Miljöcertifieringssystemet för byggnader, LEED (Leadership in Energy & Environmental Design) lanserades 1998 i USA av USGBC (United States Green Building Council). USGBC är en icke vinstdrivande organisation, vars mål är att bidra till utökat hållbart byggande. Skanskas första byggnad som certifierades enligt LEED färdigställdes 2001 i den amerikanska delstaten North Carolina. I slutet av februari 2009 offentliggjordes det att Skanska skall införa systemet i sin Nordiska organisation. Undersökningen som genomförts handlar om ett av LEED New Constructions sex delområden, Materials & Resources. Materialhanteringen för ett byggprojekt som Skanska uppfört har analyserats för att avgöra huruvida det skulle kunna erhålla poäng vid en certifiering enligt LEED.

Syftet med studien var att undersöka varför korttidsfrånvaron hade ökat inom hemtjänsten i en offentlig organisation med fokus på den psykosociala arbetsmiljön. Studien bygger på nio intervjuer som analyserades genom en grundläggande kvalitativ metod. Resultatet visar att de anställda upplevde tidspressade arbetsdagar där arbetsbelastning generellt ansågs vara för hög. Det fanns inte alltid tid till att utföra arbetsuppgifterna under ordinarie arbetstid och inga marginaler fanns för de oväntade händelser som ofta uppkom i arbetet. De anställda upplevde att gemenskapen i arbetsgruppen var god men kände en ensamhet under arbetsdagen och önskade mer gemensam tid tillsammans.

The use of balanced scorecards have spread explosively throughout the world during the last decade. This management tool have become very common in a vide spread variety of organisations on all continents. Many balanced scorecard fails though and scorecard theorists often blame the identification- and implementation process as they claim that these lay the foundation for the use of the tool. As my literature study shows, academic research on the area is rare. Particularly the effect on the implementation process from organisational dynamics and organisational structures needs further research.

De flesta organisationer och privatpersoner använder någon form av informationssystem(IS). Målet med att implementera ett IS brukar ofta vara att förenkla och effektivisera enmänniskors arbetsuppgifter i en organisation. Det finns flertalet artiklar, böcker etc. somhävdar att användare och användarmedverkan är viktiga att integrera i implementationoch systemutvecklingsprojekt. Användarna är de som känner verksamheten och kanavgöra vilka funktioner i ett system som de verkligen har nytta av.

Bakgrund: Människor tenderar att identifiera sig själva med olika sociala grupper, exempelvis utifrån professions- eller organisationstillhörighet. Individer inom samma sociala grupp formar ofta liknande normer och värderingar, vilket skapar en känsla av tillhörighet. I en professionell organisation tenderar medarbetare tillhörande en profession att identifiera sig med sin profession snarare än sin organisation, vilket i sin tur påverkar relationen mellan individ och organisation. Under de senaste åren har begreppet medarbetarskap blivit alltmer populärt på den svenska arbetsmarknaden. Begreppet innefattar hur medarbetare hanterar relationen till sin arbetsgivare och till det egna arbetet.

Syfte. Syftet med arbetet är att få reda på hur enhetschefer på Äldreboende upplever sin arbetssituation. Min undersökning avser hur enhetscheferna upplever sin arbetssituation och ställa det mot kommunens organisation, den hierarkiska såväl som hur verksamheten i förvaltningen är organiserat. Frågeställningen jag arbetar efter är hur enhetschefer upplever sin arbetssituation.påverkar organisation hur enhetschefen upplever sin arbetssituationSkiljer sig arbetssituationen för enhetschefer två kommuner med olika hierarkiska organisationer. Metod : Jag har valt att utföra en kvalitativ undersökning i form av intervjuer.Undersökningen är hermeneutisk då jag undersöker chefernas upplevelser av arbetsmiljön.

Från litteraturen påverkar införandet av Web Services hos 25 storföretag och 3 myndigheter i Sverige. Undersökningen utfördes genom en enkät där motivations- och problemfaktorerna indelades i tre kategorier: innovation, organisation och miljö/omgivning och dessa graderades sedan på en femgradig skala. Den viktigaste kategorin enligt respondenterna var organisation. Dessutom lämnades möjlighet till att lämna egna faktorer och kommentarer. Inom kategorin innovation graderade respondenterna som högsta motivationsfaktorn att Web Services fungerar bra ihop med kommande standarder och som näst viktigast faktorn fördelar med plattformsoberoende.

The aim and purpose of this paper is to identify and investigate the effects of affirmative action as a tool to improve the equality of the sexes in a male dominated organisation such as the Swedish armed forces. The study takes a qualitative approach, using feminist theory as a point of departure. Primarily socially based differences between men and women are identified and the resistance towards change is taken into account.To understand the impact of affirmative action I have observed the political debate on the subject and contrasted it to the ongoing debate from within the armed forces. Extensive interviews have been held with both men and women from varying ranks and ages to understand what the overall opinion of the method is.My results show that there is a widespread animosity towards affirmative action as a method of improving equality. Both in the political debate and within the organisation in question.

Denna studie belyser svårigheten för teknik och virtuell geografi att nå ut till mottagaren genom en kartläggning av e-postens geografi. För att skapa förståelse och fånga den osynliga processen bakom e-postens geografi  utgår uppsatsen dels från teorin Actor Network Theory (ANT) och dels från intervjuer.Under studiens gång uppstod ny förståelse för e-postens komplexitet och ledde fram till en reviderad syn. I början av uppsatsarbetet betraktades e-posten enbart utifrån sin funktion som aktant och intermediarie men i takt med att undersökningen fortgick framkom att den samtidigt, utöver dessa funktioner, fungerar e-posten som ett heterogent nätverk med betydelsefulla komponenter såsom aktörer och aktanter. Enligt uppsatsens konklusioner är e-postens trajektoria beroende av den strategi som producenten använder under skapandet av elektroniska meddelanden. Ett kontinuerligt arbete mellan producent och konsument krävs för att e-postens trajektoria ska upprätthållas och leda fram till att det elektroniska meddelande som löper igenom det virtuella nätverket når sitt syfte..

Bakgrund: Människor tenderar att identifiera sig själva med olika sociala grupper, exempelvis utifrån professions- eller organisationstillhörighet. Individer inom samma sociala grupp formar ofta liknande normer och värderingar, vilket skapar en känsla av tillhörighet. I en professionell organisation tenderar medarbetare tillhörande en profession att identifiera sig med sin profession snarare än sin organisation, vilket i sin tur påverkar relationen mellan individ och organisation. Under de senaste åren har begreppet medarbetarskap blivit alltmer populärt på den svenska arbetsmarknaden. Begreppet innefattar hur medarbetare hanterar relationen till sin arbetsgivare och till det egna arbetet.

Dagligen kommer vi i kontakt med olika varumärken som alla har olika betydelse och med en uppgift att fylla. Avsikten med ett varumärke för en organisation är att ladda det med en egenskap som skapar ett värde för kunden och en kvalitet som får kunden att återkomma till just det varumärket gång på gång.Istället för att använda varumärket som endast en del av marknadsföringsprocessen har det av många organisationer börjat användas mer och mer som en strategisk resurs för hela organisationen att på ett bättre sätt stärka sin konkurrenskraft och stärka skapa en stabil framtid.På uppdrag av Handelskammaren Värmland var syftet att ta reda på, via en kvantitativ studie, vad Handelskammaren Värmlands medlemmar, icke-medlemmar och Värmlands politiker anser om organisationens varumärke och organisation. Studien genomfördes via en enkätundersökning i alla urvalsgrupper.Resultatet av enkätundersökningen visar att det finns ett förtroende för Handelskammaren Värmland som näringslivsorganisation hos dess medlemsföretag och politikerna i Värmland. Undersökningen visar även att de företag som ses som potentiella medlemmar, icke-medlemmarna, har i dagsläget inte så stor erfarenhet eller kunskap om Handelskammaren Värmland.Resultatet av undersökningen är ett hjälpmedel för Handelskammaren Värmland att få en uppfattning om hur omvärlden har för intryck av organisationen för att kunna utveckla ett framtida arbete mot dessa urvalsgrupper..

AbstractTitle: Organization is communication. Communication is organization. - A case study of the communication between the management and the employees at Save the Children Sweden. (Organisation är kommunikation. Kommunikation är organisation.

My analysis consists of an in-depth study of the experience of a group of development programme participants who were exposed to the use of art and artistic work in organisation and leadership development, resulting in positive effects. My starting point is creativity as a concept according to paediatrician and psychoanalyst DW Winnicott who stresses how important playing and creativity is for us, even as an adult, for us to utilise our full potential. He believes that we have a psychological space ? a crossover area ? where the outer, objective reality and the inner, subjective reality meet. Playing, creative development and experiences occur in this space.

My analysis consists of an in-depth study of the experience of a group of development programme participants who were exposed to the use of art and artistic work in organisation and leadership development, resulting in positive effects. My starting point is creativity as a concept according to paediatrician and psychoanalyst DW Winnicott who stresses how important playing and creativity is for us, even as an adult, for us to utilise our full potential. He believes that we have a psychological space ? a crossover area ? where the outer, objective reality and the inner, subjective reality meet. Playing, creative development and experiences occur in this space.

Studien har tagit sin utgångspunkt i det kunskapsintensiva arbetslivet där individen ses som kunskapsbärare. Det blir avgörande för organisationen att ta tillvara på denna kunskap och således ställs kunskapshantering centralt för studien. Syftet har varit att undersöka hur chefer upplever och uttrycker hur individburen kunskap kan komma organisationen till gagn. För kunskapsöverföring, mellan individ och organisation, har forskning betonat vikten av ett kollektivt lärande. Studien utgår därför från ett socialt perspektiv på lärande.Med hjälp av en kvalitativ strategi med semistrukturerade intervjuer inhämtades empirin.