Mot bakgrund av globaliseringen, vårt mångkulturella samhälle och den visuella kulturen som kommit att spela allt större roll i våra vardagliga liv synliggör studien vikten av att utveckla interkulturella metoder för lärande inom det bildpedagogiska fältet. Sverige ligger efter länder som Storbritannien, USA och Canada där forskning och utveckling inom bildämnen med mångkultur, mångfald och identitet i fokus pågått under längre tid. Då den forskning på området som finns i Sverige mestadels behandlar interkulturell pedagogik i allmänhet undersöker studien hur interkulturell pedagogik kan appliceras specifikt på bildämnet.Utifrån en fältstudie i två mångkulturella skolor undersöks på vilka sätt ett interkulturellt perspektiv kan användas i bildundervisning och hur man kan skapa inkluderande bildundervisning genom interkulturell pedagogik. Fältstudien bearbetas och diskuteras utifrån teorier om interkulturell pedagogik, kritisk pedagogik, visuell kultur och identitetsskapande. Resultatet av undersökningen ger flera exempel på interkulturell och inkluderande bildundervisning, som man skulle kunna arbeta vidare med.Studien visar både likheter och skillnader mellan de två skolorna men illustrerar framförallt hur mångkulturalitet kan vara olika.

Detta arbete är en del i ett större tvärvetenskapligt projekt, ?Hyttehamnsprojektet?, som initierades efter att en medeltida masugnsruin upptäckts i Hyttehamn i nordöstra Västergötland. Min del i projektet har varit att utföra en pollenanalys på sedimentprover från Kvarnsjön, belägen i närheten av Hyttehamn. Syftet var att utreda hur landskapet runt sjön förändrats under tiden hyttan var igång. Ingen pollenanalys har tidigare utförts i området.

Människans konsumtionsbeteenden bidrar till växande negativ miljöpåverkan, och för att bryta utvecklingen krävs arbete på flera nivåer, däribland individnivån. Eventuellt kan massmedia bidra till sådant arbete. Denna studies syfte var att med fokus på konsumtionsbeteenden undersöka miljöbudskap i en nyhetstidnings webbpublicerade artiklar. Jag analyserade artiklarna med kvalitativ, teoretisk, tematisk analys, samt kvantitativt genom att kontrollera i hur många artiklar olika budskap identifierats. Analysens utgångspunkt var en lätt modifierad version av Sterns VBN-teori (Value Belief Norm theory), som fokuserar på attityder relevanta för miljövänligt beteende.

Tumörmarkörer är substanser som frisätts i kroppsvätskor från cancerceller. Markörerna används inom sjukvården för att upptäcka och följa upp maligna sjukdomar med analyser av markörerna i serum/plasma. Tre av dessa är cancerantigenerna CA 125, CA 15-3 och CA 19-9. Syftet med studien var att verifiera analysmetoden för tumörmarkörerna CA 125, CA 15-3 och CA 19-9 på två Roche Cobas e411 instrument (instrument 1 och 2) inför införandet av dessa vid avdelningen för klinisk kemi och transfusionsmedicin, Lnadstinget Kalmar län. De av företaget rekommenderade cut-off värdena på Roche Cobas e411 (Roche Diagnostics) är för CA 125 <35 kU/l, för CA 15-3 ?25 kU/l och för CA 19-9 <27 kU/l.

Segling är en stor sport i Sverige. Var sjätte svensk äger en båt vilket innebär att det finns över en miljon fritidsbåtar landet. 15000 personer arbetar inom båtbranschen. I Uppsala finns det tre stora båtklubbar samt flera mindre. Flera SM vinnare och Världsmästare har genom åren fostrats på Ekolns vatten.

Denna uppsats undersöker hur genus skapas och iscensätts i Sveriges Televisions julkalendrar 1996 och 2007 samt om det skett någon förändring över tid vad gäller skapandet och framställandet. Detta undersöks genom en semiotisk analys samt med queerteori som teoretisk utgångspunkt. Undersökningen visar att julkalendrarna i många fall bidrar till ett vidmakthållande av stereotypa könsroller. Man kan dock urskilja en förändring mellan de båda kalendrarna då den senast sända ger ett intryck av att producenten gjort medvetna val för att undvika ett reproducerande av könsstereotyperna..

Fiskbestånden i Östersjön har sedan början av 1980-talet genomgått en omfattande förändring. Stora predatorer, som torsk (Gadus morhua) och abborre (Perca fluviatilis) har minskat i antal medan det finns tecken på att storspigg (Gasterosteus aculeatus) har ökat. Denna sannolika ökning av storspigg skulle kunna ha att göra med minskningen av både torsk och abborre som predatorer i de kustnära tångbältena. För att undersöka detta utfördes ett mesokosmexperiment där torskens och abborrens förmåga att predera på storspigg undersöktes, både i ljus och mörker. Hypoteserna som arbetet utgick ifrån var att torsk var en bättre predator i mörker än i ljus och att torsk var en bättre predator än abborre i mörker.Resultaten visar på att torsk är den bättre predatorn i både ljus och mörker, samt att den är lika framgångsrik i mörker som i ljus.

Denna kvalitativa underso?kning handlar om fotografi vilket anva?nds som pedagogisk dokumentation i fo?rskola. Studien problematiserar det som synliggo?rs i fotografierna genom pedagogernas samtal och fotograferande.Da?rmed underso?ks hur medlet fotografi, kan formuleras in i ett pedagogiskt sammanhang och vilka specifika funktioner detta medium har na?r det anva?nds som dokumentation i fo?rskolan. Studien underso?ker ocksa? vad som avgo?r sorteringen och urvalet av dessa fotografier.Resultatet visar att a?terkommande drag i de tagna fotografierna kan ses i relation till pedagogernas fo?rha?llningssa?tt.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur streetstyle-bilder förhåller sig till sin visuella kultur i det nya bloggmediet genom att besvara följande frågor: ?Hur möter betraktaren dessa bilder??, ?Vilka omständigheter finns kring fotografens bildskapande??, ?Hur förhåller sig bilderna till sin visuella kontext? samt ?Hur påverkas genren streetstyle-bilder till den nya bloggkontexten??. Uppsatsen har en performativ utgångspunkt och hör hemma på området visuella kulturstudier. Den använda metoden undersöker seende- och produktionskontext samt bildkonventioner för streetstyle-bilder i två utvalda bloggar: The Sartorialist samt JAK&JIL. Resultatet av studien är att identifikation är central för betraktandet av dessa bilder.

Den information som idag finns tillgänglig om pälsdjursallergi hos Astma och Allergiförbundet samt Mälarsjukhusets barnavdelning, riktar sig inte till barn som fått diagnosen. Informationen som förekommer är textbaserad och är avsiktligt menad för vårdnadshavaren. Därför undersöktes vad barn vill veta om pälsdjursallergi samt vilket slags material och visuellt stöd barn i åldrarna sju till nio år behöver för att förstå sitt tillstånd. Den slutgiltiga produkten är en interaktiv trycksak som barnen kan lära sig av tillsammans med vårdnadshavaren, då god inlärning hos barn innebär aktivt deltagande. Trycksaken består i högsta grad av visuell information för att barnen ska kunna se sin sjukdom, trots att det är något abstrakt.Genom litteraturstudier samt kvalitativa intervjuer med sjukhuspersonal och lärare inom socialpedagogisk inriktning samlades kunskaper om målgruppen för att kunna åstadkomma ett lämpligt material. Efter att ha gestaltat ett förslag utfördes två olika typer av användartester på individer inom målgruppen, vilket är barn med allergi i den ålder som informationsmaterialet riktar sig till. Användartest ett indikerade hur barnen uppfattade de bilder som gestaltats.

Jag har gjort en diskursanalys utav tre läromedel i svenska avsedda för gymnasieskolans B-kurs.Analysens syfte är att se hur läromedlen i gymnasieskolans svenskundervisning tar upp utomvästerländska författare, såsom afrikanska, sydamerikanska och asiatiska författare, med utgångspunkt i postkolonial teori. Hur motiveras de utomvästerländska författarnas medverkan i läromedlen, huruvida upprätthålls den världsbild som har västerlandets överlägsenhet som utgångsläge i val av författare och verk?Min slutsats blir att läromedlen inte uppfyller de krav läroplanen ställer på dem när det gäller att lyfta in ett internationellt perspektiv i undervisningen. Jag anser även att det sätt, som läromedelsförfattarna många gånger tar upp utomvästerländska författare på, bidrar till att maktstrukturerna i samhället vidmakthålls..

Examensarbetet gjordes i samarbete med Maria Westerlind AB och målsättningen var att ta fram femton modeller inför våren 2011, varav tre har valts ut för närmare analys. Konstruktionerna gjordes i Lectras programvara Modaris, dels från färdiga modeller, dels från befintliga grunder. Rapporten beskriver tillvägagångssättet för konstruktionen av de tre utvalda modellerna och redovisar resultaten av de förstaprover som sytts upp baserat på dessa konstruktioner. Utifrån detta har en jämförelse gjorts mellan för- och nackdelar för de olika tillvägagångssätten och slutsatsen blir att det är svårt att föredra det ena före det andra eftersom tillvägagångssättet bör väljas baserat på modellen som skall konstrueras men att upprättandet av ett bibliotek med konstruktionsunderlag skulle kunna vara användbart i framtiden..

Undersökningen är baserad på kvalitativa intervjuer med fem pedagoger om deras arbete för elever i behov av särskilt stöd. Undersökningen gjordes på två grundskolor. Syftet var att bilda en uppfattning samt få en inblick i lärandesituationen för dessa elever utifrån pedagogers perspektiv. Vi undersökte pedagogernas insatser och resurser för att stötta elevers lärande och har även läst forskningslitteratur angående elever i behov av särskilt stöd. Viktiga faktorer för att stötta dessa elever är ett positivt förhållande mellan pedagog och elev, samarbetet mellan skola och hem, ordning och struktur i klassrummet och visuell- och auditiv förmåga.

Beckholmen är en ö vilket gör dess tillgänglighet begränsad. Visserligen kan man nå ön per fot men eftersom att det pågår industriverksamhet på ön är endast en liten del av den tillgänglig för allmänheten. Resten ägs tillträde endast av de som arbetar på ön. Ön är visuell på håll från bl.a. Slussen, hela Södermalms nordöstra strand och Henriksdal vilket gör att den lätt kan hamna i blickfånget om den huserar en större utmärkande byggnad.Mitt projekt är en skulptural varvsbyggnad som syftar till att framhäva Beckholmen och dess renässans som en ö med sjöfartsverksamhet.

Syften: Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka motiv som ligger till grund för förändring av ett företags logotyp, samt att klargöra viktiga faktorer för en lyckad förändringsprocess. Vi vill också förklara hur man går tillväga rent praktiskt när ett företag genomgår denna process. Vilka beslut fattas när? Vilka individer är drivande? Hur sker samarbetet med formgivningsbyråer? Metod: Kvalitativ studie med fem intervjuobjekt. Primärdata hämtad från intervjuer.