Sökresultat:
774 Uppsatser om Visuell inlärning - Sida 51 av 52
Stadsanalys för Kalix centrum: analys och förslag till förbÀttringar för ökat folkliv
Med anledning av det ökade trycket för etableringar i Kalix centrum har kommunen bedömt att det finns behov av att förnya den fördjupade översiktsplanen för Kalix centralort. KöpmÀn efterfrÄgar attraktiva butikslÀgen samtidigt som det finns behov av varierande boendeformer som ger förutsÀttningar för en stad med mÄngfald, dÀr mÀnniskor i alla Äldrar kan leva, bo och verka. Kommunen har dessutom starka ambitioner vad gÀller att stÀrka de offentliga rummens roll i Kalix centrum, med utgÄngspunkt frÄn mÀnniskors behov och den mÀnskliga skalan, för att kunna skapa ett livaktigt och varierat stadsliv under dygnets alla timmar och som Àr attraktivt och tillgÀngligt för alla. Syftet med examensarbetet har varit att utföra en grundlig stadsanalys utifrÄn tre vÀl etablerade metoder: Kevin Lynchs visuella analys, Jan Gehls analys samt Bill Hilliers rumsligt strukturella metod (Space Syntax). Stadsanalysen belyser stadens kvaliteter och brister, för att utifrÄn dessa formulera förslag till ÄtgÀrder i den fysiska strukturen, i syfte att öka stadslivet i Kalix centrum.
BorÄs : staden vid Viskan
Mitt i SjuhÀradsbygden ligger staden BorÄs, i ett kuperat och sjörikt skogslandskap genomflutet av Viskan. Viskan flyter genom BorÄs och delar staden utan att det egentligen mÀrks. De bÄda sidornas olikheter möts kring vattenrummet. Den strukturerade och stadsmÀssiga rutnÀtstaden med anor frÄn 1600-talet pÄ ena sidan Viskan och den mer uppluckrade och storskaliga industrilandskapet som vÀxt fram under expansionsÄren, BorÄs var Sveriges snabbats vÀxande stad mellan 1890-1930, pÄ den andra sidan Ärummet. Viskans anonymitet Àr pÄtaglig, beskrivningar av Viskan som att den skÀr genom staden utan att den mÀrks Àr pÄvisande.
Lena Cronqvists Flicka i Balja : En undersökning av hur skulpturens placering pÄverkar receptionen
Uppsatsen behandlar den offentliga bronsskulpturen Flicka i balja (2007) av Lena Cronqvist. Skulpturen Àr placerad i Halmstads till ytan största centrala park, Norre Katts park. Syftet Àr att undersöka hur receptionen av skulpturen pÄverkas genom dess placering. Teorier kring offentlig konst, plats, platsspecifik och platslös konst diskuteras. Skulpturens estetiska aspekter undersöks ocksÄ i relation till den konkreta nÀrmiljön.
Bark och armeringsmatta för att förebygga trampskador pÄ betesytor hÄrt belastade av mjölkkor : en utvÀrdering
Ett vanligt problem pÄ mjölkgÄrdar Àr att drivningsgator, grindhÄl, ytor kring vattentrÄg och andra högt belastade ytor blir söndertrampade under betessÀsongen. Detta kan bidra till problem som sÀnkt djurhÀlsa, försÀmrad mjölkkvalité och dÄligt fungerande kotrafik. De söndertrampade ytorna Àr Àven kÀnsligare för jorderosion och nÀringslÀckage. För att undvika denna typ av problem kan markstabiliserande material anlÀggas pÄ dessa ytor. Detta examensarbete Àr en del av projektet Kamp mot tramp, ett projekt finansierat av Stiftelsen Lantbruksforskning.
Bedömningsgrunder för avsyning av textila material
Dagligen bedömer mÀnniskan sin omgivning utifrÄn sina fem sinnen. DÄ ett intryck ges frÄn omgivningen sker en process, signaler skickas till hjÀrnan via nerver ifrÄn det sinne som stimulerats. PÄ grund av den olika uppsÀttningen nervceller upplevs samma intryck skilt bland mÀnniskor. I textilproduktion anvÀnds visuell bedömning genom hela produktionsprocessen, frÄn garn till fÀrdig vara dÀr tyget slutligen kontrolleras i sin helhet vid avsyningen. Avsyningsprocessen sker vid ett avsyningsbord dÀr en operatör matar fram tyg pÄ bordet.
BorÄs - staden vid Viskan
Mitt i SjuhÀradsbygden ligger staden BorÄs, i ett kuperat och sjörikt
skogslandskap genomflutet av Viskan. Viskan flyter genom BorÄs och delar staden
utan att det egentligen mÀrks. De bÄda sidornas olikheter möts kring
vattenrummet. Den strukturerade och stadsmÀssiga rutnÀtstaden med anor frÄn
1600-talet pÄ ena sidan Viskan och den mer uppluckrade och storskaliga
industrilandskapet som vÀxt fram under expansionsÄren, BorÄs var Sveriges
snabbats vÀxande stad mellan 1890-1930, pÄ den andra sidan Ärummet. Viskans
anonymitet Àr pÄtaglig, beskrivningar av Viskan som att den skÀr genom staden
utan att den mÀrks Àr pÄvisande.
Betrakta - och bli betraktad
?Syftet med min uppsats Àr att ta reda pÄ hur unga kvinnor genom en estetisk praktik ? fotografiet - skapar sin identitet och söker sitt vuxenblivande. Min uppsats har som rubrik ? Betrakta och bli betraktad vilket för tankarna till kvinnan som objekt i en heteronormativ ordning dÀr den manliga blicken Àr norm. Genom att undersöka elevernas estetiska praktik kan jag förbereda min egen roll som bildpedagog och öka min egen förstÄelse för hur eleverna fotograferar i skolan.
QuaySpeed - effektivare hantering av transportenheter vid hamnterminaler med hjÀlp av RFID
RFID innebÀr, vid sidan av streckkoder, ytterligare ett sÀtt att identifiera föremÄl. Fördelen med RFID Àr bland annat att identifikation kan göras utan fysisk eller visuell kontakt och med avstÄnd pÄ flera meter. Ett eventuellt anvÀndningsomrÄde för RFID skulle kunna vara pÄ transporter vid inchecknings- och bordningsprocessen till fÀrjetransporter för att snabba upp logistikflödet.De potentiella mervÀrden som detta skulle kunna medföra Àr bland annat snabbare incheckning och avlÀmning/avhÀmtning av transportenheter, bÀttre spÄrning av transportenheten, ökad sÀkerhet och effektivare arbete pÄ kajen. Ett antal frÄgestÀllningar sattes upp inom tre huvudomrÄden: allmÀn orientering av RFID-teknik, mervÀrden och investeringsanalys. Dessutom tillkom nÄgra andra intressanta frÄgestÀllningar kring bland annat alternativa identifieringsverktyg, tillÀmpningar i andra sammanhang och sÀkerhet.ŽFokus pÄ arbetet har dock legat pÄ att försöka visa pÄ mervÀrden och fördelar med att anvÀnda RFID-tekniken.Som grund för att besvara frÄgestÀllningarna har en nulÀgesbeskrivning gjorts över det studerade systemet frÄn terminal - fÀrjetransport ? terminal, dÀr Schenker och Stena Line varit de inblandade aktörerna.
LuleÄs Norra hamnfjÀrd och strÀnder: FörutsÀttningar, potential och förslag
LuleÄ stad flyttade frÄn Gammelstad in till Norra hamn under 1600-talet just pÄ grund av stadens behov av en hamn. OmrÄdet fungerade lÀnge som ett livligt handelscentra i staden med en omfattande hamnverksamhet. JÀrnmalmsindustrins stora expansionsplaner med ett nytt stÄlverk i LuleÄ stÀllde krav pÄ vÀgnÀtets framkomlighet och mÄnga av stadens trafikleder dimensionerades efter stora trafikmÀngder, dÀribland vÀgarna runt Norra hamnomrÄdet. Planerna för det nya stÄlverk -80 lades ned och den ökade trafikmÀngden uteblev, kvar fanns dÀremot de stora trafikrummen. PÄ grund av detta har omrÄdets aktivitet decimerats till att idag frÀmst fungera som ett av LuleÄs största transportstrÄk för fordonstrafik.
HastighetsdÀmpande ÄtgÀrder lÀngs genomfarter i Stockholms lÀn: alternativa ÄtgÀrder istÀllet för vÀggupp
Runt om i Stockholms lÀn finns orter med varierande egenskaper vilket gör
dem unika. Gemensamt för mÄnga av dem Àr dock att orterna har en
genomfartstrafik vilken idag hÄller en hastighet som i mÄnga fall
överskrider den skyltade hastigheten. Eftersom det i samtliga orter finns
oskyddade trafikanter som i varierande grad har ett visst ansprÄk pÄ att
vistas bland fordonstrafiken, mÄste hastighetsdÀmpande ÄtgÀrder anlÀggas
lÀngs genomfarterna. Hastigheten i trafiken mÄste sÀnkas för att minimera
krockvÄldet som uppstÄr vid en eventuell olycka. En effektiv
hastighetsdÀmpare Àr vÀgguppet vilken dock har den negativa effekten att
komforten för tyngre trafik försÀmras.
HastighetsdÀmpande ÄtgÀrder lÀngs genomfarter i Stockholms
lÀn: alternativa ÄtgÀrder istÀllet för vÀggupp
Runt om i Stockholms lÀn finns orter med varierande egenskaper vilket gör dem unika. Gemensamt för mÄnga av dem Àr dock att orterna har en genomfartstrafik vilken idag hÄller en hastighet som i mÄnga fall överskrider den skyltade hastigheten. Eftersom det i samtliga orter finns oskyddade trafikanter som i varierande grad har ett visst ansprÄk pÄ att vistas bland fordonstrafiken, mÄste hastighetsdÀmpande ÄtgÀrder anlÀggas lÀngs genomfarterna. Hastigheten i trafiken mÄste sÀnkas för att minimera krockvÄldet som uppstÄr vid en eventuell olycka. En effektiv hastighetsdÀmpare Àr vÀgguppet vilken dock har den negativa effekten att komforten för tyngre trafik försÀmras.
Fyra sÀtt att se en tv-sÀnd hockeymatch : En medieanalys av kvalseriepremiÀren mellan Leksand och SödertÀlje 2009-03-13
ABSTRACT Elin Broman: FYRA SĂTT ATT SE EN TV-SĂND HOCKEYMATCH? ?En medieanalys av kvalseriepremiĂ€ren mellan Leksand och SödertĂ€lje, 2009-03-13. Medie- och kommunikationsvetenskap D       Uppsatsventilering: 17 december 2009 SYFTE: Syftet Ă€r analysera tv-sĂ€ndningen av denna hockeymatch utifrĂ„n fyra olika infallsvinklar. Jag kommer delas att undersöka om Dayans & KatzÂŽ (1992) begrepp ?mediehĂ€ndelse? idag gĂ„r att applicera pĂ„ mindre spektakulĂ€ra sĂ€ndningar av matcher eller tĂ€vlingar (Contests) Ă€n de stora evenemang som dessa forskare syftar pĂ„, samt genom en retorisk analys se vilka retoriska strategier som Ă€r framtrĂ€dande i sĂ€ndningen.
Konceptutveckling av trÀningshjÀlpmedel för elitsimmare
Den hÀr rapporten beskriver ett delprojekt som behandlar konceptuell utveckling av ett trÀningshjÀlpmedel för elitsimmare.Arbetet Àr utfört som ett examensprojekt för utbildningen Teknisk design vid LuleÄ tekniska universitet hösten 2010, vÄren 2011. Delprojektet Àr en del av ett större projekt, kallat Trainerkoll, som bestÄr av tre stycken delprojekt; konceptframtagning, teknik och elektronik samt marknadsanalys. Den del av projektet vi arbetat med Àr det förstnÀmnda; konceptutveckling. Detta projekt genomförs först och avses ligga till grund för de övriga tvÄ delprojekten. ?Trainerkoll? startades av projektÀgaren och innovatören Ola Wallberg, med mÄlsÀttning att utveckla en ny produkt, vilken sÄ smÄningom Àr tÀnkt att ligga till grund för ett nytt företag.MÄlgruppen strÀcker sig frÄn tidigt satsande elitsimmare till Àldre aktiva i den sÄ kallade mastersserien.
Staden möter landet : utbyggnad av SÀve stationssamhÀlle, Göteborg
Detta examensarbete behandlar frÄgan om hur och varför SÀve stationssamhÀlle i norra Göteborg kan byggas ut för att tillmötesgÄ den expandering som sker i regionen. Arbetet visar Àven hur en utbyggnad bör ske för att skapa ett hÄllbart attraktivt samhÀlle. I arbetet redovisas och analyseras de förutsÀttningar och restriktioner som finns för att bygga ut SÀve stationssamhÀlle med tÀtortsbebyggelse för Göteborgs framtida bostadsbehov. Resultatet presenteras i ett övergripande planförslag samt i ett detaljstuderat omrÄde. SÀve stationssamhÀlle ligger ca 12 km norr om Göteborgs centrum och Àr ett gammalt stationssamhÀlle omgivet av Äkermark och med jÀrnvÀgen dragen rakt igenom byn.
Staden möter landet - utbyggnad av SÀve stationssamhÀlle, Göteborg
Detta examensarbete behandlar frÄgan om hur och varför SÀve stationssamhÀlle i
norra Göteborg kan byggas ut för att tillmötesgÄ den expandering som sker i
regionen. Arbetet visar Àven hur en utbyggnad bör ske för att skapa ett
hÄllbart attraktivt samhÀlle. I arbetet redovisas och analyseras de
förutsÀttningar och restriktioner som finns för att bygga ut SÀve
stationssamhÀlle med tÀtortsbebyggelse för Göteborgs framtida bostadsbehov.
Resultatet presenteras i ett övergripande planförslag samt i ett detaljstuderat
omrÄde.
SÀve stationssamhÀlle ligger ca 12 km norr om Göteborgs centrum och Àr ett
gammalt stationssamhÀlle omgivet av Äkermark och med jÀrnvÀgen dragen rakt
igenom byn.
Del 1 behandlar frÄgan om varför SÀve stationssamhÀlle skall byggas ut och
generella utbyggnadsidéer kring samhÀllet redovisas.