Undersökningar visar att mellan 10 och 50 % av befolkningen lider av sömnproblem, beroende på hur man räknar. Kognitiv beteendeterapi (KBT) har visat sig vara en effektiv behandling mot insomni, som är den vanligaste typen av sömnproblem. KBT-baserad självhjälp blir allt vanligare, och har visat sig fungera mot insomni i tidigare studier. Studiens syfte var att undersöka om en KBT-baserad självhjälpsbok, tillgänglig i handeln, fungerar som behandling mot insomni. De 74 deltagarna i studien randomiserades till tre grupper: behandling med telefonstöd, behandling utan telefonstöd och kontrollgrupp på väntelista.

I större städer är det vanligare med stress, oro och ångest. Av den anledningen fanns det skäl att tro att individer i storstäder skiljde sig från individer på landsbygden även gällande annan psykisk ohälsa. Studiens syfte var att undersöka om det fanns någon skillnad i ungdomars självrapporterade ätbeteende respektive kroppsuppfattning beroende på urbanisationsgrad, kön och BMI. Deltagarna i undersökningen var 140 gymnasieelever indelade i två grupper, storstad och tätort, utifrån urbanisationsgrad. Undersökningsmaterialet bestod främst av The Eating Attitudes Test (EAT-26), några frågor från Eating Disorder Inventory-2 samt Figure Rating Scale.

Uppsatsen handlar om golfklubbsbranschen och klubbarna strategiska arbete. Problematiken i branschen är att måttet på framgång skiljer sig åt mellan de olika aktörerna. Syftet är därför att analysera det strategiska arbetet i de olika grupperingar som finns inom golfklubbsbranschen, samt att beskriva hur klubbars syn på framgång påverkar detta arbete. Genom egna erfarenheter har uppsatsen växt fram ur empirin. Empirin består av två olika perspektiv dels aktörsperspektivet då vi intervjuat golfklubbsansvariga och dels expertperspektivet där vi intervjuat en expert.

Syftet med föreliggande studie är att utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv erhålla djupareförståelse och ökad kunskap kring de processer som finns i smågrupper, hur konflikterpåverkar sammanhållningen och vad det är som gör att en stabil grupp förblir stabil. Studienutgick från ett kvalitativt förhållningssätt med en hermeneutisk ansats. Med ensemistrukturerad intervjuguide utgjordes urvalet av två grupper med fem medlemmar irespektive grupp där hälften är män och hälften kvinnor. Resultatet visar att konflikter inomvänskapsgrupper inte är av ondo och kan vara utvecklande för både gruppen och den enskildeindividen. Den starka sammanhållning grupperna har visar på att konflikter inte är en storfaktor för gruppens välmående.

Denna studie behandlar ämnet om hur pedagoger arbetar med grupper i klassrummet. Syftetär att kartlägga hur elevgrupper konstrueras och vad lärare fokuserar på när de arbetar medgrupper. Detta undersöktes genom intervjuer samt observationer. Intervjuerna gjordes med ettbekvämlighetsurval. Efter intervjuerna gjordes det observationer i två klasser; enlågstadieklass samt en mellanstadieklass.

Denna studie behandlar ämnet om hur pedagoger arbetar med grupper i klassrummet. Syftetär att kartlägga hur elevgrupper konstrueras och vad lärare fokuserar på när de arbetar medgrupper. Detta undersöktes genom intervjuer samt observationer. Intervjuerna gjordes med ettbekvämlighetsurval. Efter intervjuerna gjordes det observationer i två klasser; enlågstadieklass samt en mellanstadieklass.

När vi studerar så bedömer vi kontinuerligt vår egen inlärning via en så kallad inlärningsbedömning Judgement of Learning (JOL), vilket ligger till grund för vår reglering av till exempel studietid. Denna studie undersökte om de bedömningar vi utför även påverkar vårt minne. Tjugoåtta deltagare delades in i två grupper som fick lära sig 40 ordpar på samma sätt, följt av ett minnestest efter ett retentionsintervall på fem minuter. Den enda skillnaden mellan de två grupperna var att ena gruppen bedömde sin inlärning tre gånger och den andre endast en gång. Resultatet som erhölls visade att det inte var någon signifikant skillnad mellan grupperna, det vill säga att den grupp som utförde tre bedömningar inte mindes materialet bättre än den grupp som enbart utförde en bedömning.

Syftet med studien är att utvärdera hur olika typer av undervisningsformer påverkar begreppsförståelsen och inlärningen. Här jämförs datorsimuleringar med demonstrationer.Studien genomfördes på två grupper i Fysik A i årskurs 2 på gymnasiet, NV-programmet. Innan studien påbörjades hade eleverna haft kontakt med det fysikaliska begreppet rörelse endast på högstadiet. Det vill säga, det som undersöktes var första kontakten på gymnasienivå. Samma diagnos användes före och efter studien.

Vi har undersökt vilka delar inom matematiken som kan hjälpa eleverna att utveckla sin förståelse för %u201Dlång tid%u201D och tidslinjer. I analysen diskuteras resultaten utifrån utvecklingspsykologiskt perspektiv/strukturteori (Piaget), sociohistorisk/sociokulturell teori (Vygotskij) och konstruktivistisk teori (von Glasersfeld). Undersökningen har genomförts med två grupper elever i årskurserna 3-5 där vi har använt oss av intervjuer och undervisningsförsök för att få svar på våra frågor. Gruppernas resultat har analyserats och jämförts med varandra för att försöka hitta den matematik som har hjälpt eleverna att förstå tidslinjer och dess användningsområden, eller som vållat dem bekymmer. De matematiska delar som synliggjordes i undersökningen är bland annat proportionalitet, positionssystemet, stora tal och negativa tal.

Syftet med undersökningen var att undersöka vad förskolebarn i åldern cirka 4-6 år från två olika förskolor i sydvästra Sverige hade för uppfattningar av nederbörd i form av snö. Frågeställningar som användes för att svara på syftet var: Vilka uppfattningar har förskolebarn av nederbörd i form av snö? samt Vilka uppfattningar har förskolebarn av hur snö relaterar till vattnets kretslopp? Ansatsen för undersökningen var fenomenografisk. Metod för datainsamling var intervjuer i grupper om fyra förskolebarn i varje, sammanlagt deltog 15 förskolebarn, både pojkar och flickor.  Intervjuerna var hade låg grad av standardisering och strukturering och inleddes med cirka en minuts film om snö. Resultatet blev nio beskrivningskategorier som visar förskolebarns varierande uppfattningar av nederbörd i form av snö och dess relation till vattnets kretslopp.Nyckelord: uppfattningar, förskolebarn, nederbörd, snö, vattnets kretslopp .

Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva hur anpassad gruppundervisning bedrivs för patienter med diabetes typ 2. Tio kvalitativa artiklar ligger till grund för resultatet. En av de grundläggande faktorerna är relationen mellan patient och undervisare och att denna uppehålls under längre tid. Närstående behöver också delta i undervisningen för att hjälpa patienten med livsstilsföränd¬ringar. Gruppundervisning är ett utmärkt tillfälle att lära av andras erfarenheter och en kulturanpassning med enkla redskap som matlagning tillsammans, kan hjälpa patienten till bättre egenvård.

Allt fler flyttar in i städer och 2050 tros över 90 % av Sveriges befolkning vara bosatta i städer. Samtidigt minskar grönområden runt om i städerna. Forskning visar på olika problem som uppstår i städer och dess miljö men också på hur växter och deras naturliga egenskaper kan vara till nytta. Syftet med detta arbete är att visa olika alternativ på hur man kan använda sig av befintliga outnyttjade områden i Stockholm och grönska dem. En litteraturstudie och exkursioner har resulterat i tolv olika gestaltningar av platser tagna ur sex olika grupper som presenteras som resultat.

Uppsatsens syften är att undersöka hur kulturarvsbegreppet används i svenska kulturpolitiska utredningar och propositioner med särskilt fokus på arkivväsendet, samt att sätta detta i relation till hur kulturarvsbegreppet används i tre regionala arkivinstitutioners verksamhet och i respektive institutioners direktiv och styrdokument. Särskild tonvikt har lagts vid enskilda arkiv, vars bevarandevärde ofta motiveras med att de tillhör kulturarvet.En genomgång av utredningar som fokuserar på kulturpolitik i allmänhet eller arkiv i synnerhet visar att kulturarvsbegreppet används på ett ambivalent sätt med varierande räckvidd och betydelse som varierar mellan ett enhetligt, nationellt särpräglat kulturarv och en mängd mindre kulturarv, där minoriteter och tidigare underrepresenterade grupper ska lyftas fram och ?allt? kan ingå.Arkivinstitutionerna i Sverige har inte samma långa tradition som museer av aktiv insamling, skapande av källmaterial och utåtriktad förmedling av det material som förvaras på institutionen. Om kulturpolitiken och kulturarvsbegreppet får en betydelse som mer riktas mot exempelvis underrepresenterade grupper kan konsekvenserna bli att arkivinstitutionerna måste ta på sig en mer aktiv roll och självkritiskt granska vilka värderingar eller principer som format verksamheten.För att komplettera den kulturpolitiska bilden har ett antal kvalitativa intervjuer med representanter för arkivinstitutioner i Skåne, samt studier av institutionernas presentationsmaterial, gjorts. På konkret vardagsnivå tycks skiftningar i kulturpolitiska direktiv och kulturarvsbegreppets potentiellt förändrade betydelse ha relativt liten betydelse.

Studien behandlar forumspel som punktinsats utifrån en fenomenologisk hermeneutisk ansats. Två dramapedagoger har genom djupintervjuer delgett sina berättelser om arbetet med forumspelsmetoden under korta insatser. Det övergripande syftet är att skapa kunskap om forumspel som metod och undersökningen belyser informanternas upplevelser och erfarenheter av fenomenet. Resultatet av djupintervjuerna påvisar dramapedagogernas positiva syn på forumspel som punktinsats. Främst då det utifrånperspektiv punktinsatsen har gör att man som pedagog kan nå kvalitéer en ordinarie verksamhet har svårt att åstadkomma.

Syftet med studien var att undersöka om anställdas arbetsmotivation var beroende av hur många timmar de reste i tjänsten under en vanlig arbetsvecka. Studien genomfördes med hjälp av två grupper anställda inom det statliga bolaget Vattenfall. Mätinstrumentet som användes i studien var Basic Need Satisfaction at work scale som mäter arbetsmotivation i tre grundläggande faktorer; autonomi, kompetens och samhörighet. Totalt deltog 123 respondenter i undersökningen. Resultatet visade att det i kompetens och samhörighet förekom signifikanta skillnader mellan de två grupperna, där de som reser mycket skattade upplevelsen av kompetens och samhörighet högre än i gruppen som reser lite.