Sök:

Sökresultat:

2025 Uppsatser om Virtuella lokala nätverk - Sida 5 av 135

Hur pÄverkar virtuella grupper dysfunktionella konflikter och hur pÄverkas ledarnas konflikthanteringssÀtt?

Sammanfattning Titel: Hur pÄverkar virtuella grupper dysfunktionella konflikter och hur pÄverkas ledarnas konflikthanteringssÀtt? Författare: Fredrik Celion och Johnny Sjösten Handledare: Thomas Danborg Institution: Managementsektionen vid Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi 15 hp Syfte: Studiens syfte Àr att analysera och förstÄ hur den virtuella gruppen pÄverkar den dysfunktionella konflikten och för att sedan visa hur ledare konflikthanteringssÀtt pÄverkas/förÀndras av den virtuella gruppens miljö. Metod: Vi har genomfört litteraturstudier samt intervjuer för att kunna uppfylla studiens syfte. Genom att en införskaffa en grund av sekundÀrdata (litteraturstudien) och kompletera med primÀrdata (intervjuerna) ges det en möjlighet till att tolka den informationen som framstÄr. Vi kan sÀtta det ?tidigare? mot det nya och analysera detta för att nÄ studiens syfte. Slutsatser: Den virtuella gruppens pÄverkan pÄ den dysfunktionella konflikten Àr ett problem.

Lokala förebyggargruppen i Ursviken

I det brottsförebyggande arbetet betonas alltmer vikten av att alla samverkar mot brott för ökad trygghet i samhÀllet. PÄ kommunal nivÄ genomförs detta arbete genom lokala brottsförebyggande rÄd. I SkellefteÄ kommun utgörs detta av Förebyggande rÄdet i SkellefteÄ, FRIS. Organiserat under detta finns de lokala förebyggandegrupperna som utför brottspreventivt arbete inom mindre geografiska omrÄden som till största del utgörs av högstadieskolornas rektorsomrÄden. I detta arbete studeras den lokala förebyggargruppen i Ursviken utifrÄn ett brottspreventivt perspektiv.

Ett Pussel av Individer : Hur skilda upplevelser av vÀrden pÄverkar realiserandet av ett filmprojekt

Att realisera en film a?r ett unikt och kreativt projekt da?r olika akto?rer med olika yrkesroller samarbetar. Syftet med denna studie a?r att beskriva hur en manusfo?rfattare anva?nder sitt kontaktna?tverk inom den svenska filmbranschen fo?r att realisera en film. Studien redogo?r fo?r vilka upplevda va?rden, i form av fo?rma?ner, som akto?rer samskapar med manusfo?rfattaren och hur det fo?ranleder andra akto?rer att vilja delta i filmprojektet.

Virtuella Communities : Sociala faktorer i digitala miljöer

Virtual Communities is an increasingly common phenomenon on the Internet. Most of the Virtual Communities are operated and maintained on a non-profit basis with a direction towards entertainment. However, as more state administrated and commercial services become web-based, we believe that the number of Virtual Communities with a community-based or commercial direction will increase in a near future. In this thesis, we describe our participation in, and studies of, a number of Virtual Communities with focus on the IRC-channel ?3dfxsweden?.

Vad menar de egentligen? : En komparativ semantisk textanalys av nationella och lokala uppnÄendemÄl i moderna sprÄk i grundskolan

Syftet med denna studie var att undersöka hur den nationella kursplanen i moderna sprÄk Är nio kan tolkas i en lokal kursplan samt tolkningens konsekvenser för eleven i frÄga om kravnivÄ. Materialet bestod av en lokal kursplan samt den nationella kursplanen och det analyserades genom komparativ semantisk textanalys och encyklopedisk definition. Resultatet visade att den lokala tolkningen leder till förÀndring i betydelse och till förÀndrad kravnivÄ för eleven. Studiens resultat stödjer tidigare forskning som sÀger att lokala mÄlformuleringar Àr problematiska..

Den avskalade LÖK:en : lokala överenskommelser mellan civilsamhĂ€llet och offentlig sektor

Uppsatsen tydliggör och beskriver innehĂ„llet i elva lokala överenskommelser (LÖK) mellan civilsamhĂ€llet och offentlig sektor. Studien visar ocksĂ„ hur relationen mellan parterna avspeglas i texterna. Uppsatsen visar ocksĂ„ pĂ„ hur olika idĂ©er och synsĂ€tt i överenskommelserna kan fĂ„ praktiska konsekvenser för civilsamhĂ€llet..

Skolungdomars anvÀndning av virtuell verklighet : - VR som ett multimodalt grÀnssnitt

Denna studie har undersökt hur en grupp elever anvÀnder ett virtuellt rum som klassrum. Effekten blev att de lÀrde sig fakta med hela kroppen. Det virtuella klassrummet kan bli ett nytt pedagogiskt redskap för skolungdomar dÀr de kan vara med och bygga upp eller pÄverka innehÄllet. Studien Àr en etnografisk undersökning dÀr jag har studerat multimodalitetsteorier av bl.a. Gunther Kress i vilken man tar hÀnsyn till alla teckenvÀrldar som ljud, bild, gester och kroppens rörelse i rummet.

Är du online sen? : En analys i sociala virtuella nĂ€tverks utbredning, genom chatt, och pĂ„verkan av övrigt kompisumgĂ€nge, bland elever i Ă„rskurs 9, samt SO-lĂ€rarnas instĂ€llning i unervisningen om detta.

I dagens samhÀlle blir det allt vanligare att umgÄs genom datorn. Chatter, bloggar, forum och spelsajter vÀxer lavinartat. Hur stor Àr utbredningen av detta bland skolungdomar och pÄverkar det det vanliga kamratumgÀnget IRL (In Real Life)? Hur ser lÀrare pÄ chatt? Kan man dra nytta av det i undervisningen? Dessa frÄgor, bland annat, har tagits upp i detta arbete för att försöka koppla skolan till ett vÀxande chattintresse..

Du gillar detta: Ett nytt socialt grÀnssnitt grundat pÄ dess virtuella ursprung

Vi ville med vÄrt arbete undersöka om det var möjligt att förverkliga en virtuell funktion frÄn det sociala nÀtverket Facebook, och se om funktionens ursprungliga syfte haft samma resultat i den fysiska verkligheten sÄ som i den virtuella vÀrlden. Vi ville alltsÄ ta en befintlig Facebook-funktion och skapa en fysisk gestaltning av denna. Vi valde att förverkliga Facebook?s Gilla-knapp eftersom vi ansÄg att denna lilla funktion har en stor betydelse pÄ och för det sociala nÀtverket, men Àven ocksÄ eftersom den anvÀnds alltmer i verkliga sammanhang som exempelvis i marknadsföringssyfte. UtifrÄn detta skapade vi tvÄ fysiska prototyper, en lo-fi mockupversion och en hi-fi prototyp. Resultaten visade att det var möjligt att skapa en fysisk gestaltning av en virtuell Facebook-funktion och att den ursprungliga innebörden var densamma i den fysiska verkligheten. DÀremot uppnÄdde dem inte samma resultat i den fysiska verkligheten eftersom den inte pÄverkade mÀnniskors sociala beteende pÄ samma sÀtt som pÄ det sociala nÀtverket..

Segmentering av lokala nÀtverk - För mikro- och smÄorganisationer

Syftet med den hĂ€r rapporten Ă€r att beskriva ett antal olika tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt man kan anvĂ€nda sig av dĂ„ man har behov av att dela in ett lokalt nĂ€tverk i olika segment och med det Ă€ven kunna reglera trafikflödet mellan segmenten. De lösningar som presenteras i arbetet Ă€r inriktade mot mikro- och smĂ„företag.Anledningen till att vi har valt att arbeta med det hĂ€r omrĂ„det Ă€r att vi anser att det Ă€r viktigt för organisationer att har en strukturerad och segmenterad design pĂ„ sitt interna datornĂ€tverk.Vi har arbetat genom att i förvĂ€g samla in information om olika tekniker som kan tĂ€nkas lösa vĂ„rt problem, och dĂ€refter testat olika scenarion med dessa tekniker. Data har samlats in efter varje genomfört scenario och sammanstĂ€llts i statistisk form för att kunna avgöra vilken metod som var att föredra.Vi har testat lösningar dĂ€r man segmenterar nĂ€tverket i en lager 2-switch medan man möjliggör och förhindrar trafikflöde mellan segmenten i en router. Även lösningar dĂ€r man anvĂ€nder en lager 3-switch har testats. PĂ„ sĂ„ sĂ€tt kan routningen ske direkt i switchen och det blir betydligt mindre belastning i routern.

Diskurs i det Virtuella Rummet: De diskursiva spelen i det virtuella rummet i relation till attacken i KÀrrtorp och överfallet pÄ MöllevÄngstorget i Malmö samt sociala & politiska effekter

Sverige har senaste Äret drabbats av tvÄ hÀndelser som delvis omformat den politiska diskursen kring politiskt motiverat vÄld. Olika aktörer har anvÀnt sig av olika metoder för att ta kontroll över meningstillskrivningen kopplad till dessa hÀndelser. Det som Àr intressant och som gÄr igenom alla dessa metoder Àr sprÄkets roll och funktion att göra sÄdana fÀlt meningsfulla, det vill sÀga representera det sociala, politiska, kulturella och ekonomiska. Genom en diskursteoretisk metod har den nuvarande studien försökt besvara frÄgor om hur social och politisk identitet formuleras i en diskursiv ram i det virtuella rummet. Viktiga analytiska frÄgor har bland annat varit hur det virtuella rummet konstitueras genom diskursiva praktiker och vilka diskursiva strategier som anvÀnds för att producera kollektiv identitet.

Lokala insatsstyrkor : Ja eller nej

Ska Sveriges polismyndigheter fortsĂ€ttningsvis ges befogenhet att ha egna lokala insatsstyrkor? Lars Engström, lĂ€nspolismĂ€stare i Örebro lĂ€n, har fĂ„tt i uppdrag av Rikspolisstyrelsen att utreda detta. Åsikterna och lösningsförslagen pĂ„ denna frĂ„gestĂ€llning Ă€r mĂ„nga och skiftande. Engström vill ge Rikspolisstyrelsen en starkare samordnande roll och lĂ€gga ner de lokala insatsstyrkorna. Han vill lĂ„ta de nationella resurserna, bestĂ„ende av den Nationella insatsstyrkan och de tre storstĂ€dernas piketenheter, verka nationellt över hela landet.

Nya lokala partier - varför bildas dessa? : En studie över politiskt entreprenörskap i norrlÀndska kommuner

Uppsatsen behandlade frÄgan om varför nya lokala politiska partier uppstÄtt i norrlÀndska kommuner. Den teoretiska utgÄngspunkten var ett rationellt aktörshandlande och ett metodologiskt individualistiskt synsÀtt. Den politiske entreprenören bakom partiet stod i fokus, vilka drivkrafter denne haft, motivet bakom partibildningen samt vilken pÄverkansmöjlighet det lokala partiet har haft i den kommunala politiken. Representanter för fjorton lokala partier i Norrland intervjuades. Vidare undersöktes omgivningsfaktorer sÄsom arbetslöshet, valdeltagande och diffusionseffekter.

Teknikundervisning : Är det möjligt i Ă„r 1-3?

Syftet med detta examensarbete Àr att studera i vilken utstrÀckning teknikundervisning sker under tidiga Är, med sÀrskild betoning pÄ hur den organiseras och lÀrarens instÀllning till Àmnet. Arbetet vill Àven belysa hur mÄlen i den lokala arbetsplanen uppfylls. Metoden som anvÀndes för att fÄ svar pÄ ovanstÄende frÄgor var att intervjua lÀrare som undervisar pÄ de tidiga Ären, samt att jÀmföra de lokala arbetsplaner skolor tillhandahöll med Lpo 94. Resultatet av undersökningen visar att i de lokala arbetsplanerna var Àmnet teknik dÄligt representerat och att lÀrarens instÀllning till Àmnet blir avgörande för hur mycket undervisning eleverna fÄr under de tidiga Ären. I diskussionsavsnittet funderar vi pÄ om lÀraren tillhandahÄlls de rÀtta verktygen, som till exempel de lokala arbetsplanerna, grundutbildning och vidareutbildning, för att göra Àmnet teknik lÀttare att undervisa i..

Gymnasieelevers instÀllning till Àmnet Idrott och hÀlsa : kan den pÄverkas av skolans lokala förutsÀttningar

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med undersökningen Àr att se om det finns ett samband mellan gymnasieelevers instÀllning till Àmnet idrott och hÀlsa och skolans lokala förutsÀttningar för att bedriva idrottsundervisningen. För att uppfylla syftet anvÀnder vi följande frÄgestÀllningar:? Vad har gymnasieelever för instÀllning till Àmnet idrott och hÀlsa?? Vad har skolan för lokala förutsÀttningar för att bedriva idrottsundervisning?? PÄverkar de lokala förutsÀttningarna elevernas instÀllning?MetodVi har anvÀnt oss av tvÄ metoder, enkÀter och halvstrukturerade intervjuer. EnkÀterna, 102 stycken sammanlagt, genomfördes med gymnasieelever pÄ en skola i Mariehamn och en skola i Stockholm. Intervjuerna, 4 stycken, genomfördes med lÀrare verksamma vid dessa tvÄ skolor.

<- FöregÄende sida 5 NÀsta sida ->