Sökresultat:
134 Uppsatser om Visualiseringar pć SMHI - Sida 8 av 9
Fenomenet fönsterbelysning : Onödig energislukare eller nödvÀndig stÀmningshöjare?
Examensarbetet utfördes inom de tvÄ utbildningarna Ljusdesign och Produktutveckling med möbeldesign, dÀr ett gemensamt intresse fanns för armaturdesign. Efterforskningar visade att inga utredningar eller studier tidigare hade utförts om varför mÀnniskor egentligen har belysning i sina fönster. Kanske Àr fönsterbelysning överflödigt och förbrukar onödigt med energi? Livliga diskussioner med studiekamrater och bekanta resulterade i flera hypoteser om fönsterbelysningens förekomst.Syftet med arbetet var att ta reda pÄ varför mÀnniskor placerar belysning i sina fönster eftersom det inte fanns nÄgon dokumenterad teori om det. Kan luckan i litteraturen fyllas blir det ocksÄ lÀttare att utforma fönsterarmaturer som uppfyller de krav och önskemÄl som stÀlls.
Linjebalansering vid Scanias chassiverkstad i SödertÀlje:
en modell för samarbete över avdelningsgrÀnser
Föreliggande rapport Àr resultatet av ett examensarbete vid LuleÄ tekniska universitet och Chalmers Tekniska Högskola utfört pÄ uppdrag av Scania CV AB, Chassimontering av lastbilar i SödertÀlje. För att sÀkra lÄngsiktig produktion i Sverige mÄste Scania stÀndigt arbeta med att effektivisera tillverkningsprocesserna och öka produktiviteten. Samtidigt ökar efterfrÄgan pÄ lastbilar. Genom att hantera en högre produktionstakt utan ökad bemanning i produktionen stiger produktiviteten. Ett medel för att uppnÄ detta har varit att balansera flödet.
Dekorering av dispenser för allmÀnna hygienutrymmen
SCA, Svenska Cellulosa Aktiebolaget, Àr verksamt inom produktion av personliga hygienprodukter, mjukpapper, förpackningar, tryckpapper och sÄgade trÀvaror. Inom segmentet mjukpapper för storförbrukare levererar SCA hygienlösningar under varumÀrket Tork i form av bland annat papper, tvÄl och tillhörande behÄllare, sÄ kallade dispensrar. Företaget vill nu undersöka möjligheterna att dekorera dispensrar, det vill sÀga trycka ett motiv i form av en bild, en fÀrg eller ett mönster pÄ produkterna, pÄ ett sÀtt som differentierar dem frÄn konkurrenternas produkter och samtidigt stÀrker varumÀrket. Syftet med detta examensarbete har dÀrför varit att med en systematisk designmetodik genomföra ett designprojekt för att utvÀrdera möjligheterna att dekorera dispensrar. MÄlet har varit att rekommendera dekortekniker som Àr lÀmpliga att anvÀnda och ta fram designförslag pÄ hur en dekor skulle kunna se ut för att överensstÀmma med uppdragsgivarens budskap.Projektarbetet har systematiskt gÄtt igenom produktutvecklingens olika faser.
Naturligt farligt : Hur visualiseringar av klimatförÀndringar Àr laddade med tecken och kÀnslor
The purpose of this thesis was to examine the relationship between feelings and visualizations of climate change. A case study was done on visualizations of climate change from a web page concerning climate change published by the Swedish newspaper Expressen and from the American photographer Gary Braasch?s web page ?World view of global warming?. The thesis is based on the article ?Emotional anchoring and objectification in the media reporting on climate change? by Birgitta Höijer.
VÀdrets pÄverkan pÄ försÀljningen inom svensk dagligvaruhandel : En studie om vÀdrets pÄverkan pÄ ICA:s försÀljning
ICA is the largest general dealer in the Swedish market as well as the largest supplier to the independent ICA-dealers. The principal and one of the biggest stakeholders of this thesis is the department Supply Chain Development who is responsible for the development of ICA?s Supply Chain.The purpose of this study is to examine how ICA?s sales are affected by weather and to make recommendations on how ICA should proceed with its work regarding this issue. By leveraging their forecasts by including weather, ICA hopes that their logistical metrics amount of spoilage, service levels and number of inventory days will improve. This thesis describes how ICA is working with weather currently, and furthermore it discusses the existing literature within this area.
Anisotrop friktion - ett sÀtt att förhindra separation?
En slĂ€t yta som förses med lĂ€ngsgĂ„ende rillor fĂ„r ett minskat friktionsmotstĂ„nd i strömmande medier. Ytor med denna struktur anvĂ€nds i mĂ„nga olika applikationer, allt frĂ„n segelbĂ„tar och simdrĂ€kter till flygplan. Ăven naturen har upptĂ€ckt dessa egenskaper. Hajar har en ytstruktur i sitt skin som Ă€r av liknande karaktĂ€r och med samma egenskaper. Hajskinnet har ocksĂ„ en anisotrop friktionsegenskap med ökad friktion i ena riktningen.
KommunÄtgÀrder mot ökande vattennivÄ i VÀnern och Göta Àlv, vid planering och byggnation
Syftet med detta arbete Àr att ge byggföretaget NCC ett underlag för hur kommunerna runt VÀnern och lÀngs Göta Àlv planerar inför den nya dimensionerande vattennivÄn pÄ + 47,4 m (RH70) som klimat- och sÄrbarhetsutredningen presenterat i sin rapport.VÀnerns medelvattenstÄnd ligger i dag pÄ + 44,3 m (RH70). Under en 100-Ärsperiod Àr det 1% risk att den dimensionerande nivÄn uppkommer. Enligt klimat- och sÄrbarhetsutredningen Àr det alltsÄ möjligt att vattennivÄn kan stiga med ca tre m vid ett extremfall. Detta kan medföra en rad olika konsekvenser för kommunerna runt VÀnern och lÀngs Göta Àlv. NCC Àr intresserade av att fÄ kÀnnedom om de ÄtgÀrder som kommunerna planerar att vidta för att skydda ny och befintlig bebyggelse mot översvÀmningar och skred till följd av högre vattennivÄer.
KĂ€llfördelningsanalys pĂ„ delavrinningsnivĂ„ i Ăstergötland
Ăvergödning Ă€r ett av de största miljöproblemen i Ăstergötlands lĂ€n. Ăvergödningsproblemet bottnar i en ökad tillförsel av kvĂ€ve och fosfor frĂ„n mĂ€nskliga aktiviteter till sjöar och vattendrag, vilket ger mĂ„nga negativa konsekvenser för bland annat den biologiska mĂ„ngfalden. Syftet med detta examensarbete var att utföra en kĂ€llfördelningsanalys för tre omrĂ„den som inom olika övervakningsprogram uppvisat mycket höga eller extremt höga nĂ€ringshalter. De tre avrinningsomrĂ„den som behandlas Ă€r Svinstadsjön, SkenaĂ„n och LillĂ„n (se karta i bilaga 3). En kĂ€llfördelninganalys Ă€r en förteckning över, och analys av, vilka kĂ€llor som bidrar till ett visst problem och med hur mycket varje kĂ€lla bidrar till problemet.
Identifiering av fosfatfosfors kÀll- och flödesfördelning i ett litet jordbruksomrÄde
Eutrophication of lakes and streams are nowadays a well known environmental problem and implies an enrichment of the nutrients phosphorus (P) and nitrogen (N). Phosphorus is considered to be the most important component for the growth of aquatic plants and leads in too large quantities to an intensification of growth. Phosphate (PO4) is the fraction of phosphorus that can easiest be taken up by plants and thus have the greatest impact on eutrophication. Increased plant growth in lakes and unfavorable conditions for aquatic animals are two examples of negative consequences. A significant portion of the increased nutrient supply to nearby water can be derived to phosphate leaching from agricultural areas, where private sewers and agriculture is two main sources.
Inventering av mikrobiologiska riskpunkter i Ăstra MĂ€laren
MĂ€laren Ă€r Stockholms största dricksvattentĂ€kt och den förser Ă„rligen 1,7 miljoner mĂ€nniskor med rent dricks-, tvĂ€tt- och badvatten genom Stockholm Vattens vattenverk Norsborg och Lovö och Norrvattens vattenverk GörvĂ€ln. Ăven om det finns reservvattentĂ€kter som Bornsjön sĂ„ rĂ€cker inte de till om nĂ„got skulle hĂ€nda med MĂ€laren som t.ex. oljeutslĂ€pp frĂ„n nĂ„got fartyg som befinner sig i nĂ€rheten av vattenintagen.Idag förekommer det stĂ€ndigt föroreningar frĂ„n alla möjliga utslĂ€ppskĂ€llor som enskilda avlopp, industrier, avloppsreningsverk, fritidsbĂ„tar, jordbruk m.m. och alla dessa bidrar till en sĂ€mre vattenkvalitet.Syftet med den hĂ€r rapporten Ă€r att identifiera och lokalisera möjliga utslĂ€ppspunkter för patogena mikroorganismer inom ett omrĂ„de som kan orsaka problem för Stockholm Vattens vattenverk Norsborg och Lovö. Rapporten ska senare anvĂ€ndas för att undersöka vilka riskpunkter som utgör de största hoten mot vattenverken.OmrĂ„det innefattar till största del Ekerö kommun och Botkyrka kommun men Ă€ven Salems kommun finns inom riskomrĂ„det.Ekerö slĂ€pper stĂ€ndigt ut renat och orenat avloppsvatten frĂ„n olika reningsverk och anlĂ€ggningar som kan innehĂ„lla stora mĂ€ngder patogena mikroorganismer.
För- och nackdelar med olika normalÄrskorrigeringsmetoder : vid uppföljning av energianvÀndningen i befintliga byggnader
Ett av de mÄl som sattes upp i och med Europeiska Unionens 20-20-20-paket rör effektivisering i samhÀllet. DÄ bostadssektorn stÄr för en stor del av Sveriges energianvÀndning kan stora förbÀttringar göras dÀr. För att kunna se om genomförda ÄtgÀrder ger det önskade resultatet mÄste nÄgon form av uppföljning ske. Oavsett vilken metod som vÀljs för uppföljning Àr det av stor vikt hur baslinjen, dvs. energianvÀndningen innan ÄtgÀrderna genomförs, bestÀms.
Sprutkapacitet och antalet spruttimmar pÄ tvÄ SöderslÀttgÄrdar
Jordbruken i Sverige tenderar att bli allt större och större. Expansionen hos vissa enheter har den sista tiden varit vÀldigt stora. Maskinkostnaderna mÄste hela tiden hÄllas pÄ ett minimum och mÄnga rationaliseringar görs för att uppnÄ detta. Detta fÄr till följd att samma maskiner som gick pÄ en begrÀnsad areal anvÀnds nu effektivare och utnyttjas bÀttre.Om man ser till vÀxtskyddsbekÀmpningen finns det regler och miljöaspekter att ta hÀnsyn till i stor utstrÀckning. Dessa fÄr inte tummas pÄ! FrÄgan Àr var grÀnsen ligger fören gÄrds sputkapacitet för att kunna utföra bekÀmpningen under de rÀtta förhÄllandena.
Projektering av robotcell
Syftet med examensarbetet var att projektera en fysisk robotcell till Haldex i Landskrona, tillverkare av bromshÀvarmar, dÄ det finns ett behov hos dem att effektivisera sin produktion för att kunna bibehÄlla konkurrenskraften och tillverkningen i Sverige. BromshÀvarmen Àr en mogen produkt vilket medför att det inte skulle bli lönsamt att omforma den utan istÀllet fokusera pÄ tillverkningen. DÀrför vore lösningen att automatisera den del av monteringslinan som inte tillför nÄgot vÀrde till slutprodukten. Robotcellen kommer att placeras pÄ bromshÀvarmarnas monteringslina som en automatiserad station vilken ska utföra kvalitetskontroll av bromshÀvarmarna. Examensarbetet ingÄr i ett pÄgÄende forskningsprojekt pÄ MÀlardalens högskola inom Lean Automation, med Robotdalen och Haldex.
Undersökning av luftkvaliteten vid smÄskalig biobrÀnsleförbrÀnning i tvÄ kommuner med modellsystemet VEDAIR
An Internet application, VEDAIR, for estimation of air quality in regions with small-scale combustion of bio fuel has been developed by Swedish Meteorological and Hydrological Institute with financing from Swedish Energy Agency and Swedish Environmental Protection Agency. The model contains user interface and a coupled model concept where concentrations of atmospheric pollutions are calculated for regional, urban and local contributions. In this report the model is described and a first study of air quality considering PM10 (particles with a diameter less than 10 ”m) in two Swedish municipalities, VÀnersborg and Gnosjö, is introduced.According to the result, there are areas with poor air quality even in smaller Swedish municipalities, mostly due to high emission from buildings with older wood heating furnace without hydraulic accumulator.In VÀnersborg three areas were analysed in VEDAIR for the year 2003: Vargön, Mariedal and the downtown district. In the whole municipality the upper evaluation threshold for PM10, which is defined as 14 ”g/m3 for annual average, was exceeded due to background contribution of particles. In all areas, however, the concentrations of PM10 were less than the environmental quality norms.
VÀder pÄ TV: en jÀmförelse av vÀderpresentationerna pÄ SVT och TV4
VÀdret Àr ett viktigt fenomen som spelar en betydande roll i vÄra liv. I Sverige Àr det ett populÀrt Àmne att prata om dÄ nya bekantskaper inleds. Det Àr ocksÄ nÄgonting som pÄverkar oss i vÄr dagliga rutin och hur vi planerar vÄr tid. Vi har möjlighet att ta del av vÀderprognoserna frÄn en rad olika medier som bland annat TV, radio, tidningar, Internet, text-TV och sÄ vidare. Ett av de medier vi vÀnder oss mest till Àr TV.