Syftet med studien är att ta reda på hur elever upplever sin fysiska klassrumsmiljö, hur en önskvärd miljö skulle kunna se ut samt vad de tycker är bra respektive dåligt med sin klassrumsmiljö. Undersökningen utfördes genom en kvalitativ intervju med elever i år 1-3. Eleverna intervjuades i grupp om tre och två olika skolor var med i undersökningen. Resultatet visar att de flesta elever verkar ganska nöjda med sin klassrumsmiljö. De vill gärna ha en plats att sitta avskilt på samt en bekväm plats där de kan sitta och exempelvis läsa. Många av dem anser att de störs av ljud från andra klassrum och utifrån.

Skolan är en miljö som elever och lärare vistas i timme efter timme, varje dag. Vår omgivande miljö sänder olika budskap och påverkar oss både fysiskt och psykiskt.Syftet med vår rapport är att ta reda på hur klassrumsmiljön påverkar elevernas motivation. Vi kommer även att belysa om eleverna anser att de får vara delaktiga i utformningen av deras egen klassrumsmiljö klassrummet. Vi valde att intervjua sammanlagt tio elever från år fyra. Eleverna går på två olika skolor i Kalmar Kommun.Anledningen till att vi valde att göra intervjuer var att vi på detta sätt skulle bli mer insatta i hur eleverna tycker och tänker.

I dagens samhälle blir det allt vanligare att umgås genom datorn. Chatter, bloggar, forum och spelsajter växer lavinartat. Hur stor är utbredningen av detta bland skolungdomar och påverkar det det vanliga kamratumgänget IRL (In Real Life)? Hur ser lärare på chatt? Kan man dra nytta av det i undervisningen? Dessa frågor, bland annat, har tagits upp i detta arbete för att försöka koppla skolan till ett växande chattintresse..

I detta arbete har vi undersökt lärares arbetssituation när det finns utåtagerande barn i klassen. Intervju- och observationsundersökningens syfte är att vi vill öka kunskaperna om hur lärarens arbetssituation ser ut i dagens klassrum. Vi tar upp att skolan ska vara en plats dit det ska vara roligt och lärorikt att gå men också att skolan är en mötesplats där människor med många olika bakgrunder ska få möjlighet att utvecklas som individer under trygghet. Detta ställer stora krav på dem som arbetar inom skolverksamheten. Ni som läser detta arbete kommer att få en liten insikt i vad som händer i ett klassrum när de sociala faktorerna tar över och blir till problem..

Vi ville med vårt arbete undersöka om det var möjligt att förverkliga en virtuell funktion från det sociala nätverket Facebook, och se om funktionens ursprungliga syfte haft samma resultat i den fysiska verkligheten så som i den virtuella världen. Vi ville alltså ta en befintlig Facebook-funktion och skapa en fysisk gestaltning av denna. Vi valde att förverkliga Facebook?s Gilla-knapp eftersom vi ansåg att denna lilla funktion har en stor betydelse på och för det sociala nätverket, men även också eftersom den används alltmer i verkliga sammanhang som exempelvis i marknadsföringssyfte. Utifrån detta skapade vi två fysiska prototyper, en lo-fi mockupversion och en hi-fi prototyp. Resultaten visade att det var möjligt att skapa en fysisk gestaltning av en virtuell Facebook-funktion och att den ursprungliga innebörden var densamma i den fysiska verkligheten. Däremot uppnådde dem inte samma resultat i den fysiska verkligheten eftersom den inte påverkade människors sociala beteende på samma sätt som på det sociala nätverket..

Sverige har senaste året drabbats av två händelser som delvis omformat den politiska diskursen kring politiskt motiverat våld. Olika aktörer har använt sig av olika metoder för att ta kontroll över meningstillskrivningen kopplad till dessa händelser. Det som är intressant och som går igenom alla dessa metoder är språkets roll och funktion att göra sådana fält meningsfulla, det vill säga representera det sociala, politiska, kulturella och ekonomiska. Genom en diskursteoretisk metod har den nuvarande studien försökt besvara frågor om hur social och politisk identitet formuleras i en diskursiv ram i det virtuella rummet. Viktiga analytiska frågor har bland annat varit hur det virtuella rummet konstitueras genom diskursiva praktiker och vilka diskursiva strategier som används för att producera kollektiv identitet.

Uppsatsen handlar dels om hur det ser ut i dagens  klassrum och hur lärare upplever att de själva och eleverna påverkas av klassrummets fysiska miljö. Dels om hur lärares tankar och idéer gällande ett idealt klassrum. Syftet med studien var att jämföra det nuvarande klassrummet med lärares visioner av ett idealt klassrum utifrån ett didaktiskt perspektiv. I arbetet med insamling av data gjordes fyra kvalitativa intervjuer med lärare verksamma på mellanstadiet samt observationer av deras klassrum. Resultatet visade att  klassrummens planlösningar var slående lika.

Vi lever idag i ett kommunikationsrikt samhälle där vi har möjlighet att dagligen delta i och höra ett flertal samtal. Samtalen kan vara av både formell och informell karaktär och kräver olika ansträngningar av oss. Av de här anledningarna vore det naturligt att vi övar oss i att samtala i skolan, speciellt eftersom mycket tyder på att samtal är en förutsättning för lärande. Syftet med den här studien är således att öka kunskap om hur samtal inleds i ett klassrum i svensk skola. Ämnet har undersökts genom att videofilma fyra lektioner i en femteklass och därefter analysera materialet med hjälp av konversationsanalys (CA). Samtalsdeltagarna har varit de 21 elever, i åldrarna 11-12 år, som ingår i klassen och deras klasslärare.

Målet med vår uppsats är att undersöka och analysera hur en individ presenterar sig på den virtuella arenan Facebook. Utifrån intervjuer och deltagande observation ska vi beskriva hur identitetsskapande uttrycks i förhållande till en social omgivning. Vidare ska vi visa hur värderingar och normer i samhället påverkar aktiviteter på Facebook. För att förklara detta utgår vi från valda delar av interaktionismen samt teorier om det postmoderna samhället. De begrepp vi använder oss av för att uppnå vårt syfte är roller och identiteter i anknytning till den virtuella världen samt att dessa formas och omformas i relation till ett socialt sammanhang.

Större delen av vår skolgång tillbringar vi olika klassrum. En förutsättning för att kunna göra en god arbetsinsats kräver då att man trivs i den miljö som klassrummet är anpassat till de elever som finns där. Min fundering innan jag började arbeta med uppsatsen var om skolans och framförallt klassrummets miljö är anpassad till eleverna och hur skulle eleverna, om de själva fick bestämma, utforma sitt "drömklassrum".Syftet med detta arbete har varit att ge mig en fördjupad kunskap om skolans fysiska miljö och hur man kan inreda ett klassrum för att skapa ett så bra inlärningsmiljö som möjligt. Med fysisk miljö avser jag klassrummets färg, ljus, temperatur, möblering, ljud samt luften i klassrummet. I min litteraturstudie har jag funnit forskning som visar att klassrummets färg, ljus, ljud, möblering, temperatur och luft påverkar hur eleverna trivs i klassrummet och det i sin tur påverkar deras arbetsinsats.

Större delen av vår skolgång tillbringar vi i olika klassrum. Ett klassrums utformning och inredning kan påverka hur vi trivs och kan även påverka inlärningen på olika sätt. Det här arbetet behandlar hur den fysiska klassrumsmiljön påverkar inlärningen. Syftet med mitt arbete har varit att få fördjupad kunskap om hur man på bästa möjliga sätt kan inreda ett klassrum för att skapa ett gott inlärningsklimat. Jag har valt att undersöka hur elever vill att deras klassrum ska vara utformade och hur de vill att de ska vara inredda så att de trivs och inspireras till kunskapande.

Informationsteknologins utveckling under de senaste decennierna har möjliggjort en utveckling mot en allt mer global värld. Marknaden internationaliseras och geografiskt avstånd väger inte längre lika tungt när ett samarbete ska etableras. Genom att lösningar för elektronisk kommunikation blir mer spridda, lättillgängliga och billiga, och i takt med att teknikmognaden i organisationer och hos medarbetare ökar, har inte bara den teoretiska organisationsbilden utan även vardagen i många företag börjat präglas av en ny geografisk bredd.Den här studien fokuserar på hur projektledare arbetar med lag- eller teamkänsla i projektgrupper som verkar i en miljö där de fysiska mötena är få eller helt saknas. Undersökningen fokuserar på de praktiska verktyg och arbetssätt som projekt­ledaren har och kan använda i projektet för att skapa lag- eller teamkänsla.Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med åtta projektledare i Sverige. De representerar olika branscher inom offentlig och privat verksamhet och arbetar med distribuerade team av olika typ och storlek.

Vårt arbete syftar till att undersöka om och på vilket sätt pedagoger anpassar sin undervisning och sitt arbetssätt till det mångkulturella klassrummet i två förskoleklasser. I forskningsbakgrunden behandlar vi litteratur kring bland annat kulturell mångfald, betydelsen av vad pedagogen har för förhållande till elevers kulturella bakgrund, elevers språkutveckling och pedagogiska arbetssätt för ett mångkulturellt klassrum. I vår studie har vi använt oss av deltagande observation samt arrangerad forskningsintervju av två förskolelärare som undervisar i mångkulturella klassrum. Resultatet av vår studie har visat att den ena pedagogen delvis anpassade sin undervisning för det mångkulturella klassrummet men att ingen av dem använde det som resurs..

Studiens problemområde är att undersöka vilka traditionella könsmönster som kan uppfattas som framträdande i ett klassrum. Studien syftar även till att undersöka några elevers uppfattningar om vilka beteenden som råder i klassrummet beroende på kön. Även elevernas uppfattningar kring lärares bemötande gentemot dem är ett av studiens syfte. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats och metoden var observationer och intervjuer. Det här gjordes för att vi ville jämföra observationerna med elevernas uppfattningar som framkom under intervjuerna.

Denna studie handlar om genusskapande bland elever i årskurs 4 och 5 i deras klassrum. Jag har undersökt hur genus skapas i en social språklig interaktion mellan lärare-elev samt elev-elev i ett klassrum. Intresset för att problematisera genusskapandet bland elever har vuxit sig starkare under min utbildning vid fakulteten för Lärande och samhälle och under utbildningens verksamhetsförlagda tid. Som blivande svensk- och svenska som andraspråkslärare har studien fått ett naturligt språkfokus. Studiens fokus ligger på verbala och icke-verbala performativa handlingar som kan påverka elevers genusskapande.