Undersökningen är baserad på kvalitativa intervjuer med fem pedagoger om deras arbete för elever i behov av särskilt stöd. Undersökningen gjordes på två grundskolor. Syftet var att bilda en uppfattning samt få en inblick i lärandesituationen för dessa elever utifrån pedagogers perspektiv. Vi undersökte pedagogernas insatser och resurser för att stötta elevers lärande och har även läst forskningslitteratur angående elever i behov av särskilt stöd. Viktiga faktorer för att stötta dessa elever är ett positivt förhållande mellan pedagog och elev, samarbetet mellan skola och hem, ordning och struktur i klassrummet och visuell- och auditiv förmåga.

Beckholmen är en ö vilket gör dess tillgänglighet begränsad. Visserligen kan man nå ön per fot men eftersom att det pågår industriverksamhet på ön är endast en liten del av den tillgänglig för allmänheten. Resten ägs tillträde endast av de som arbetar på ön. Ön är visuell på håll från bl.a. Slussen, hela Södermalms nordöstra strand och Henriksdal vilket gör att den lätt kan hamna i blickfånget om den huserar en större utmärkande byggnad.Mitt projekt är en skulptural varvsbyggnad som syftar till att framhäva Beckholmen och dess renässans som en ö med sjöfartsverksamhet.

Syften: Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka motiv som ligger till grund för förändring av ett företags logotyp, samt att klargöra viktiga faktorer för en lyckad förändringsprocess. Vi vill också förklara hur man går tillväga rent praktiskt när ett företag genomgår denna process. Vilka beslut fattas när? Vilka individer är drivande? Hur sker samarbetet med formgivningsbyråer? Metod: Kvalitativ studie med fem intervjuobjekt. Primärdata hämtad från intervjuer.

Syftet med studien var att undersöka hur dialyspatienter hanterar information i stressfylldasituationer och i vilken utsträckning resultaten överensstämmer från mätningar medmätinstrumenten The Miller Behavioral Style Scale (MBSS) och Threatening MedicalSituations Inventory (TMSI). Studien hade en beskrivande och jämförande design ochurvalet var ett bekvämlighetsurval. Undersökningsgruppen bestod av 30 dialyspatienter fråntvå olika dialysmottagningar. Mätinstrument som använts är MBSS som bestod av tvåfrågor i stressfyllda situationer där deltagarna fick kryssa för ett eller flera alternativ. TMSIbestod av fyra frågor om olika medicinska stressfyllda situationer, där deltagarna fick svarapå sex olika påståenden med hjälp av en fem gradig skala.

SAMMANFATTNING (svenska) Introduktion: I Sverige genomförs över 400 000 operationer årligen på inneliggande patienter. Tidigare forskning visar brister på hur patienters förväntade smärta och den upplevda smärtan upplevs i samband med öppen bukkirurgi. Syfte: Syftet var att undersöka samband mellan förväntad smärta och upplevd smärta samt upplevelser av smärtlindring vid öppen bukkirurgi. Metod: En pilotstudie med kvantitativ design som syftar till att beskriva och mäta variablerna förväntad smärta och upplevd smärta samt upplevelse av given smärtlindring. I pilotstudien deltar 12 patienter från två kirurgiska avdelningar.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att genom empiri se vilka faktorer som är av central betydelse i konsumentens köpbeslutsprocess och samtidigt pröva riktigheten hos de förpackningsteorierna vi valt som teoretisk referensram.Metod: Empirin samlades in genom en kvalitativ metod bestående av djupintervjuer med konsumenter som köper lågengagemangsprodukten spaghetti.Teoretiska perspektiv: Teorikapitlet strävar efter att ge en bild av några marknadsföringsbegrepp och förpackningen och dess olika element. Till sist presenteras två modeller som ligger till grund för undersökningen.Empirisk analys: Empiri består av tolv stycken djupintervjuer med konsumenter som köper spaghetti. Dessa har sedan tolkats och analyserats utifrån modellen om köpbeslutsprocessen, som är uppbyggd av teorierna.Slutsatser: Slutsatserna är att faktorn information är av centralbetydelse för konsumenten i sitt köpbeslut och ur den teoretiska grund som finns i uppsatsen, kan inte alla teorier ges riktighet. Av undersökningen framkom det också att graden av engagemang i köpbeslutsprocessen har ökat. Enligt konsumenterna ska en optimal förpackning vara återförslutningsbar, vara större och ha refill funktion samt ha en tydlig innehållsdeklaration på svenska.

Den här uppsatsens syfte är att belysa och analysera ungdomars uppfattningar om och eventuella erfarenheter av den allt vanligare digitala mobbningen, det vill säga mobbning som sker via olika arenor på Internet eller via mobiltelefoni. Frågor som rört hur användningen av digitala arenor ser ut bland ungdomarna, vad de uppfattar att digital mobbning är, om det finns någon skillnad mellan flickors och pojkars sätt att mobba, samt vilka konsekvenser de anser att mobbningen får, har analyserats med hjälp av Bruno Latours aktör-nätverksteori och ur ett genusperspektiv. För att uppfylla studiens syfte har jag använt mig av kvalitativa fokusgruppsintervjuer med ungdomar från årskurs åtta från två skolor. Intervjuerna var uppdelade i flick- respektive pojkgrupper.Genom ungdomarnas framställning av vad mobbning är framgår det att det i huvudsak handlar om att det är den utsatte som avgör och definierar om det är mobbning eller bråk som äger rum. De säger att det är svårt att fastställa gränsen mellan mobbning och bråk då det ofta beror mycket på vem det är som säger det, vilken situation det är samt hur personen som får kommentaren reagerar, om den tar åt sig eller inte.

Detta examensarbete går ut på att ta fram en ergonomisk arbetsmöbel som tillåter de fyra sittställningarna skräddare, knäsittande, nigställning och viloställning. Projektet är baserat på ett tidigare uppdrag från kursen KPP103, Industridesign II, där uppgiften var att utveckla en sittmöbel med tillhörande arbetsbord. Sittmöbeln utvecklades åt naprapaten Krister Lienius som menar att dessa sittställningar är bra för en stark och välmående kropp för att kunna undvika skador i rygg och leder.Detta examensarbete bygger också på Krister Lienius tanke om de fyra sittställningarna men fokus har endast lagts på arbetsbordet då det är grundläggande för att man ska kunna sitta i dessa ställningar och arbeta. Uppgiften har blivit att utveckla ett portabelt arbetsbord som går att höjd- och vinkeljustera. Att det är portabelt medför att man kan sitta i de fyra sittställningarna var man vill och inte är låst till en särskild sittmöbel.Utvecklingsarbetet har baserats på studier i ergonomi, mätningar på olika människor samt enkätundersökningar.

Bakgrund:Det som har dominerat den traditionella informationen i en ÅRV, sett frånexternt perspektiv, är av finansiell karaktär och är det som företag ger ut ibalansräkning, resultaträkning och kassaflödesanalys med tillhörande noter. Undersenare tid har vikten av den information som ges ut i ÅRV förändrats och utvecklas tillen betydligt mer omfattande rapport. Betydelsen av information som är av ickefinansiell karaktär har kommit att bli mer och mer intressant. Likaså beskrivningar ochförklaringar av både finansiella och icke finansiella delar har kommit att bli betydandeutifrån verksamhetens affärsmässiga sammanhang.Syfte:Uppsatsens syfte är att beskriva vilken information i ÅRV som har störstpotential att öka aktieägarnas förståelse för företaget och dess verksamhet. Informationsom kan behövas för att underlätta i beslutssituationer angående köpa, sälja eller behållaaktier.Metod:För att kunna uppfylla rapportens syfte har vi valt att arbeta utefter en kvalitativmetod med en aduktiv ansats.

Inledning: Bujinkan är en kampsportstil som delvis riktade in sig på att träna balansen och hur det går att använda och anpassa den i olika situationer. Dessutom visar andra studier på att kampsport kan förbättra balansförmågan. Syfte: Syftet med studien var att se hur en nio veckors intervention med bujinkanträning påverkar balansförmågan. Metod: denna studie genomfördes som En single subject experimental studie med ABA-design genomfördes, där tre deltagare fick träna Bujinkan två gånger i veckan under nio veckor. Före, under och efter träningsperioden genomförde deltagarna ett balanstest (pelikantest) samt besvarade en enkätfråga om hur de upplevde sin balansförmåga (VAS-skala).

Fältet för användbarhetstestning är fullt av metoder, men av någon anledning är det en väldig brist på studier som jämför metoderna mot varandra och kontrollerar om dessa metoder, som utger sig för att generera samma typ av data, faktiskt är likvärdiga. Denna studie jämförde två användbarhetstestningsmetoder vid namn SUS och PSSUQ. Först jämfördes metodernas metamedelvärde med varandra för att se om det fanns signifikanta skillnader mellan metodernas rådata och sedan utökades analysen till att jämföra metodernas resultat med den normativa mall som respektive metod ger tillgång till. Dessa två olika jämförelser gjordes ett flertal gånger med olika antal försöksdeltagare vid varje iteration.Resultatet av studien visade att inga statistiskt signifikanta skillnader fanns mellan metodernas metavärde (värden transformerade till en skala mellan 0 och 100) och att inga statistiskt signifikanta skillnader hittades mellan dessa två mätinstrument då deras resultat jämfördes mot de normativa mallar som metoderna ger tillgång till, men även om inga statistiskt signifikanta skillnader hittades visar resultatet på en viss skillnad i hur ett system uppfattas beroende på vilken metod som används, vilket innebär att liknande studier borde genomföras..

Uppsatsen bygger på en undersökning där ett eventuellt samband mellan svenskfödda lyssnares är upplevelse av vad som ett begripligt och lyssnarvänligt uttal hos andraspråkstalare, och durationen av de långa ljuden i betonade stavelser hos andraspråkstalare utreds. En lyssnargrupp bestående av 20 personer med svenska som förstaspråk fick lyssna på inspelningar av 6 andraspråkstalare som utifrån en bild och tio stödord skapade en berättelse. Lyssnarna betygsatte sedan talarnas uttal på skala från 1 till 6 utifrån kriterierna begriplighet och lyssnarvänlighet, och vid sidan av betygen gav de även skriftliga kommentarer om var och en av de sex talarna.           För att kunna bedöma och jämföra hur väl talarna lyckades realisera den komplementära längden användes talanalysprogrammet Praat. Undersökningen kan inte påvisa något samband mellan lyssnarnas betyg och talarnas förmåga att realisera den komplementära längden, men detta kan hänga samman med metodologiska problem.

Det serbiska luftvärnet sköt ner ytterst få av NATO:s flygplan under Kosovokonflikten. Trots det så visar det sig att NATO:s luftoperationer indirekt påverkades i stor skala av luftvärnet. Även om man sköt ner ytterst få av de anfallande flygplanen uppnådde serberna indirekta effekter på NATO som försvårade hela operationen. Syftet med denna uppsats är att problematisera och definiera begreppet indirekt effekt inom ramen för luftvärn samt att applicera detta begrepp på en vald konflikt.Uppsatsen består i huvudsak av två sammanhängande undersökningar. Först sker en begreppsutredande studie som resulterar i en definition av begreppet indirekt effekt.

Att utföra fysisk aktivitet har funnits sedan långt bak i tiden. Motiven till varför har varit varierade beroende på tidsepok och motionär.Därför var syftet med den här undersökningen att ta reda på vad det är som motiverar elever i årskurs 8 till att utföra fysisk aktivitet på fritiden. Förutom att undersöka vilka motiven var ville vi även se om det förekom några skillnader mellan flickor och pojkar. Resultatet framtogs genom en kvantitativ metod som bestod enkätundersökning. Resultatet av undersökningen blev att pojkarnas svar var det som överraskade oss genom att ange roligt som det allra främsta motivet för att utföra fysisk aktivitet på fritiden medan flickorna överaskade oss med att i större skala än pojkarna ange prestation som motiv.

Syftet med studien var att undersöka hur elever i år 9 väljer att gestalta och kommunicera med hjälp av visuella representationer i form av animation i bildämnet. Syftesfrågorna var att studera deras arbetsprocess samt att se vilka inspirationskällor som används. Eleverna i år 9 fick i grupper skapa en animation med både ljud och bild. Som metod valde jag intervju och observation för att få svar direkt i den praktiska verksamheten. Jag utförde även ett pilotprojektföre min projektstart.