När en människa drabbas av sjukdom och behöver vistas på sjukhus påverkas upplevelsen dels av sjukhusets lokaler och dels av vårdavdelningens atmosfär. Florence Nightingale var den förste som berörde och insåg vikten av vårdmiljöns inverkan på patienters välbefinnande. Hennes idéer kring vårdmiljö låg under slutet av 1800-talet till grund för utformningen av sjukhusarkitekturen i Europa. Att anpassa sig till en okänd miljö kräver en ansträngning av alla människor. Att bli sjuk och hamna på sjukhus innebär en omställning för individen och kraften behövs till annat än att anpassa sig till vårdmiljön.

Syftet med arbetet har varit att analysera hur olika stadsplaneideal direkt eller underförstått framhävs i svensk stadsplaneringsdebatt och stadsbyggande samt att undersöka vilka planideal som förespråkas. Den svenska stadsplaneringsdebatten har analyserats utifrån ett urval av artiklar ifrån de tio senaste årens nummer av tidsskrifterna Arkitekten, Arkitektur, Plan och Nordisk arkitekturforskning, vilka kan sägas utgöra den huvudsakliga arenan för den fackmässiga stadsbyggnads- och planeringsdebatten i Sverige. Resultatet av analysen har jämförts med tre aktuella och omdebatterade stadsbyggnadsprojekt i syfte att undersöka vilka kopplingar som finns mellan dagens debatt och aktuellt stadsbyggande. Resultatet har även jämförts och diskuterats utifrån den historiska stadsplaneutvecklingen av den svenska staden för att undersöka hur olika stadsplaneideal påverkat stadsbyggandet i Sverige under olika tidsperioder samt i vilken utsträckning de stadsplaneideal som förekommer i dagens debatt hämtar sin inspiration ifrån historiska förebilder. Utifrån stadsplaneringsdebatten går det att utläsa två inriktningar i dagens stadsplaneideal. Dels den täta staden som hämtar inspiration ifrån den traditionella svenska kvartersstaden och motiveras med att den täta staden är den mest hållbara stadsformen, dels ett sökande efter nya alternativa stadsformer som inte kännetecknas av ett specifikt planeideal men som ser en risk i att föreslå en specifik planstruktur framför andra och att ett planideal per automatik skulle vara mer hållbart än ett annat.

Syftet med uppsatsen är att undersöka på vilket sätt en världsarvsutnämning påverkar den fysiska planeringen. Detta görs genom en komparation mellan världsarven i Falun, Karlskrona och Visby. Intervjuer har gjorts med tjänste­ män inom kommun, länsstyrelse och länsmuseum. Utifrån ett teoretiskt perspektiv diskuteras hur olika aktörer i anslutning till världsarven ser på formandet av dessa. Teorin fungerar som hjälp för att analysera och sortera, samt att tydliggöra de olika inriktningar som förekommer i de tre exemplen. Vid en första anblick kan kulturarv och världsarv verka självklart, enkelt och okomplicerat.

Vid olika skeden i köpcentrums utveckling har olika faktorer stått i fokus för vad som karaktäriserat svenska köpcentrum. I och med det kulturella värderingsskiftet ställer dagens besökare nya krav på köpcentrum och dess involverade aktörer. Pågående och framtida köpcentrumprojekt skiljer sig från vad som tidigare har karaktäriserat denna handelsplats.Köpcentrum har ursprungligen utformats som boxliknande byggnader segregerade från andra funktioner. Trenden visar dock att köpcentrum blir alltmer integrerade med andra funktioner och miljöer i samhället. Rationellt och standardiserat byggande har utvecklats till emotionell och upplevelsebaserad design med inslag av städernas miljö.

In order to respond to a more complex community planning with increased cooperation and public participation, a common language and a common model to be used as a base for the communication process is needed. The thesis behind this dissertation for a master's degree is that a virtual 3D planning portal would respond to this need. Why and how are explained and described through studies of communication- and perception theory as well as technology and recent research. The introduction concludes that a broad participation and a transparence towards underlying information are important foundations for the coming work with the model. The first four chapters of the theory part show the benefits of using natural signs in our mixed cultural society, instead of the more arbitrary symbols. Using visual landscapes for storing information is motivated by the flexibility of our visual memory and its ability to understand complex connections.

Just nu pågår en världsomspännande trend inom tidningsbranschen framtvingad av den ökandetillväxten av gratis-, reklamfinansierade tidningar. Trenden är att Broadsheet blir till den mindretabloidformatet. Allt fler traditionella tidningar går från det klassiska Broadsheet formatet till detkompakta tabloid. Detta format möjliggör för tryckarna att häfta produkterna direkt i falsen itryckpressen. I dagsläget finns det inga häftar som i varierande banhastighet kan häfta andraprodukter än av tabloidformatet.

Detta examensarbete berör värme och ventilation inom arkitekturen. Examensarbetet kommer att visa hur värme- och ventilationssystemen sett ut och utvecklats med tidens gång. Med hjälp utav framtagen information kommer tre koncept att skapas som resultat av att ha kombinerat olika konceptframtagningsmetoder. Målet är att komma fram till en slutsats om hur det optimala huset bör se ut för att värme- och ventilationssystemet ska vara lätt att underhålla och använda samt vara så pass energieffektivt som möjligt samtidigt som det fullgör sitt syfte. För att få ett bra resultat så uppmärksammas alla möjliga faktorer som på större eller mindre skala har inverkan på systemen.

Närproducerad odling är en trend som växer sig allt starkare och visar sig bland annat i form av stadsodlingar på tak och balkonger. Då det är begränsat med utrymme att odla på i städer är vertikala odlingar en alternativ lösning.I den här rapporten presenteras ett gestaltningsförslag av ett vertikalt växthus som ett bostadskomplement. Gestaltningen, byggtekniken och klimatet i växthuset är de områden som präglar dess form och tekniska lösningar.Växthuset har placerats på Haningeterrassen, ett bostadsområde under planeringför vilket olika skisser på kretsloppsanpassade växthus har tagits fram. Syftet var att ta fram ett förslag på hur ett växthus som bostadskomplement kan utformas, anpassas till platsen och bidra till en grönare stadsdel. Genom en platsanalys har ett lämpligt flerbostadshus valts som referenshus för projektet.Arbetet resulterade i ett förslag på ett vertikalt växthus som har kopplats till bostadshuset och ger de boende ett växthus i direkt anslutning till sin lägenhet.

Syftet med denna uppsats är att skapa en socialpsykologisk studie om hur det kan vara att leva och växa upp med ADHD som ung. Sociala processer och interaktionens betydelse lyfts fram för att diskutera upplevelser av ensamhet, stigmatisering och tillhörighet. Studien undersöker unga mäns upplevelser i retrospektiv av att ha växt upp med ADHD och hur deras erfarenheter av omgivningens bemötande har påverkat deras självuppfattning och identitet. Studien avser även undersöka vilken betydelse det kan ha för unga med ADHD att umgås med varandra inom ramen för en organiserad gruppverksamhet. Studien har en fenomenologisk ansats och bygger på kvalitativa semistrukturerade djupintervjuer av fyra personer med ADHD.Människor med ADHD löper risk att stigmatiseras med följder av utanförskap och ensamhet.

Mitt syfte med projektet är att vitalisera stadsdelen Husby i nordvästra Stockholm. Bryta upp zonerade områden och addera fler och varierade funktioner som definierar nya stråk, länka samman omtyckta områden och överbrygga platser som upplevs otrygga. Sammantaget ger det förutsättningar för ett mer levande stadsliv som attraherar fler att vilja bo, bo kvar och göra bostadskarriär i Husby.Centrala begrepp i projektet är mångfald, trygghet, flexibilitet och hållbarhet. Jag har arbetat med att identifiera, bevara och utveckla kvaliteter i kombination med att öppna upp befintlig bebyggelse som präglas av upprepning, slutenhet och rationella byggmetoder samt addera ny bebyggelse för att få en större mångfald och ett mer flexibelt utbud av både lokaler, bokaler och bostäder men även genom att analysera och bearbeta områdets struktur. Fokus har legat på de trafikseparerade miljöerna och hur de kan vidareutvecklas genom att bland annat addera gångvägar och skapa nya stråk längst tillfartsgatorna och samtidigt bevara kvaliteter som de nivåseparerade korsningarna mellan gångvägarna och bilvägarna erbjuder med säker skolväg och en trygg bilfri miljö för barnen..

Automobilpalatset i Jönköping, ritat av byggnadsingenjör Birger Lindström, uppfördes under åren 1929-1930 och var ett av de första parkeringshusen i Sverige. Förutom parkering fanns det utställningshallar och bilförsäljning, service och bensinstation-långt före bilismen var en del av folks vardag. Efter rivningshot byggnadsminnesmärktes huset år 2001.  Idag finns andra affärsverksamheter i gatuplan, resterande våningar står relativt tomma och mycket nedgånga. Automobilpalatset ägs av kommunen och det finns för närvarande ingen plan för förändring.  Jag vill i mitt förslag addera människan till Automobilpalatset. Stadsbilden och synen på bilen har förändrats sedan 1930.

Syftet med denna uppsats är att skapa en socialpsykologisk studie om hur det kan vara att leva och växa upp med ADHD som ung. Sociala processer och interaktionens betydelse lyfts fram för att diskutera upplevelser av ensamhet, stigmatisering och tillhörighet. Studien undersöker unga mäns upplevelser i retrospektiv av att ha växt upp med ADHD och hur deras erfarenheter av omgivningens bemötande har påverkat deras självuppfattning och identitet. Studien avser även undersöka vilken betydelse det kan ha för unga med ADHD att umgås med varandra inom ramen för en organiserad gruppverksamhet. Studien har en fenomenologisk ansats och bygger på kvalitativa semistrukturerade djupintervjuer av fyra personer med ADHD.Människor med ADHD löper risk att stigmatiseras med följder av utanförskap och ensamhet.

Saab Automobile AB i Trollhättan är i behov av en förbättrad metod för virtuella byggnationer som beredningen kan använda sig av i biltillverkningen. Genom att skapa en processtruktur i befintligt PLM-system som kan kommunicera och hämta data från den produktstruktur som redan finns skulle mycket arbete kunna sparas. Idag använder beredarna sig av ett visualiseringsprogram som man kopplar produktstrukturen till. Enligt nuvarande metod bygger beredarna upp en struktur i detta visualiseringsprogram som fungerar som en processtruktur inför varje ny projektgrind. Denna struktur går inte att enkelt uppdatera och därför måste en ny skapas inför varje ny projektgrind.

Bakgrunden till denna uppsats grundas i ett egenintresse i förvandlingen av stationshuset i Vara. Sedan jag genom mina föräldrar som bor kvar i orten, på tidig vår 2010 fick reda på att huset skulle bli korallrött har detta numer blåa konstverk retat mig. Detta kandidatarbete har gett mig möjligheten att på ett vetenskaplig sätt utröna bakomliggande orsaker till stationshusets förvandling till det Vara kallar, Sveriges största konstverk. Syftet med denna uppsats är att utreda hur den estetiskt tilltalande utformningen av byggnader vilka klassas som konstverk bör regleras enligt Plan- och Bygglagen och vilken roll kulturell planering spelar i den estetiskt tilltalande utformningen av den offentliga miljön. Genom två olika typer av fallstudier har tre olika konstverksprojekt studerats och analyserats utifrån inventeringar, observationer, intervjuer och innehållsanalys om bland annat begreppen byggnad, estetik och konstverk. Problematiken i lagtextens definition av vad som är estetiskt tilltalande beror mestadels på att det är ett mycket svårdefinierat begrepp till skillnad från vad en byggnad och ett konstverk är.

BakgrundInom Reggio Emilia filosofin arbetar man medvetet med miljön och materialet. Man sermiljön som den tredje pedagogen. De två andra pedagogerna är lärarna samt barnen själva. I Reggio Emilia har de en stark tro på barnets kunnande. De ser barnen som kompetenta och nyfikna att lära sig saker.