Den första januari 2011 blir den Svenska övergången till Eurocode inom Geoteknik mer definitiv i samband med att Boverket antar det nya regelverket. Geotekniska handläggare och fält-/labtekniker får i och med övergången ett nytt ramverk för rapportering och redovisning att arbeta efter. Den nya standarden kommer leda till en förbättrad kvalité på arbetet då kraven på redovisningens innehåll samt tillgänglighet ökar. Den kommer även befrämja den fria marknaden, både nationellt och internationellt. Det rapporteringssystem som i dagsläget används kommer ersättas av ett nytt som innefattar fem olika dokumenttyper.

Detta examensarbete är ett förarbete till en utveckling av en kalkylmodell för regionnät. Syftet var att undersöka vilka faktorer som påverkar ett projekts utfall samt att ge förslag på hur Linjemontage kan utveckla sin organisation och ett förslag på en ny tidrapport har framtagits, för att få en klarare bild av hur stor del av projektets olika delmoment verkligen tog, i förhållande till uppskattad tid.De faktorer som anses vara påverkande vid ett projekts utfall är markägare, som kan vara svåra att komma i kontakt med, och svåra att nå en gemensam lösning med. Även avbrottstider planerade enligt förprojekteringen vilka inte accepteras av elnätsägaren. Material som blir fellevererat och förseningar av leveranser. Fel i handlingar till exempel bygghandlingar och felaktig design av konstruktörer.

SammanfattningExamensarbetet är utfört vid Fujita laboratory på Tokyo Institute of Technology.Detta examensarbete beskriver teori och bakgrund av en visuell observatör somhar forskats på vid Fujita laboratory.Att använda visuella sensorer, det vill säga kameror, kan bland annat hjälparobotar att agera autonomt i okända och i dynamiska miljöer. Syftet med envisuell observatör är att estimera ett objekts position i förhållande till robotensamt hur objektet och roboten rör sig gentemot varandra, med hjälp av bildensom fås från kameran.Syftet med examensarbetet har varit att studera teorin bakom observatören ochhur den anpassas till två olika kameror, en hålkamera och en panoramakamera.Fokus har legat på att utvärdera observatörerna experimentellt samt jämföra deolika kamerorna. Observatören för de båda kamerorna modelleras och simulerassedan och testas slutligen experimentellt. Examensarbetet innefattar även denbildbehandling som behövs för att göra experimenten möjliga att genomföra.I slutet av examensarbetet jämförs observatörerna för de olika kamerorna medavseende på korrekthet i estimering, robusthet mot parameterosäkerheter samtkänslighet för störningar.Resultaten visar att observatören för panoramakameran är känsligare förstörningar än den för hålkameran. Resultaten visar också att observatören förhålkameran är känsligare för parameterosäkerheter.

Smärta är något subjektivt och det är bara patienten som kan säga hur ont han har. Smärtskattning ger sjuksköterskan en uppfattning om patientens upplevda smärta. Sjuksköterskor kommer ofta i kontakt med patienter med smärta, därav vikten av att kunna skatta smärta hos en patient på ett adekvat sätt. Olika smärtskattningsinstrument har tagits fram och är ett hjälpmedel till sjuksköterskan vid smärtskattning. Syftet med denna studie är att få en ökad kunskap och insikt i smärtskattningen ur en sjuksköterskas perspektiv.

Rapporten handlar om uppmärksamhetsstyrning inom skräckspel och huruvida olika ljussättningstekniker kan påverka spelarens navigation. Rapporten grundas i kognitionsvetenskapsteorier om visuell perception och olika typer av uppmärksamhet. Problemformuleringen är att moderna spel innehåller effektiva guidningsmetoder och dessa passar inte alltid i skräckspel då spelarens immersion lätt bryts med sådana metoder. Ljussättning är viktigt i skräckspel och rapporten har undersökt huruvida olika tekniker kan användas effektivt som substitut för mer traditionella guidningsmetoder. Spelmiljön är en sci-fi-miljö utan något statiskt gränssnitt.

Syfte med denna uppsats är att öka förståelsen för hur man kommunicerar visuellt för att attrahera segmentet 50+. Metod : Undersökningen har gjorts ur ett hermeneutiskt synsätt med intentionen att undersöka och beskriva vilka visuella attribut i reklam som tilltalar en 50+-marknad. För att få en djupare förståelse för problemet har vi valt att göra djupintervjuer med tre fokusgrupper där respondenterna alla tillhör 50+-marknaden. Som referensgrupp har vi valt ungdomar i åldern 20-30 år. Djup-intervjuerna kompletterades med enkäter för att få en bättre bild av de enskilda respondenterna och deras intressen och mediavanor.

Titel: Vi lever alla med hiv. En undersökning hur en målgrupp tolkar en informationskampanjFörfattare: Anna HalvarssonUppdragsgivare: Hivpreventionen i Västra GötalandKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för Journalistik och Masskommunikation, Göteborgs universitet. (JMG)Termin: Vårtterminen 2012Handledare: Annika BergströmSidantal: 52 sidor exklusive bilagorSyfte: Att undersöka hur kampanjen ?Vi lever alla med hiv? tolkas av sin målgrupp.Metod: Kvalitativa djupintervjuerMaterial: Intervjuer med 8 personer i kampanjens målgruppenHuvudresultat: Resultatet visar att kampanjen är snygg och välarrangerad men när målgruppen ska tolka den uppstår förvirringar på grund av textens innehåll, personers uttryck och symboler de inte kan tolka på rätt sätt. Texten är mångtydig vilket skapar den största förvirringen.

Från Sjövärnskåren division syd, underavdelning Blekinge, inkom en förfrågan om att göra en undersökning och projektering till ett digitalt maskinövervakningssystem.Syftet med maskinövervakningssystemet är att det ska vara lättare för de som tränas ombord att ta till sig maskineriets kondition. Detta kommer att bidra till att minska underhållskostnaderna genom att förbättra övervakningen under drift, för att undvika oönskade driftfall, och dels att förbättra driftsdokumentationen som underlag för beslut om underhållsåtgärder/-intervaller.Projektet innebar en föreberedande undersökning av vilken utrustning som behövs till det nya systemet samt för att få en kostnadsram åt Sjövärnskåren.Vi träffades i Karlskrona för att komma överens om vilka maskinparametrar som skulle presenteras. Därefter påbörjades förundersökning och dokumentationsgenomgång för att ta reda på vilka givare det var samt vad för signal de gav till det befintliga övervakningssystemet. Detta visade sig bli en stor del av projektet som tog mycket tid. Vi var och mätte signalerna från givarna på fartyget utan att komma fram till slutsats.

Män och kvinnor framställs på olika sätt i massmedia. Mannen förekommer mer ityngre ämnen i artiklar som handlar om politik, makt och seriösa krönikor medankvinnan figurerar mer i nöjen, feature och artiklar om skönhet. I nyhetsmedier ärmannen den som får ta mest plats och kvinnan är underrepresenterad. Eftersommedias bild av omvärlden påverkar samhället och mottagarna kan medias version avgenus skapa en stereotyp bild av hur kvinnan och mannen ska vara.Studien bygger på en kvantitativ- och en kvalitativ innehållsanalys där fotografier itidningen Aftonbladet analyserades under en vecka. Undersökningens frågor byggerpå ett genusperspektiv och som analysredskap användes den semiotiskabildanalysmodellen.Resultatet visar att mannen är överrepresenterad i Aftonbladet och att kvinnan intefinns med i samma utsträckning.

Traditionellt har det antagits att användning och förståelse av spatiala prepositioner i första hand sker utifrån geometriska kriterier. Senare studier har visat att prepositioner också påverkas dels av huruvida de spatialt relaterade objekten också är funktionellt relaterade eller inte och dels av den visuella miljö som objekten utgör en del av. Dessa faktorer påverkar valet av perspektiv utifrån vilket prepositioner tillskrivs spatiala relationer, samt användning och förståelse av dem i situationer då de enbart kan tillskrivas utifrån ett perspektiv. Detta arbete undersöker experimentellt hur dessa två faktorer påverkar användning och perspektivtagande vid användning av de projektiva prepositionerna ovanför, nedanför, framför, bakom och bredvid. Resultaten visar att en funktionell relation mellan de spatialt relaterade föremålen och tillgången till en visuell miljö ökar benägenheten att använda prepositionerna utifrån ett perspektiv som utgår från föremålens egna orienteringar.

Every day we make numerous decisions. Some are better than others. Intuitive decisions usually results in less good decisions when we do not reason about our choices. Research has been interested about the process that is behind how we make good decisions. Decisions we face every day, such as when we shop, determined using various mental shortcuts that we use unconsciously.

Gamla filmer är ju kulturhistoria i visuell form och som på något sätt måste bevaras, förvaras rätt för att kunna utnyttjas i framtiden som historieinformerande media och till forskning.Syftet med denna uppsats var att få en bättre uppfattning om i vilken utsträckning gamla filmer tillgängliggörs vid länsmuseer och institutioner i Sverige.Därmed också undersöka hur man hanterar, bevarar och eventuellt efterbearbetar dessa gamla offentliga och privata filmer och hur respektive presentationsstrategier ser ut.För att få ett svar på dessa frågor, utfördes en enkätundersökning där lämpliga enkätfrågor skickades till länsmuseichefer, bild samt filmansvariga på 26 olika museer och institutioner.Resultatet blev kortfattat att några få museer har ingen hantering överhuvudtaget av gamla filmer. En större andel har en mycket liten hantering och efterbearbetning. I många fall lämnar man efterbearbetningen till någon utomstående eller accepterar de DVD-kopior man får från Filmarkivet i Grängesberg. Detta är helt beroende av vilka ekonomiska resurser man har.Få gör ett komplett arbete med förvaring, digitalisering och efterbearbetning, från gamla filmer, till genomarbetad DVD.Museerna har sedan en hel del varianter, på hur de tillgängliggör sitt material.Upphovsrätten kan många gånger begränsa tillgängligheten på ett existerande filmmaterial..

The purpose of this master's thesis is to examine how the public library communicates with young users through the library web sites. Four Swedish public library web pages for children are analysed. In the analysis the web pages are treated as a combination of semiotic resources that, communicating as a whole, hold a meaning potential. In order to identify the underlying meaning of the whole I have applied the tools of Kress' & van Leeuwen's visual social semiotics to the chosen web pages.The information value, the framing and the salience of each composition is examined and analysed, as is the size of frame, the perspective and the vertical angle of a selection of images from each web page. The results of the semiotic analysis are then discussed and related to Jochumsen et al:s four space-model and the notion of ?child perspective? and ?empowerment?.The results show that the child perspective is strongest on the web pages that represent the performative space as dominating and that empowerment is mainly represented as ?doing?, ?participating? and the ?free choice?.

Syfte: Syftet med denna pilotstudie var att undersöka om anestesisjuksköterskans skattning av postoperativ smärta skiljer sig fran patientens egenskattade VAS. Bakgrund: Flertalet studier visar att sjuksköterskor underskattar patienters smärta och att VAS inte används i tillräcklig utsträckning vid smärtskattning. Många erfarna sjuksköterskor tenderar att lita mer på sin intuitiva känsla om patientens smärta än på vad patienten säger. Metod: Åtta anestesisjuksköterskor på ett sjukhus i storstadsregionen fick genom ett frågeformulär skatta 44 patienters postoperativa smärta utifrån en beteenderelaterad skala och fysiologiska parametrar. Detta värde jämfördes med patientens egenskattade VAS/NRS.

Den svenska byggbranschen står idag inför ett vägskäl, börja basera produktionsplaneringen på bygginformationsmodeller (BIM) eller att fortsätta genomföra planeringen på traditionellt vis. Tidigare har det inte funnits programvara som har haft funktionaliteten att koppla ihop hela processen från BIM till en produktionstidplan. På senare tid har det kommit program som klarar av processen, därmed har ett antal byggföretag börjat se nyttan av att ta tillvara på den information som finns i BIM från projekteringen och använda den för produktionen. Arbetet har genomförts hos entreprenadföretaget Veidekke. Det är ett av företagen som vill börja utnyttja informationen som finns tillgänglig i BIM, för produktionsplanering.