Barns föreställningar kring naturens olika fenomen är många. Ett fenomen som alla barn upplever varje dag är övergången från dag till natt och tvärtom. För att kunna ge barn förklaringar om hur saker och ting sker och hänger samman, är det viktigt att lyssna på deras föreställningar för att sedan bygga vidare på dessa. För att ta reda på barns föreställningar kring fenomenet dag och natt, har enskilda semistrukturerade intervjuer genomförts med elever i årskurs tre. Resultaten visar att eleverna hade förståelse för att solen, månen, jorden och andra planeter är i ständig rotation.

Denna studie visar vad 4-5-åringar har för uppfattningar om stjärnorna och solen, vad de tror att stjärnorna och solen är för något och vad de har för tankar om fenomen kring dem. Genomförandet av studien bygger på kvalitativa intervjuer i samband med att barnen målar. Metoden har gjort det möjligt för barnen att uttrycka sina egna tankar. Resultatet visar att det finns många uppfattningar inom området hos barn 4-5 år. En del uppfattningar är realistiska, en del fiktiva.

Denna studie är en kvalitativ undersökning som syftar till att undersöka hur de anställda inom Halmstads kommun använder sig av visionen ? Halmstad 2020 och värdegrunderna den vilar på i sitt arbete. För att analysera det empiriska materialet har vi använt oss av teorier om kommunikation, värdebaserat och expressivt ledarskap, ledarskap i politiskt styrda organisationen samt Human Resources. Totalt har vi genomfört två informantintervjuer, samt tio intervjuer inom två olika förvaltningar i kommunen. Vi har även tagit del av olika dokument som har legat till grund för vår studie.

Innan barn börjar skolan bär de med sig olika mycket kunskap och föreställningar. Med hjälp av de erfarenheter de har, försöker de sedan förklara den omvärld de lever i. Som lärare fyller man en viktig roll att hjälpa barnen att få kunskap om den värld de lever i och anpassa undervisningen så att den är uppbyggd efter varje enskild elevs behov. Syftet med denna undersökning var att ta reda på vad 6-åringar har för föreställningar om jorden, solen, månen och stjärnorna. Sex elever har intervjuats, och resultatet visar att ju mer konkret ett ämne är desto mer kunskap och föreställningar har eleverna.

Denna studie visar vad 4-5-åringar har för uppfattningar om stjärnorna och solen, vad de tror att stjärnorna och solen är för något och vad de har för tankar om fenomen kring dem. Genomförandet av studien bygger på kvalitativa intervjuer i samband med att barnen målar. Metoden har gjort det möjligt för barnen att uttrycka sina egna tankar. Resultatet visar att det finns många uppfattningar inom området hos barn 4-5 år. En del uppfattningar är realistiska, en del fiktiva.

Syftet med uppsatsen är att studera visionens koppling till, och betydelse för, företagens strategiarbete samt undersöka om det finns andra mekanismer som stödjer strategiarbetet istället för visionen. Vi har gjort en kvalitativ fallstudie, omfattande tre företag, där semistrukturerade intervjuer utgjort grunden för insamlandet av primärdata. Sekundärdata har samlats in från litteratur och artiklar. Jämförelser har gjorts mellan företagen och paralleller har dragits till vedertagna teorier. Arbetets slutsatser visar att i två av fallföretagen kommer visionen på ett naturligt sätt in i strategiarbetet genom de modeller de arbetar efter.

Konkurrensen mellan kommunerna i Sverige har ökat på grund av den ekonomiska globaliseringen, den informationsteknologiska utvecklingen och till följd av den nationella ekonomiska omstruktureringen. Idag är det inte längre inom industrisamhället som den mesta tillväxt genereras utan kunskapssamhället har fått en allt större betydelse. Luleå kommun är en kommun som antagit en vision för att få till stånd en utveckling och tillväxt. Syftet med uppsatsen är att analysera policyprocessen som ledde fram till att Vision 2010 antogs i Luleå kommun samt diskutera ifall Vision 2010 utifrån trippel helix-teorin kan vara ett medel för att skapa den önskvärda tillväxten? För att kunna besvara syftet i uppsatsen har jag ställt följande frågor: ? Vad bygger visionen på för resonemang? ? Hur har visionen tagits fram? ? Vilka intressenter står bakom framtagandet av visionen? Studien består av två delar: utvecklandet av en teoretisk modell för att kunna analysera och förstå processen samt en analys av policyprocessen kring Vision 2010 i Luleå kommun.

Studiens syfte är att presentera en vision om en återbruksby i form av planskisser och illustrationer. Studien ska också förklara samhällsnyttan och syftet med en återbruksby. En återbruksby (även kallad kretsloppspark) är ett område för hantering av återbrukbara material och produkter. Dagsläget för hur avfall hanteras och framtida planer beskrivs också i rapporten. Enligt EU direktiv skall återanvändning och återbruk öka för att främja miljön.

I det här arbetet har jag skapat harmoniseringsverktyg till improvisation och nyskapande ackordföljder. Det handlar om att att göra något kreativt för att se om det finns något outforskat område inom musikteorin. Jag applicerade de nya ackordföljderna på traditionella jazzlåtar och reharmoniserar om dem även för improvisation. I mitt klingande resultat spelade jag in bakgrunder och melodier samt solon på gitarr där jag applicerade harmoniseringsverktygen. Sedan analyserade jag de aspekter och konsekvenser jag upplevde i processen och diskuterade framför allt min musikaliska utveckling.

Problem: Hur kan en organisation arbeta för att individerna i organisationen ska ta till sig den uttalade visionen på ett sådant sätt att den faktiskt påverkar det dagliga arbetet? Syfte: Vårt syfte är att undersöka vilka faktorer som påverkar spridningen och förankringen av visionen hos medarbetarna i organisationen Metod: Studien baseras på djupintervjuer med respondenter på två fallföretag, Bilen AB och Ljuset AB. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod för att belysa begreppet vision. Resultat: Det går att spåra en vision i en organisation utifrån den metod vi har valt. En vision har ingen kraft i sig själv, utan måste ges liv av företagsledningen.

Syftet med undersökningen är att ta reda på hur ett praktiskt temaarbete kan förändra förskolebarns kunskaper och förståelse kring ett kunskapsområde. Temat handlar om rymden och vårt solsystem. Undersökningen utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande och utveckling, där samtal och samarbete utgör en viktig del av arbetet på förskolan, inte minst inom ramen för tematiskt arbete. En annan viktig aspekt att studera inom lärande är barnens egna inre drivkrafter och hur förskolan skapar förutsättningar att väcka intresse och vetgirighet hos barnen. Den empiriska undersökningen består av intervjuer med förskolebarn i början respektive slutet av temaarbetet, och med förskolans lärare efter avslutat tema, för att få bilder ur olika perspektiv av vad temaarbete kan ge i form av kunskaper och insikter. Studien visar att tematiskt arbete ger mycket goda möjligheter till ett mångsidigt lärande, där nya kunskaper utvecklas och sätts in i ett relevant sammanhang. Intervjuerna med barnen visar en tydlig utveckling av såväl kunskaper om solsystemet som förståelse kring himlakropparnas kopplingar och relationer.

Titel Visionen som varumärke. En studie av hur varumärkesorienteringen i svenska kommunorganisationer kan mätasFörfattare Andreas ForsnerKurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, Göteborgs universitetTermin Vårterminen 2014Handledare Magnus FredrikssonUppdragsgivare Magnus FredrikssonSidantal 39Antal ord 13 257Syfte Syftet med den här studien är att ta reda på om och hur varumärkesorientering inom svenska kommuner skulle kunna mätas.Metod Kvalitativa informantintervjuerMaterial Sex informantintervjuer och information från tjugoen dokumentHuvudresultat Den här undersökningen har visat att de kommuner som har deltagit arbetar mer eller mindre varumärkesorienterat. Varumärkesorienteringen kommer till uttryck i bland annat visioner, kärnvärden och strategiska målområden. Det kommer också till uttryck i förhållningssättet till organisationens styr-modell och varumärket. För att kunna mäta varumärkesorien-teringen i svenska kommuner rekommenderar jag att fokusera på det fenomen som oftast går under namnet vision.

Employer Branding handlar om att skapa ett starkt arbetsgivarvarumärke och hur medarbetarna förmedlar varumärket. Stockholm stad använder visionen "Ett Stockholm i världsklass" i sitt Employer Branding arbete. Endast lite forskning finns kring hur medarbetarna upplever sin organisation i samband med ett Employer Branding-byggande. Syftet med denna studie var att öka förståelsen för hur medarbetare i organisationen Stockholm stad upplever tillhörighet och delaktighet. En observation och fyra intervjuer genomfördes.

Denna studie syftar till att ta reda på vilka element som höjer det innovativa klimatet i företag och organisationer. Utifrån dessa element har författarna skapat kriterier som heter ?Soft innovation?. Visionen är att framtiden skulle kunna standardisera dessa kriterier. En abduktiv metod har använts.

Denna studie syftar till att ta reda på vilka element som höjer det innovativa klimatet i företag och organisationer. Utifrån dessa element har författarna skapat kriterier som heter ?Soft innovation?. Visionen är att framtiden skulle kunna standardisera dessa kriterier. En abduktiv metod har använts.