Sök:

Sökresultat:

2025 Uppsatser om Virtuella lokala nätverk - Sida 48 av 135

VÀrdefull natur i Laholm- Underlagsmaterial till den kommunala naturvÄrdsplanen

Naturen i Laholm Àr storslagen och variationsrik men Àr en resurs som man ofta tar för givet, det har alltid funnits natur i överflöd och den har alltid varit gratis. Jord- och skogsbrukarna har alltid gett oss möjlighet att vistas i fin öppen natur med höga naturvÀrden som inbjudit till ett attraktivt friluftsliv. Mycket har hÀnt, jordbruket har rationaliserats, blandskogar har till stor del övergÄtt i produktiv granskog och exploateringstrycket pÄ marken har ökat. Detta har medfört att fina naturvÀrden Àr pÄ vÀg att försvinna och att det skapats barriÀrer i landskapet.Det har aldrig funnits nÄgot samlat dokument över vilka natur- och friluftsvÀrden som finns inom Laholms kommun och dÀrför ska en naturvÄrdsplan tas fram. Planen arbetas fram av Agenda 21 enheten i Laholms kommun och syftar till att kartlÀgga och visa den natur som finns inom kommunen.

Saluhall : En studie om saluhallar i Stockholm och deras betydelse för turism

Slow Food-rörelsen tror pÄ sitt gastronomiska koncept att nöjet av god mat inte bara Àr en grundlÀggande rÀttighet utan en viktig lÀnk mellan platser, mÀnniskor och kulturer. Att kunna skydda maten som kulturarv, tradition och kultur Àr vÄrt gemensamma ansvar som gör nöjet möjligt. Maten Àr inkluderad i mÄnga aspekter av livet som till exempel kultur, politik, natur, miljö, jordbruk och inte minst turism. Den Àr inte bara nÀring, rÀttighet och medel att mÀtta hunger utan en attraktion som lockar och skapar upplevelse. Maten var tidigare inte en huvudanledning att boka en resa utan den var en biprodukt och ett basalt behov som mÄste tillfredstÀllas under vistelsen pÄ en plats.

UtvÀrdering av nyttan av en e-handelsplats för produktupphandlingartill BorlÀnge kommuns resultatenheter

Med denna rapport vill vi undersöka och beskriva nyttan lokala producenter och BorlÀnge kommun skulle ha av en e-handelsplats. I rapporten undersöker vi huruvida en ehandelsplats kan underlÀtta pappersarbetet i samband med tecknandet av avtal mellan BorlÀnge kommun och producenter, och om det kan resultera i en ekonomisk vinning för parterna. Rapporten behandlar Àven den miljömÀssiga vinst som en e-handelsplats skulle generera. Arbetet Àr uppdelat i tvÄ delar; en teori- och en metodstudie. I teoridelen gÄr vi igenom en del av den litteratur som behandlar det valda Àmnet.

Navigering, sensorfusion och styrning för autonom markfarkost

The aim of the Master?s Thesis work is to study and develop algorithms for autonomous travel of a UGV (Unmanned Ground Vehicle). A vehicle for the mounting of sensors has been constructed in order to perform the work. Since the UGV is to be used outdoor in urban areas, GPS can be used. To improve precision and robustness, inertial navigation is used in addition to GPS, since GPS reception is likely to be diminished in such areas.

Acceptans av geografiskt anpassad sökmotor hos företag

Marknaden för sökmotorer vÀxer och förutspÄs under 2006 att öka med 41 % till en mÄngmiljardindustri. InformationsmÀngden Àr i nulÀget sÄ pass stor att en enskild sökmotor inte kan indexera allt. Detta medför att behovet av specialiserade sökmotorer ökar. Vi föreslÄr i denna uppsats en specialiserad sökmotor för att hitta information med anknytning till en viss geografisk position. Vi kontaktade företag inom tvÄ branscher för att undersöka vilka framgÄngsfaktorer som skulle öka företagens acceptans av detta verktyg.

Varför en arkeologisk identitet? En analys av kurdernas och samernas rÀtt och möjlighet att tala om arkeologisk identitet i nutid

Syftet med uppsatsen Àr att dels försöka definiera vad begreppet arkeologisk identitet i nutid innebÀr, dels göra en analys av hur arkeologisk identitet tar sig uttryck i en arkeologisk/politisk diskussion. Begreppet diskuteras utifrÄn tvÄ skilda exempel pÄ vad arkeologisk identitet kan innebÀra för minoritetsgrupper, dels kurderna i staden Hasankeyf i sydöstra Turkiet, dels samerna i HÀrjedalen i Sverige. Monument ochlÀmningar efter nuvarande och svunna kulturer utgör, enligt min mening, en del av de lokala kulturernas arkeologiska identitet som varje nation har rÀtt och möjlighet att tala om i nutid..

Peer-to-peer som företagslösning

ProblemomrÄde: Idag Àr anvÀndandet av peer-to-peer (P2P) - applikationer sÄsom KaZaa, ICQ och Seti@home utbrett bland privatpersoner. AnvÀndningen inom företag Àr dock Ànnu i sin linda. Vi kommer dÀrför i den hÀr uppsatsen utreda om ett eventuellt införande av P2P- teknik i ett företagsnÀtverk ger nÄgra fördelar jÀmfört med en klassisk Client/Server-lösning. Hypotes: Arbetet bygger pÄ hypotesen: ?En P2P-lösning ger fördelar för företaget jÀmfört med en Client/Server-lösning? Genomförande: För jÀmförelsen mellan P2P och Client/Server definierades och jÀmfördes fem omrÄden: SÀkerhet, AnvÀndbarhet, TillgÀnglighet, Bandbredd samt Utrustningskrav.

Strandskydd: ett skydd för framtida intressen - eller ett hot mot glesbygdens utveckling

Syftet med denna uppsats Àr att redogöra för gÀllande rÀtt avseende strandskydd i Sverige. I uppsatsen identifieras ocksÄ ett antal problem med dagens regler. För att se vilka problem som uppstÄr vid tillÀmpningen av de nuvarande reglerna, samt för att se möjliga lösningar pÄ dessa problem har jag fört en givande dialog med ett antal utvalda lÀnsstyrelser och kommuner. I arbetet berörs ocksÄ NaturvÄrdverkets rapport "KartlÀggning m.m. av strandskyddsbestÀmmelserna", samt svaren frÄn ett flertal av NaturvÄrdsverkets remissinstanser.

Servervirtualisering och migrering

Servervirtualisering har blivit en allt vanligare syn inom IT-vÀrlden och sÀrskilt för de som har stora serverparker eller för verksamheter som Àr ute efter att effektivisera och skÀra ner pÄ sina kostnader. Eftersom att virtualisering tillÄter konsolidering av hÄrdvara leder detta till en lÀgre energiförbrukning och behovet av stora lokaler minskar. Med servervirtualisering gÄr det att köra samma arbetsbelastning pÄ mindre antal servrar Àn det behövdes innan bytet till servervirtualisering.DÄ det kan vara svÄrt att hÄlla reda pÄ vad ett virtualiseringssystem har för egenskaper och funktioner har vi i denna studie valt att göra en jÀmförelse mellan tre marknadsledande hypervisors frÄn: VMware, Microsoft och Citrix. Innan jÀmförelsen redovisas i studiens tabeller presenteras en övergripande teoridel kring servervirtualisering och sedan en genomgÄng av de kategorier som ligger i fokus för jÀmförelsen.Studien kommer ocksÄ att visa pÄ hur en P2V-migrering gÄr till med tvÄ av studiens virtualiseringssystem. En fysisk server med Windows Server 2012 som har webbserverollen installerad migrerades utan problem till en virtuell maskin pÄ respektive virtualiseringssystem.

TrÄdlösa tvÀttrobotar : TrÄdlös internetÄtkomst för Envirologic ABs tvÀttrobotar.

Envirologic AB tillverkar tvÀttrobotar för diverse miljöer. Idag behöver man ta sig tillroboten för att konfigurera robotens instÀllningar. IstÀllet vill man nu att trÄdlöstkunna göra Àndringar över internet. PÄ marknaden finns det en mÀngd olika varianterav objekt som kan koppla upp sig mot nÀtverk men till detta stÀlls det Àven en delkrav som att roboten mÄste enkelt kunna koppla upp sig mot ett lokalt Wifi och gÄförbi lokala brandvÀggar m.m. Rent konstruktionsmÀssigt mÄste lösningen ha antenneroch roboten mÄste fortsatt vara IP67-klassad.Lösningen heter Tosibox.

Lokal journalistik i det nya medielandskapet : En kvalitativ onlinestudie av radiokanalen P4 VĂ€stmanland

Huvudsyftet med denna uppsats Àr att undersöka varför mÀnniskor i Älderskategorin 35-49 Är inte lyssnar pÄ radiokanalen P4 VÀstmaland, en av Sveriges Radios 26 st P4 kanaler. Den andra punkten som analyserats Àr, varför P4 VÀstmanlands publik lyssnar pÄ kanalen. Med hjÀlp av fokusgruppsintervjuer via sociala media Facebook undersöks 15 personer uppdelade i tvÄ fokusgrupper: P4s lyssnare och icke lyssnare. Det gemensamma för bÄda grupperna Àr radiolyssnande som intresse och Älderskategorin. Tillsammans har grupperna genererat ca 234 facebook-inlÀgg, som utgör grundmaterialet till denna studie.

Kurderna och sjÀlvstÀndigheten : En studie i territoriell autonomi och dess förutsÀttningar i irakiska Kurdistan och Turkiet

Denna uppsats bygger pÄ ett uppdrag att utvÀrdera de lokala trygghetssgrupperna i Sundsvalls kommun. Syftet med uppsatsen Àr att analysera hur denna nya form av lokalt sammansatta grupper fungerar i teorin och praktiken. Detta görs med sÀrskilt fokus pÄ grÀsrotsbyrÄkraternas roll och deras arbetssituation inom omrÄdet för det brottsförebyggande- och trygghetsskapande arbetet i kommunen.Uppsatsens metod bestÄr av intervjuer med tio deltagare frÄn trygghetsgrupperna och deltagande observationer som Àr direkt anslutna till det vardagliga arbetet. Det analytiska ramverket bestÄr av Michael Lipskys begrepp om grÀsrotsbyrÄkrater, vars breda skara av poliser, rektorer, socialtjÀnstemÀn m.fl. arbetar direkt med och mot mÀnniskor, och dessutom har ett stort svÀngrum att sjÀlva kunna utforma mÄl och arbetssÀtt i praktiken.

Koloniseringen av Thailand : En postkolonial studie om svenska backpackers i Thailand

Det Àr en betydande andel svenska resenÀrer som idag reser till och runt i Thailand som ?backpackers?. Mitt syfte Àr att ta reda pÄ om den svenska backpackerdominansen i Thailand skulle kunna betecknas som en kolonisering. Material och metod bestÄr av intervjuer och deltagande observation med sju informanter, samt fÀltundersökningar som bedrivits i Thailand. Slutresultatet tolkas med hjÀlp av den postkoloniala teoribildningen.

Hur lantbrukare i Uppland pÄverkas av att producera lokalt och ekologiskt kött : en fallstudie om Upplandsbondens

Marknaden för lokal och ekologisk mat har vuxit och det finns idag flera olika försÀljningskanaler för produkter som produceras inom lantbruket. Denna uppsats syftar till att undersöka hur lokala och ekologiska köttbönder i en förening i Uppland pÄverkas av sin valda produktionsinriktning och försÀljningskanal, samt hur de bedömer sin resiliens. Studien grundar sig huvudsakligen pÄ djupintervjuer. Det visade sig att lantbrukarna var nöjda med sÄvÀl att producera lokalt och ekologiskt, samt med den ekonomiska föreningen Upplandsbondens de var medlemmar i. Ekonomi, omsorg om djuren och gemenskap var tre av orsakerna till att de valde att gÄ med i föreningen och att producera lokalt och ekologiskt. Lantbrukarnas sjÀlvuppskattande resiliens hade överlag ett högt vÀrde..

Mot ett ekologiskt medborgarskap: en idealtypsanalys av fyra svenska kommuners miljöpolicy

Den liberala demokratin stÄr inför en rad problem nÀr det gÀller att skapa ett lÄngsiktigt hÄllbart samhÀlle. För det första finns en inbyggd strÀvan efter ekonomisk tillvÀxt, vilket ekologismen anser Àr en omöjlig kombination med hÄllbar utveckling. Det andra problemet Àr att kompabiliteten mellan den statliga miljöpolicyn och den liberala demokratin ofta ifrÄgasÀtts pÄ grund av att den strider mot principerna om den statliga neutraliteten. Med bakgrund av dessa kompabilitetsproblem mellan den liberala demokratin och den hÄllbara utvecklingen har ett antal lösningar diskuterats under senare Är. Tanken pÄ ett ekologiskt medborgarskap har presenterats och diskuterats av flera olika teoretiker som en tÀnkbar ersÀttare av det liberala medborgarskapet.

<- FöregÄende sida 48 NÀsta sida ->