Redan 1899 skrev Woodworth om iakttagelser av effekten av Visuell feedback på rörelser. Sedan dess har ett stort antal studier berört ämnet och studerat effekterna de medför. Denna studie anser att det finns brister i kunskapen om Visuell feedbacks effekter inom vardaglig användning. Genom att låta deltagare använda och utvärdera instanser av en bokningsplattform för biljetter till ett event har studien observerat användarens upplevelse och effektivitet under processen.Den insamlade datan analyserades via variansanalys men lyckas inte avfärda nollhypotesen. Studiens resultat visade ingen korrelation mellan närvaron av Visuell feedback på hover-funktionen och användarens effektivitet och upplevelse.

Arbetet handlar om hur feedbacken påverkar människans kognitiva processer när denne använder sig av någon form av webbrowser. Genom en användarutvärdering och enkätundersökning besvarades följande frågor:Hur påverkar Visuell feedback de kognitiva processerna uppmärksamhet och perception, i vanlig webbrowsermiljö?Hur pass stor är Visuell feedbacks effektivitet i olika interaktionssituationer?De resultat som framkom tyder på att Visuell feedback spelar en betydande roll när det gäller att påvisa funktioner, ge en känsla av länkning och ge användaren en uppfattning om vad som kan utföras på en hemsida. Även placeringen av feedback spelar en roll för hur väl feedbacken uppfattas av användaren..

Visuella vägledande element kan höja eller sänka en spelupplevelse. Därför har vi gjort en studie kring hur man kan uppnå intuitiv Visuell navigation med fyra beprövade Visuella vägledande element, nämligen ljussättning, färgkulör, färgmättnad samt objektplacering. Dessa element har använts för att skapa ett Visuellt språk i en bana som vi har låtit ett antal respondenter spela och simultant kommentera. Resultaten har varit som väntat, att ljussättning fungerar som det starkast vägledande elementet, samt att respondenterna reagerade på, samt vägleddes av, nämnda element..

En analys av Visuell självrepresentation inom fältet för Den Nya Modejournalistiken med fokus på Ebbas Stil - Guiden till en glammigare garderob av Ebba von Sydow..

Examensarbetet har utförts på uppdrag av Peab anläggning i Karlstad och har varit inriktat mot att med hjälp av Visuell planering öka produktiviteten i anläggningsbranschen. Detta genom att fokusera på involvering, engagemang och förståelse hos produktionspersonalen för projektet och hur deras arbete påverkar arbetskollegorna. Visuell planering (ursprungligen visible planning) är ett verktyg som utvecklades av Toyota för att korta ledtiderna i sin produktutveckling. Metoden syftar till att visualisera målen och fokusera på individen vilket främjar teamwork och ledarskap. För att samla information har litteraturstudier och intervjuer genomförts. Arbetsplatser har besökts för att få en ökad förståelse för hur Visuell planering används i praktiken. Personalen vid Peab anläggning i Karlstad har deltagit och varit behjälpliga under arbetets gång. Som resultat av examensarbetet har verktyg tagits fram för att leda projekt och dessa används idag på ett av Peabs projekt.

Detta examensarbete har utförts på uppdrag av Skanska som påbörjat en implementering av arbetsmetoden Visuell projektering. Syftet är att utvärdera hur den nya arbetsmetoden hittills har fungerat och ge förslag på eventuella förbättringar. Projektering innebär att ta fram ritningar och handlingar på hur den färdiga byggnaden ska se ut. Skanska har uttryckt ett behov av att effektivisera projekteringsfasen så att handlingarna blir färdiga i tid. Samtidigt är det av stor vikt att alla handlingar håller bra kvalitet då fel i dessa innebär stora kostnader.För att effektivisera projekteringen och tillfredsställa hög kvalitet på handlingarna har Skanska börjat använda sig av en i byggbranschen relativt ny arbetsmetod; Visuell projektering.

Syfte: Uppsatsen syftar till att utreda i vilken utsträckning Visuell stimuli i form av informativ skyltning kan främja kunders köpbeteende angående miljömärkta produkter. Studien ämnar även klargöra om priskampanjer har en inverkande effekt på sambandet mellan Visuell stimuli och köpbeteende i butikslandskapet.Metod: Undersökningen baseras på en kvantitativ metod och resultatet bygger på statistiska analyser. En hypotestestande deduktiv ansats med en experimentell undersökningsdesign har tillämpats. Sammanlagt genomfördes 832 observationer på ICA Maxi Stormarknad i Kalmar.Resultat och slutsats: Studiens resultat visar att Visuell stimuli, i form av informativa skyltar, påverkar individers köpbeteende. Priskampanjer däremot, har ett större inflytande på köpbeteendet vilket medför att det inte kan statistiskt säkerställas att Visuell stimuli kan överkomma ekonomisk rationalisering..

Redan 1899 skrev Woodworth om iakttagelser av effekten av Visuell feedback på rörelser. Sedan dess har ett stort antal studier berört ämnet och studerat effekterna de medför. Denna studie anser att det finns brister i kunskapen om Visuell feedbacks effekter inom vardaglig användning. Genom att låta deltagare använda och utvärdera instanser av en bokningsplattform för biljetter till ett event har studien observerat användarens upplevelse och effektivitet under processen.Den insamlade datan analyserades via variansanalys men lyckas inte avfärda nollhypotesen. Studiens resultat visade ingen korrelation mellan närvaron av Visuell feedback på hover-funktionen och användarens effektivitet och upplevelse.

Syftet med arbetet är att utforma och genomföra ett test för fördröjd imitation och Visuell uppmärksamhet hos barn i åldern fyra till sju år. Testet använde sig av objekt i olika handlingssekvenser. Deltagarna visades dessa och med hjälp av en ögonrörelsekamera kunde områden för Visuell uppmärksamhet identifieras. Studien har utförts som ett pilottest till en större studie vid Linköpings universitet. Testet omfattade åtta deltagare och visade att den utformade proceduren fungerar bra, detta för att det tydde på att det skett en imitation, att den Visuella uppmärksamheten ligger på relevanta områden och att uppgifterna ej var för svåra.

I detta arbete presenteras en ny teori som försöker förklara hur man ytterligare kan förbättra instruktioner av processer. Teorin försöker bygga en bro mellan metoder för att stödja bearbetningen i arbetsminnet och hur perceptionen fungerar genom att utgå från arbetsminnets roll vid inlärning..

Denna uppsats avser att söka, jämföra och analysera hur två butiker inom samma butikskedja, genom sin Visuella kommunikation, kan ge kunden olika erfarenheter. Vi valde att begränsa ämnet till endast undersöka tre faktorer: skyltar, placering av varumärken och butikslayout. Vi bestämde oss för att jämföra två av Design Onlys butiker i Göteborg, som ligger i Nordstan och på Fredsgatan där vi uppfattar skillnader i den Visuella kommunikationen Genom att med utsikt över hela kedjan från ägarnas visioner för hur butikskommunikatörer fungerar och slutligen hur kunderna uppfattar Visuell kommunikation i butikerna, har vi kunnat dra slutsatser om hur väl företagets identitet matchar dess image..

Förardistraktion, prestation i en sekundär föraruppgift samt subjektiv arbetsbelastning studerades för att undersöka effekten av kompletterande haptisk feedback på 18 yrkeschaufförers prestation i ett simulerat förargränssnitt. Undersökningen utformades som ett experiment med upprepade mätningar. Förardistraktion mättes i LCT (lane change test), prestationen i den sekundära föraruppgiften i ett experimentprogram och subjektiv arbetsbelastning med NASA-RTLX. Utöver detta utfördes en kompletterande intervju. Undersökningen jämförde tre former av feedback i en sekundär föraruppgift: enbart Visuell, Visuell tillsammans med haptiska hack samt Visuell tillsammans med haptiska hack och textur.

Förardistraktion, prestation i en sekundär föraruppgift samt subjektiv arbetsbelastning studerades för att undersöka effekten av kompletterande haptisk feedback på 18 yrkeschaufförers prestation i ett simulerat förargränssnitt. Undersökningen utformades som ett experiment med upprepade mätningar. Förardistraktion mättes i LCT (lane change test), prestationen i den sekundära föraruppgiften i ett experimentprogram och subjektiv arbetsbelastning med NASA-RTLX. Utöver detta utfördes en kompletterande intervju. Undersökningen jämförde tre former av feedback i en sekundär föraruppgift: enbart Visuell, Visuell tillsammans med haptiska hack samt Visuell tillsammans med haptiska hack och textur.

Syftet med studien är att undersöka om och hur Visuell gestaltning kan användas för att konkretisera, levandegöra och skapa sammanhang och mening i matematik.Utifrån ovanstående syfte har följande forskningsfråga formulerats:Hur beskriver en grupp lärarstudenter sitt lärande och sin förståelse för matematik när de arbetar med matematik genom tredimensionell gestaltning?I studien används en kvalitativ metod med en etnografiskt orienterad studie av ämnesövergripande arbete med laborationer i bils och matematik. Som empiri används observationer och skrivna reflektionstexter knutna till detta ämnesövergripande moment. Även ett kollektivt minnesarbete har genomförts inom kursen som innehåller det undersökta moment. Även ett kollektivt minnesarbetehar genomförts inom kursen som innehåller det undersökta momentet.

Linda Freij (2009), Att använda Visuell feedback som ett pedagogiskt verktyg. The use of visual feedback as a pedagogical tool. Jag har gjort en undersökning om Visuell feedback. Syftet med undersökningen är att utveckla undervisning genom att använda undervisningsmetoder som film som ett pedagogiskt verktyg. Undersökningen riktar sig mest till yrkeslärarna inom HR- programmet och andra liknande program som i sin dagliga verksamhet kan komma att använda sig av digital videoteknik. För att uppnå mitt syfte har jag gjort en fältstudie på min skola och för att öka min medvetenhet tillämpat deskriptionsmetoden och kvalitativ undersökning. Jag har ställt dessa frågor: Hur kan man använda film som feedback av en lärsituation? Vilka kunskaper kan en elev skaffa sig genom att bli filmad och därefter se filmen på sig själv? I analysen och diskussionen av fältstudien kom jag bland annat fram till att eleven genom filmning i den praktiska miljön, samt sedan se filmen som en Visuell feedback så kan kännedom, tillämpning och förståelsen knytas samman.