss?tt och till hj?lp har vi anv?nt tre fr?gor; ? Vad ?r l?rare i fritidshemmets uppfattningar av riktlinjer om elevers fysiska aktivitet enligt l?roplanen? ? Hur arbetar l?rarna i fritidshemmet f?r att bidra till att ?ka elevers fysiska aktivitet i fritidshem? ? Vilka f?ruts?ttningar det finns f?r elevers fysiska aktivitet p? fritidshemmet enligt l?rarna i fritidshemmet? Genom enskilda semistrukturerade intervjuer med ?tta legitimerade l?rare i fritidshem samlade vi in material d?r vi unders?kte deras f?rst?else av Lgr22s riktlinjer, deras strategier f?r elevers fysiska aktivitet samt f?ruts?ttningar de har f?r fysisk aktivitet. Teorin vi utgick fr?n var det salutogena perspektivet, begreppet r?relsegl?dje, begreppet KASAM samt barndomssociologiska perspektivet.

Lunds Stadshall : en arkitekturanalys ur ett fenomenologiskt perspektiv

Inspirerad av den metod Åsa Dahlin anvĂ€nder för arkitekturanalys i "On Architecture, Aesthetic Experience and the Embodied Mind, Seven Essays" vill jag i min uppsats försöka mig pĂ„ en analys av Lunds Stadshall, ritad av Klas Anshelm.Jag vill studera arkitekturen delvis ur det fenomenologiska perspektiv Maurice Merleau-Ponty presenterar i sin bok "Kroppens Fenomenologi" och lĂ€gga tyngdpunkten pĂ„ sjĂ€lva upplevelsen av byggnaden snarare Ă€n den rent visuella aspekten av den.Jag söker Ă€ven finna svar pĂ„ hur modernismen i stort och Klas Anshelm specifikt förhĂ„ller sig till de fenomenologiska tankegĂ„ngarna..

Hur skapar man lÀslust? : En kvalitativ undersökning om pedagogers syn pÄ lustfyllt lÀrande

Denna studie avser att undersöka hur man kna anvÀnda bilder i undervisningen och hur detta kan fungera. Studien Àr utförd pÄ tre olika skolor med Ätta informatanter, bÄde lÀrare och elever. Studien rör Àmnena engelska och biologi. Undersökningen har en kvalitativ inriktning vilket innebÀr att den bygger pÄ vetenskapliga granskningar av verkligheten utifrÄn olika individers erfarenheter. Intervjumeyoden som anvÀnts Àr av semistrukturerad karaktÀr, d.v.s.

?Utbildningen ska alltid vila p? vetenskaplig grund och bepr?vad erfarenhet?

I den svenska skollagen inf?rdes 2010 skrivningar om att f?rskolans utbildning, som en del av skolv?sendet, ska vila p? vetenskaplig grund och bepr?vad erfarenhet (SFS 2010:800, kap 1, 5 ?). F?r att till?mpa lagen har f?rskoll?rare beh?vt konstruera uppfattningar om vad begreppen inneb?r d? de inte st?r definierade i skollagen som ?r en ramlag. Denna studie syftar till att unders?ka fr?gest?llningarna som handlar om hur f?rskoll?rare uppfattar inneb?rden av begreppen vetenskaplig grund och bepr?vad erfarenhet i f?rskolan samt m?jligheter och sv?righeter med att till?mpa begreppen i praktiken.

Nytta VS Frihet. Vill eleverna verkligen g? ut?

Denna studie unders?ker hur l?rare i fritidshem navigerar mellan tv? centrala delar av den L?roplanen f?r grundskolan, f?rskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22, s. 26, 2022): barns inflytande ?ver verksamheten och vikten av utevistelse. Studien riktar ljuset mot l?rares arbetss?tt och vilka de fr?msta utmaningarna ?r n?r dessa delar hamnar i en m?lkonflikt.

SJUKSK?TERSKANS UPPLEVELSE VID V?RD AV PATIENTER MED MISST?NKT SEPSIS En allm?n litteratur?versikt

Bakgrund: Sepsis ?r ett potentiellt livshotande tillst?nd som kr?ver snabb identifiering och behandling. Sjuksk?terskan spelar en central roll i det initiala omh?ndertagandet, men tidigare forskning har i huvudsak fokuserat p? medicinska aspekter snarare ?n sjuksk?terskors egna upplevelser. Syfte: Syftet var att unders?ka sjuksk?terskors upplevelser av att v?rda patienter med misst?nkt sepsis.

"Bild Àr ju inte bara bild" : En studie om högstadieelevers syn pÄ bildÀmnet, kopplat till studiemotivation och uppfattning om Àmnets viktiga roll i samhÀllet

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka vad elever i nionde klass har för syn pÄ bildÀmnet, vad detta kan bero pÄ och koppla detta till deras studiemotivation och bildÀmnets betydelse i dagens samhÀlle. För att granska detta utfördes litteraturstudier och sedan kvalitativa forskningsintervjuer ute pÄ tvÄ skolor. I resultatet visade det sig att motivationen till stor del Àr lÀrarens ansvar och denna ska kunna motivera för sina elever varför bildÀmnet Àr viktigt i dagens visuella samhÀlle. Att bildÀmnet av mÄnga i samhÀllet anses ha lÀgre status Àn de andra Àmnena kan vara en orsak bakom Àmnets bristfÀlliga resurser. Dessutom visade intervjuerna att arbete med digitala medier i bildundervisningen kan öka motivationen..

Svarta ögon och lÄnga naglar : hur skurkarna i Disneys tecknade lÄngfilmer framstÀlls visuellt

I uppsatsen undersöker jag hur skurkarna i Disneys tecknade lÄngfilmer framstÀlls visuellt, vilka attribut som Dinsey anvÀnder sig av för att visa att nÄgon Àr ond. Observationerna utförs pÄ 39 stycken Disneyskurkar och det insamlade materialet blir belyst ur Patti Bellantonis fÀrgteori och Karin Johannissons texter om fysionomi. I uppsatsen kommer jag fram till att det finns Äterkommande visuella utmÀrkande egenskaper som till exempel vissa ansiktsdrag, klÀdval och fÀrger som skaparna av Disney anvÀnder sig av för att portrÀttera en ond karaktÀr och bl.a. ett oattraktivt utseende verkar vara sammankopplat med ondska. En potentiell följd av att lyfta fram sÀrskilda fysiska attribut som onda Àr att mÀnniskor som i realitet ser ut sÄ kan sÀrbehandlas negativt..

"Oj vad hÀftigt, det blir ju som pÄ riktigt" : en etnografiskt inspirerad studie av 4 natur/estetelevers perspektiv pÄ en arbetsprocess

Detta Àr en etnografiskt inspirerad studie med vilken jag vill uppmÀrksamma och aktualisera en grupp gymnasieelevers perspektiv pÄ en arbetsprocess med en estetisk gestaltning. Den studerade elevgruppen bestÄr av fyra flickor, en dramaelev och tre musikelever. De genomför arbetsprocessen som en del av ett obligatoriskt 100 poÀngs projektarbete under sitt andra Är pÄ gymnasiets Natur/Estetiska program. Gymnasieskolan dÀr den estetiska gestaltningen tar form ingÄr i ett internationellt nÀtverk av gymnasieskolor belÀgna i 18 europeiska lÀnder. NÀtverkets grundtanke Àr att eleverna genom sÄ kallad internationalisering skall utveckla lÀrande och förstÄelse om andra kulturer.

Skapande av film med 3d-element och live footage

Jag har deltagit i skapandet av en 10 minuter lÄng kortfilm som heter Kylan. Det huvudsakliga arbetet har bestÄtt av compositing, dÄ man har kombinerat live footage-material med renderade 3d-element. Jag har anvÀnt mig av mina erfarenheter för att besvara min frÄgestÀllning: ?Hur kan man gÄ tillvÀga nÀr man skapar en film med kombinerad live footage och renderade 3d-element??Vilka Àr de visuella byggstenarna nÀr man matchar renderad 3d och live footage, och hur arbetar man med dessa i compositingprogram?Arbetet Àr utfört under min tid pÄ Despot Film, som ett litet filmproduktionsföretag. Projektet, Kylan, Àr ett pilotprojekt.

Att skapa visuellt fredade zoner : en studie av hur olika gestaltning pÄverkar insyn pÄ en bostadsgÄrd

Vissa platser Àr omtyckta, andra Àr det inte. Upplevelsen pÄ en plats beror av mÄnga olika faktorer, till exempel olika fysiska förhÄllanden sÄ som proportioner, skala och avstÄnd. Upplevelsen pÄverkas ocksÄ av sociala förhÄllanden, till exempel vem som fÄr eller kÀnner sig bekvÀm att vistas pÄ en plats. PÄ bostadsgÄrden som anvÀnds som exempel i uppsatsen var insyn pÄ gÄrden, frÄn fönster pÄ omgivande bostashus nÄgot som upplevdes negativt av boende i fastigheten. Det finns mÄnga sÀtt analysera en föreslagen gestaltning för att förstÄ hur det verkliga slutresultatet kommer att bli och ta reda pÄ om det som var tÀnkt verkligen uppnÄs. Inför uppsatsen togs en analysmetod för att undersöka insyn pÄ en bostadsgÄrd fram.

Personers upplevelser av att ?verleva ett hj?rtstopp : En kvalitativ litteratur?versikt

Introduktion: Omkring 13 000 personer drabbas av hj?rtstopp varje ?r i Sverige. F?rb?ttrad behandling, s?som tidig hj?rt- och lungr?ddning, har gjort att ?verlevnaden ?kat under de senaste decennierna. Hj?rtstopp inneb?r att hj?rtat slutar pumpa blod, vilket snabbt leder till syrebrist i kroppens organ.

MÀn i klackar : analys av den visuella diskursen om mÀn i högklackade skor

Jag har i den hÀr uppsatsen analyserat Baba Jaga je snijela jajes (2008) hybridlika struktur genom att göra en postmodernistisk analys. Under uppsatsens gÄng har jag lÀst och tolkat vad olika teoretiker har skrivit om postmoderna begrepp; sÄsom hybriditetsbegreppet, det ontologiska tvivlet samt Àven med att definiera myten och fiktionen. Jag har genom citat och analys gjort en personlig tolkning och skildrat detta i analysen. I min uppsats har jag visat att romanen har en hybridliknande struktur genom hÀxan Baba Jaga som saknar egenskaper och genom myten som saknar kÀrna. Jag har Àven visat detta genom den lekfulla berÀttarstrukturen och genreblandningen.

<- FöregÄende sida 16 NÀsta sida ->