Denna uppsats grundar sig på en kvalitativ ansats och beskriver en studie som behandlat beslutsfattande gällande IT i en organisation. Beslutsfattandet när det gäller IT påverkas av omgivning, teknologi samt uppfattningar om organisationens mål och metoder för att uppnå målen. Att uppnå målen är ingen trivial uppgift och är kantat av många problem. ITstyrning ses om en lösning på dessa problem med beslutsfattande om IT där den ska styras för att överensstämma med organisationens strategiska mål och avgöra vem som ska fatta dessa beslut. Syftet med studien var att beskriva beslutsfattandet och beslutsprocessen om IT i en organisation och våra centrala frågeställningar var hur fattar organisationen beslut om IT? och hur är beslutsfattandet om IT delegerat i organisationen? För att besvara dessa frågor utfördes en initial litteraturstudie där vi granskade teorier om organisationen och beslutsfattande i denna samt IT-styrning.

Syftet med denna studie är att undersöka hur barn och förskollärare resonerar kring möjligheter och begränsningar runt barns inflytande i förskolan. Studien syftar även till att försöka belysa dessa resonemang utifrån teorier om makt och styrning. För att kunna undersöka detta har tio intervjuer genomförts, fem barnintervjuer och fem förskollärarintervjuer, som sedan analyserats genom både tidigare forskning som behandlar liknande frågeställningar och genom Foucaults makt- och styrningsperspektiv.Resultatet visar att det både finns möjligheter och begräsningar i arbetet med barns inflytande och hur sådana möjligheter och begränsningar kan ta sig uttryck i förskolan. Resultatet visar även att det i arbetet med barns inflytande finns osynliga strukturer som involverar makt och styrning..

Syfte: Syftet med vår studie är att, genom att genomföra en utvärdering, identifiera avtryck av balanserat styrkort i en kommunal verksamhet, och belysa dess orsakssamband. Metod: För att göra denna utvärdering, som är en fallstudie, har vi använt oss av både intervjuer och enkätundersökningar. För att få en så bred utvärdering som möjligt har vi valt att intervjua tjänstemän på två kommunala förvaltningar. Två enkätundersökningar har också genomförts med politiker och medarbetare vid en av ovan nämnda kommunala förvaltningar. För att kunna genomföra utvärderingen av det balanserade styrkortet har vi utvecklat en utvärderingsmodell utifrån de teorier vi läst.

Föreliggande studie syftar till att undersöka upplevda effekter och konsekvenser av en livsstilutbildning ur ett deltagarperspektiv, ett anordnande perspektiv och ett organisatorisktperspektiv. Detta med anledning av ett ökat fokus från samhället på ett hållbart arbetsliv. Resultatet baseras på både kvantitativa och kvalitativa metoder och utgår från två resultatinriktade utvärderingsmodeller och en aktörsfokuserad utvärderingsmodell. Datainsamling har skett i form av gruppintervjuer, enskilda intervjuer samt enkät. Mot bakgrund av livsstilsutbildningens uppsatta mål har analysen av kvalitativa data skett genom kategorisering, den kvantitativa delen har analyserats genom internetverktyget Google Docs.

Uppsatsen undersöker hur en kompositionsprocess kan se ut i arbetet med ett tvärkonstnärligt verk bestående av akustisk musik i kombination med elektroakustisk musik och videoprojektioner..

Syftet med denna studie är att undersöka hur reklambyråer styr humankapitalet. Styrning av humankapitalet är svårt eftersom ingen kan kontrollera kreativiteten och kunskapen som finns i de anställdas huvuden. Att styra dessa egenskaper hos personalen är grundläggande krav på ledningen i kunskapsintensiva företag och utgör grunden för intervjufrågorna. Genom en fallstudie av fyra reklambyråer har vi undersökt hur de styr sitt humankapital. Teori används för att visa på vilka eventuella styrmetoder som de använder sig av.

I denna uppsats så tar vi upp frågan om individuell lönesättning för domare. Detta blev nyligen implementerat för Sveriges domare på initiativ av Domstolsverket. Frågan blev en konflikt då domarna ansåg att det var ett hot mot deras självständighet i den dömande verksamheten då individuell lönesättning skulle kunna vara ett verktyg för styrning. Vi har intervjuat domare och Domstolsverket och vi har gjort en argumentationsanalys av det som skrivits om frågan och jämfört parternas argumentation. Vi har även belyst frågan genom att använda Lennart Lundquists teori om demokratins väktare samt ett ramverk utvecklat av Björn Johnson om policyöversättning.

Denna observationsstudie utgår från elevers bilder så som de exponeras i tre rum i tre grundskolor. Bilderna kategoriseras som visuella yttranden baserat på semiotikens sätt att se på bilder som betydelseskapande handlingar. FN:s barnkonvention bildar tillsammans med läroplanen för grundskolan och kursplanen för bildämnet i grundskolan bakgrund mot vilken studiens resultat ställs. Tre pedagoger, en från varje skola, är kompletterande informationskällor till elevernas bilder.  Studiens syfte är att försöka belysa hur den visuella yttranderätten i grundskolan ser ut i praktiken och synliggöra hur mötet mellan elevers yttranderätt och undervisningens mål kan se ut. I arbetet ställs frågor som: I vilken utsträckning är grundskolan en plats för visuell yttranderätt? Vilken funktion får elevernas bilder? Var placeras, exponeras, elevernas bil der i de fall detta förekommer? När blir elevernas bilder klotter? Tre bilder producerade av elever har valts ut ur materialet och får representera en samlad bild av yttranderätten vid de undersökta skolorna.Undersökningsresultatet tyder på att elevernas bilder har en svag ställning ur kommuni kationssynpunkt, då bilderna i större utsträckning ses som moment i teknikövning eller bildkomposition än som språkligahandlingar.

Detta är en kvalitativ studie som belyser om den visuella pedagogiska miljön bidrar till en förskola och skola för alla. Den frågeställning som ligger till grund för uppsatsen är; Kan den visuella pedagogiska miljön bidra till en förskola och skola för alla?Uppsatsens litteraturgenomgång har sex huvudrubriker där vi teoretiskt beskriver de grundläggande begreppen för vår frågeställning. Dessa begrepp är; en förskola och skola för alla, inkludering och integrering, delaktighet, kommunikation, visuell pedagogisk miljö samt funktionsnedsättning. Den empiriska undersökningen har skett triangulärt genom kvalitativa deltagandeobservationer, via intervju med pedagoger samt samtal eller samspel med barnen.

Syftet med denna studie var att genom semistrukturerade djupintervjuer, med särskild fokus på visuella gerillakampanjer, kartlägga de av byråerna benämnda karaktärsdragen för gerillakampanjer samt byråernas arbetssätt för dessa kampanjer.Fem semistrukturerade djupintervjuer genomfördes på respektive respondents arbetsplats utvalda genom ett kombinerat strategiskt och bekvämlighetsurval.Resultaten visade tydliga karaktärsdrag för en gerillakampanj. Utifrån dessa har följande definition tagits fram: en gerillakampanj kännetecknas av att den saknar köpt medieexponering och ofta karaktäriseras av en kreativ, ofta situations- och miljöanpassad, utformning som på egen hand väcker stort intresse eller uppmärksamhet relativt mot den nyttjade budgeten i syfte att skapa djupare relationer med mottagaren.Arbetssätten för en visuell gerillakampanj och vanliga gerillakampanjer skiljer sig inte nämnvärt mot arbetssätten för en traditionell reklamkampanj. Vid framtagandet av en gerillakampanj görs juridiska överväganden om huruvida lagöverträdelser kan komma att krävas. Det framkom även att spridningen i efterhand av en gerillakampanj var viktig för att få så stort genomslag som möjligt genom nyttjandet av traditionell media..

Bakgrund:Obehandlad postoperativ smärta kan leda till ett flertal komplikationer och försenat tillfrisknande. För adekvat smärtbehandling bör smärtan utvärderas regelbundet med en smärtskattningsskala som patienterna informerats om i det preoperativa skedet.Syfte:Studiens syfte var att undersöka hur patienter upplever smärtskattning postoperativt samt att undersöka om patienterna ansåg att de fått tillräckligt med information preoperativt om visuell analog skala (VAS) för att kunna tillämpa den postoperativt. Syftet var även att undersöka om ålder och genus har någon inverkan på smärtskattning.Metod:Enkäter delades ut på fyra vårdavdelningar på Akademiska sjukhuset, Uppsala. Det var 38 patienter i åldrarna 18-80 år som deltog i studien.Resultat:Tre patienter av 38 fick såväl muntlig som skriftlig information om smärtskattning preoperativt. Yngre patienter upplevde att informationen var tillräcklig i större utsträckning än de äldre patienterna (p=0,04).

Outsourcing är ett begrepp som blir allt vanligare i företag. Ett vanligt argument för att man väljer att outsourca vissa delar av verksamheten, är att det ger en möjlighet till att fokusera på kärnverksamheten och därmed uppnå större konkurrenskraft. Studien syftar till att undersöka hur externa designers kan skapa en visuell identitet på produkten, samt vilka faktorer är viktiga då externa designers ersätter en in-house designavdelning. En kvalitativ fallstudie har genomförts på DUKA, Axcent of Scandinavia och Gant. I dessa fall har alla på något sätt kontrakterat ut antingen hela eller delar av sin designverksamhet.

Genom kvantitativ såväl som kvalitativ metodteori utvärdera om ett belöningssystem fungerar som ett styrinstrument..

Hur en verksamhet skall förbättrar sin interna styrning genom användning av kundinformation är ett omdiskuterat ämne. I studien ?Kundinformationen utvecklar den interna styrningen?. Undersöker författarna hur företag som tillämpar användningen av CRM i sin vardagliga verksamhet, har möjlighet att effektivisera för hur de skall nå sin vision. Detta möjliggjordes genom att fråga ett antal verksamheter, hur de ser på vikten av användandet av IT ? relaterade verktyg.

Problem: Utvecklingen mot ett kunskaps- och tjänstesamhälle har föranlett företagen att förändra sin styrning för att möjliggöra en ökad målkongruens. Trots omvandlingen av ekonomistyrningen ses belöningssystemet i många företag fortfarande som ett isolerat verktyg som inte ingår i den övergripande styrningen av verksamheten. Även om måluppfyllelsen är beroende av hur medarbetarna agerar används inte belöningssystemet för att öka motivationen eller styra medarbetarna mot ett önskat beteende. Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera huruvida det är möjligt att använda belöningssystemet som ett integrerat verktyg i den övergripande styrningen för att uppnå ökad målkongruens. Metod: Vi har valt att använda en deduktiv ansats och göra en kvalitativ fallstudie.