Denna uppsats kretsar kring andra satsen ur Sergei Prokofievs bero?mda verk Piano Sonata 7, Op 83. Syftet a?r att utforska Prokofievs sinne fo?r musikalisk form, samt att reflektera kring varfo?r hans musik var banbrytande genom att studera stycket fra?n ett nytt perspektiv. Jag har tidigare sja?lv spelat hela sonaten och djupdyker nu mer teoretiskt i verket fo?r att hitta nya infallsvinklar..

Min erfarenhet är att många lärare uppskattar musik som en tillgång i temaarbeten, men också att musikläraren ofta är väldigt ensam i sitt arbete, och att tid till samarbete inte alltid finns. Med bakgrund i tidigare och nuvarande läroplan, samt i forskning om ämnesintegrering och vad den kan innebära, har jag i denna studie undersökt vad några musiklärare och några lärare i andra ämnen säger att ämnesintegrering med musik i fokus kan innebära, vilka vinster de upplever samt vilka hinder de ser. Undersökningen har gjorts med hjälp av en kvalitativ intervjustudie. Studien visar att lärarna är positiva till ämnesövergripande samarbete och gärna vill arbeta mer så, eftersom de ser många vinster med det. Den visar också att tid och okun­skap på flera sätt är hinder för samarbete över ämnesgränserna, och att lärarna själva inte alltid har möjlighet att påverka dessa hinder..

Den klassiska musikens inspelningshistoria sträcker sig från det sena 1800-talets fonograf fram till dagens pluralism av digitala standarder. Parallellt med inspelningsteknikens utveckling har producentens yrkesroll emanerat och förändrats med tidernas skiftande ideal.Syftet med denna uppsats är att utforska vilken betydelse producenten har för det klingande resultatet före, under och efter inspelning av klassisk musik. Metodarbetet är uppdelat på tre avsnitt. Först görs en litteraturöversikt med en historisk genomgång av producentrollens utveckling. Därpå följer kvalitativa intervjuer med två etablerade svenska producenter av klassisk musik.

Jag anva?nder mig ofta av afrikanska traditionella rytmer na?r jag skriver musik. Jag experimenterar ofta med att blanda dessa rytmiska traditioner med andra kompositoriska parametrar till ny musik. Bakgrunden till den ha?r uppsatsen a?r ba?de detta mitt experimenterande och mitt fo?rflutna som slagverkare, vad och hur jag da? har ta?nkt om rytmer och musik, allt ur en musikers perspektiv.Syftet a?r att reflektera o?ver hur det kan vara att i sitt komponerande inspireras av traditioner fra?n olika kulturer.

Detta är ett examensarbete på Malmö högskolas lärarutbildning Bild och visuellt lärande. Uppsatsen är en avgränsad del i ett utvecklingsarbete av ett läromedel för bildlärare i grundskolans senare år. Med läromedel menar jag i denna uppsats, litteratur i form av en bok som i samlad form ger bildlärare i grundskolans senare år gemensamma referensramar. Bakgrunden till utvecklingsarbetet är att det saknas aktuella läromedel i bild som är förankrade i Lgr-2011. I denna uppsats visualiseras det läromedel jag avser att utveckla i form av en innehållsförteckning.

The objective of this project was to develop the visual identityof Halleluja, a brand new booking agency representing approximatelytwenty minor artists within a wide range of contemporarymusic styles.The outcome has been applied to business cards and awebsite yet to be produced. To attract the audience and differentiateitself from other booking companies, Halleluja featuresa minimalist design that speaks of dedication, breadth ofgenres and exclusive taste. Although my sketches have beenapproved by Lars Olsson and Erik Sundfeldt, the co-foundersof Halleluja, I have had the privilege of working quite freely andstarting from scratch, since there was no earlier work done onthe company.Some of the issues I have faced during my process wasabout finding the right tone of voice in type and colour, ordealing with the semantics of the corporate name (meaning»praise the Lord«). I?ve also been struggling to come to termswith my own self-censorship and my slighly suspicious view onbranding..

Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för hur musik används i TV-reklam för att förstärka ett budskap och tala till ett visst segment. De teoretiska perspektiv som använts har hämtats från ett antal skilda områden då ämnet i sin helhet är relativt outforskat: Företagsekonomiska perspektiv: Segmenteringsteori och kommunikationsmodellen. Reklamfilmsteori: Om budskap och genre. Filmmusikalisk teori. Psykologisk teori: Hur hanterar hjärnan musik? Musikvetenskaplig teori: Musikens funktioner i TV-reklam.

Den här uppsatsens övergripande syfte är att undersöka huruvida högstadietsmusikundervisning i första hand siktar mot utveckling genom musik ?det vill säga elevernasegna skapande och upplevelse av musik, dess historiska och sociala sammanhang ?eller ivarierande utsträckning fostran till musik som ett estetiskt objekt. Metoderna jag använde vardeltagande observationer i två högstadieklasser respektive intervjuer med deras respektivemusiklärare efter det andra observationstillfället, vilket gav mig tillfälle att även ställa frågoruppkomna efter första observationen. Detta material relaterades även till skolverketskursplaner och den musikpedagogiska debatten med Knut Brodin och dåtidens sånglärare på1930 ? 1940- talet.

Uppsatsen beskriver tre musiklärares syn på förutsättningar att skapa musik i grundskolan. De har intervjuats med stöd av en intervjuguide som har försätts med öppna huvudfrågor och följdfrågor för att stimulera informanterna till att ge målande beskrivningar och exempel. I svaren redogör de för sina uppfattningar om musik, musikskapande, aktiviteter och skapandeprocesser, misslyckanden, gruppen och behov i grundskolan. De har även i en enkät angivit vilken musiklärarutbildning de har, antal undervisningsgrupper, lektionstid, lokaliteter, antal instrument, IT-utrustning och inspelningsmöjligheter på respektive skola. För att få inblick i musikskapandets förutsättningar i grundskolan, har jag även studerat styrdokument, litteratur och tidigare undersökningar.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger i förskolan resonerar kring musikens plats och funktion. För att komma in i forskningsfältet genomfördes en intervju med Ylva Holmberg, forskare på området. I studien ingår två förskolor som inte har någon musikinriktning. På dessa förskolor utfördes kvalitativa intervjuer, en gruppintervju och tre enskilda intervjuer. Alla medverkande i studien har informerats enligt forskningsetiska principer och namn på förskolor och pedagoger är fingerade.

Syftet med undersökningen var att beskriva utifrån förskollärarnas åsikter och tankar om hur de använder sig av musik i förskolan och till vilket syfte det används. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer som vi gjort med åtta förskollärare på åtta förskolor. Utifrån resultatet som uppkom fann vi likheter och skillnader inom användningen av musik i förskolan. En likhet som upptäcktes var att musiken används och genomsyrar verksamheterna i stort. Dock fann vi skillnader på hur ofta samlingar med musikaktiviteter används, då en del hade det varenda dag och en del varannan vecka.

Fokus på basens roll i musik. Hur används instrumentet i ensemblen? Vad händer om basens roll utvecklas och hittar nya ytor i gruppen? Ett arbete om skapa musik med influenser från jazz och fusion som sätter basen i nytt ljus..

Schizofreni orsakar stort lidande för många människor, både för patienten och för dess närstående. Den totala samhällskostnaden är hög för vård av patienter med schizofreni. Behandling sker på ett flertal olika sätt. Det ingår i sjukdomsbilden att en del patienter drar sig undan behandling och det har visat sig att musik är ett sätt att nå patienten. Syftet med föreliggande arbete var att belysa musikens effekter på personer med schizofreni och som metod har litteraturstudie använts.

Syftet med denna studie är att undersöka vad resultatet blir av att nyttja en ledmotivsteknik i skapandet av musik till dataspel. Användningen av ledmotiv i opera-, film- och dataspelsmusik från 1800-talet fram tills idag har undersökts och som en ytterligare grund har även tidigare forskning inom relaterade områden sammanställts. Dessa områden inkluderar transdiegesis, semantik och psykoanalys. Huvudområde för detta arbete är medier, estetik och berättande med fokus på musik inom dataspel. Arbetet har anpassats för att ta reda på hur ledmotiv i dataspelsmusik uppfattas av spelaren.

För västerländska företag som etablerar sig på den kinesiska marknaden kan kulturskillnader göra det svårt att nå kinesiska konsumenter med standardiserad global marknadskommunikation. Kultur- och språkskillnader bidrar till att reklambudskap kan tolkas annorlunda i Kina. Vi har utifrån ett hermeneuistiskt perspektiv undersökt vilka aspekter företag bör ta i beaktning vid utformning av reklam för den kinesiska marknaden. Det empiriska materialet har insamlats via djupintervjuer som har analyserats utifrån kultur- och kommunikationsteorier. Företag som ska etablera sig i Kina bör beakta den kinesiska kulturens vidskeplighet, val av humor, sexistiska budskap, översättingar, samt funktionell/emotionell reklam..