Denna uppsats diskuterar utifrån paradigmbegreppet och Torben Grodals kognitiva filmteori huruvida naturvetenskapligt influerade empiriska metoder - exempelvis ögonrörelsestudier - är tillämpbara inom filmvetenskapen. Uppsatsen reder inledningsvis ut paradigmbegreppet och diskuterar vad användandet av detta begrepp har fått för konsekvenser för humanioras del. Därefter avhandlas hur filmvetenskapen traditionellt har behandlat åskådaren och Torben Grodals teorier diskuteras utifrån deras tvärvetenskapliga potential. Slutligen refererar uppsatsen till ett antal naturvetenskapliga artiklar om ögonrörelsestudier på ett filmmaterial och några konkreta forskninsförslag presenteras..

Studien undersöker Linköpings kommuns externa webbplats och hur lättillgänglig den information som finns där är för en äldre målgrupp med utgångspunkt i framförallt språk och layout. Metoderna som använts för att samla in data är intervjuer och observationer samt en textanalys som utgår från det vidgade textbegreppet. Resultatet visar att de äldre hade vissa svårigheter med att hitta fram till rätt information, främst på grund av hur olika begrepp användes på sidorna, svag förståelse för länkhierarki och layout, fysiska svårigheter samt inställning och vana. För att göra webbplatsen mer lättillgänglig kan man till exempel jobba med visuell framskjutenhet, bilder och förenkla språket..

Syftet med studien var att beskriva olika preoperativa informationssätt och hur de påverkar föräldrarnas oro i samband med att deras barn genomgår en operation i generell anestesi. Metoden har utgjorts av en litteraturstudie där datamaterialet har bestått av 15 studier, beskrivande preoperativa informationssätt. Fyra huvudgrupper av informationssätt bildades: skriftlig, visuell, verbal och preoperativa förberedelseprogram. Därefter bildades underkategorier med faktorer som påverkar informationens förutsättningar: operationer, föräldra- och/eller barnanpassad information, barnets ålder, tidpunkt för information, övrig information. Studierna visar att preoperativ information kan minska föräldrarnas oro.

Spel idag kräver en enorm mängd arbetstimmar för att skapas, därför behövs alltid sätt att spara tid och automatisera processer. Algoritmer för polygoniseringen av skalärfält, som Marching Cubes, har under de senaste åren blivit ett allt vanligare tillvägagångssätt för att automatiskt generera terräng. Scenkomplexiteten och kraven för visuell kvalitet i dagens spel ökar ständigt. Därmed kommer också kravet för prestandaeffektiva renderingsmetoder. Deferred rendering är en renderingsmetod som kan hantera scener med stora mängder ljuskällor och hög scenkomplexitet samtidigt.

Studien undersöker Linköpings kommuns externa webbplats och hur lättillgänglig den information som finns där är för en äldre målgrupp med utgångspunkt i framförallt språk och layout. Metoderna som använts för att samla in data är intervjuer och observationer samt en textanalys som utgår från det vidgade textbegreppet. Resultatet visar att de äldre hade vissa svårigheter med att hitta fram till rätt information, främst på grund av hur olika begrepp användes på sidorna, svag förståelse för länkhierarki och layout, fysiska svårigheter samt inställning och vana. För att göra webbplatsen mer lättillgänglig kan man till exempel jobba med visuell framskjutenhet, bilder och förenkla språket..

Syftet var att undersöka hur ett individanpassat arbetssätt påverkar elevens lärande. Undersökningen tog plats i en klass 8 i Piteå höstterminen 2003 under en sju veckor lång praktikperiod. Lektionerna baserades på tre inlärningsstilar, visuell-spatial intelligens, verbal intelligens och kinestetisk intelligens. För att ta reda på varje elevs individuella inlärningsstil utfördes en förberedande enkätundersökning som utgjorde grunden för examensarbetet. För att mäta resultatet användes ytterligare tre enkäter samt intervjuer med tre elever.

Datorspelet World of Warcraft har växt något enormt i popularitet sedan det kom 2004. Idag är det den största mötesplatsen på nätet med användare över hela världen. När vi möter användare på nätet är det precis som i verkligheten viktigt för oss att framställas på det sätt vi helst vill. Vi spelar en roll och bygger en identitet. Spelet erbjuder en alternativ, virtuell värld åt oss och det som är intressant för mig är att se på vilket sätt detta påverkar våra möjligheter till detta.

Detta arbete handlar om hur man som grafiker kan optimera utnyttjandet av tillgängliga resurser och trots begränsningar i form av polygon- och texturbudgetar öka sina möjligheter att skapa estetiskt tilltalande grafik. Arbetet undersöker en rad olika tekniker som kan användas för att resursoptimera material samt testar och utvärderar dessa med hjälp av material från spelprojektet Break a Leg (BAL). Resultaten visar att det grafiska materialet i BAL tjänat otroligt mycket på att resursoptimeras och att optimeringen förbättrat den tekniska kvaliteten avsevärt genom ökat texelvärde och effektiviserad vertexdensitet och gett en positiv visuell inverkan. Genom att integrera resursoptimering i det naturliga arbetsflödet ökar man som grafiker sina möjligheter att skapa estetiskt tilltalande grafik utan att överskrida de förutbestämda tekniska gränserna..

Voyage är en fiktiv nyskapad resetidning vars formgivning har tagits fram efter en visuell studie av layouten hos Sveriges resetidningar Vagabond, Allt om Resor, Res och Escape 360°. Layoutens syfte är att visa hur man kan sticka ut och bryta mot den vanliga trenden för att fånga nya läsare inom detta tidningssegment. Den nytänkande layouten ska attrahera de mer aktiva och äventyrliga resenärerna.De existerande resetidningarna är alla uppbyggda på ett strukturerat vis, vissa rörigare än andra. Med den nya tidningen Voyage valdes att skapa en layout som medvetet är tänkt att vara rörig, fast med en harmoniserande rörighet. Under rörigheten finns ändå en underliggande struktur som håller uppslagen samman.

Uppsatsen undersöker hur informationsanvändningen och informationsbehoven ser ut i designstudenters arbete med olika projekt, i syfte att ta fram kvalitetskriterier för informationssystem och informationsresurser. Underlaget för uppsatsen bygger på utforskande ostrukturerade djupintervjuer med 5 master-studenter i industriell design vid Umeå Designhögskola. Informanterna fick i detalj beskriva arbetsprocessen i minst ett projekt de deltagit i och frågor ställdes sedan kring vilken information som användes i denna process, och vad denna information bidrog med. Analysen av detta material gav 6 stycken kategorier av information. Dessa kopplades samman med olika användningsområden:Informationen inom kategorin textuell information (artiklar, böcker, projektbeskrivningar, etc.) kan delas in i två huvudsakliga användningsområden: A) den används för att få specifika faktauppgifter om ett område; och/eller B) den används för att mer allmänt göra sig en bild av hur relationerna i projektets kontext ser ut.

Arbetets syfte är att undersöka hur bildtolkning fungerar som metod för att nå insikt i ungdomars tankar kring jämställdhet, feminism och genus. Jag är också intresserad av hur bilder kan användas i undervisning utanför bildämnet, hur bilder kan användas som en visuell presentation till ett perspektiv eller begrepp, här till det feministiska perspektivet och genusbegreppet. Tillfälle att undersöka detta dök upp genom samtal med en lärarstudent som genomförde sin ämnespraktik i psykologi men även undervisade två klasser i det ämne som kallas livskunskap och idag undervisas på vissa skolor. Kursens mål är bland annat att ta upp genusrelaterade frågor. 53 elever har genom en enkät med öppna svarsalternativ tolkat en bild med feministiska tolkningsmöjligheter.

Studien undersöker Linköpings kommuns externa webbplats och hur lättillgänglig den information som finns där är för en äldre målgrupp med utgångspunkt i framförallt språk och layout. Metoderna som använts för att samla in data är intervjuer och observationer samt en textanalys som utgår från det vidgade textbegreppet. Resultatet visar att de äldre hade vissa svårigheter med att hitta fram till rätt information, främst på grund av hur olika begrepp användes på sidorna, svag förståelse för länkhierarki och layout, fysiska svårigheter samt inställning och vana. För att göra webbplatsen mer lättillgänglig kan man till exempel jobba med visuell framskjutenhet, bilder och förenkla språket..

Omställningstiden i ytmonteringslinan Panasonic på Stoneridge Electronics AB ansågs vara en bidragande orsak till att maskinernas fulla kapacitet inte kunde utnyttjas. Syftet med det här examensarbetet var därför att analysera omställningssituationen och med analysen som grund reducera omställningstiden med hjälp av SMED-metoden samt ta fram förbättringsförslag gällande arbetet i övrigt.Förutom SMED har tidsmätningar, observationer samt litteraturstudier legat till grund för reduceringen av omställningstid samt förbättringsförslagen som innebär bl.a. sekventiell omställning av conveyersystemet i ytmonteringslinan samt tydligare instruktioner och mer visuell styrning, enligt teorin om Lean.Ett fortsatt arbete i form av uppdatering av arbetsinstruktioner och själva utförandet av omställningen är exempel på typen av ständiga förbättringar som företaget redan idag jobbar aktivt med..

Syftet med det här arbetet är att utforska och undersöka hurvida man kan koppla eller associera känslor till ett tredimensionellt objekt genom att manipulera dess färg och mönster. De processer som användes vid val av färger och mönster är baserade på forskning kring färgteori och färglära. Mönstren var även baserade på semiotik, produktutveckling och ?emotional design?.Undersökningen genomfördes i form av en semi-strukturerad intervju där 17 informanter medverkade. Resultatet påvisar att färg och mönster uppfattas på olika sätt från individ till individ men att majoriteten av objekten fick känslor associerade till sig.

The objective of this project was to develop the visual identityof Halleluja, a brand new booking agency representing approximatelytwenty minor artists within a wide range of contemporarymusic styles.The outcome has been applied to business cards and awebsite yet to be produced. To attract the audience and differentiateitself from other booking companies, Halleluja featuresa minimalist design that speaks of dedication, breadth ofgenres and exclusive taste. Although my sketches have beenapproved by Lars Olsson and Erik Sundfeldt, the co-foundersof Halleluja, I have had the privilege of working quite freely andstarting from scratch, since there was no earlier work done onthe company.Some of the issues I have faced during my process wasabout finding the right tone of voice in type and colour, ordealing with the semantics of the corporate name (meaning»praise the Lord«). I?ve also been struggling to come to termswith my own self-censorship and my slighly suspicious view onbranding..