I organisationers begynnelse fanns en annan typ av verklighet mot den vi idag kan se. Dagens organisationssamhälle är starkt förändrat med en större globalisering och ett fragmenterat samhällsliv. Tillsammans med organisationers jakt på effektivisering och Vinstmaximering skapas nya strukturer och former av organisering. Med dessa förändringar i organiseringen och organisationssamhället skapas även en ny verklighet för individer i VD-roller att verka i.Mer aktuellt än någonsin verkar också de många avhoppen och avskedanden av individer i denna roll vara. I min studie undersökte jag därför huruvida ansvar och krav på en VD är anpassade till dagens organisationssamhälle för att möjliggöra uppfyllandet av rollen.

Norrbotniabanan illustrerar ett typiskt fall med en omfattande strukturell förändring i samhället som kräver stora ekonomiska resurser och vars byggstart ständigt skjuts på framtiden. Processen bakom att bygga banan präglas av ett stort antal aktörer med divergerande agendor. För att kunna analysera och studera fallet på ett begripligt sätt har spelteori applicerats vilket gör att skeendena kan studeras genom spel i enkla matriser. Uppsatsen syfte är att med hjälp av spelteori analysera beslutsprocesserna som omger Norrbotniabanans planläggning: att med hjälp av spelteori förklara utfallet av dessa processer: samt att, baserat på den spelteoretiska logiken, peka på de mekanismer som gjort att processen hittills har stannat av och vad som krävs för att den återigen ska ta fart. Nyckelaktörerna bakom Norrbotniabanan har identifierats på premissen att de besitter ekonomiska medel och därmed har en reell möjlighet att finansiera en del av banan eller att de kan skapa opinion alternativt fatta beslut om att bygga banan.

Att arbeta med CSR i sin organisation innebär en hel del kostnader som ofta inte kan matchas med några intäkter, korrelationen mellan CSR-engagemang och lönsamhet är inte bevisad. Likväl engagerar sig företag i CSR, något som vi tycker är mycket intressant. Syftet med vår studie är att bidra med en djupare förståelse för hur arbetet i verksamheterna ser ut kring att förena de korta Vinstmaximeringsmålen med de långsiktiga hållbarhetsmålen, med underfrågan varför företag väljer att arbeta med CSR. Ämnet är mycket aktuellt och det råder ständiga debatter kring vilket ansvar det enskilda företaget bör ta gentemot sin omgivning. Vi är av uppfattningen att företagens ansvarstagande gentemot sin omgivning är nödvändig i arbetet att försöka ändra individers attityd till hur vi påverkar vårt samhälle ur ett ekonomiskt, socialt, etiskt och inte minst miljömässigt perspektiv.För att genomföra studien på bästa möjliga sätt har vi använt oss av ett abduktivt angreppssätt, där vi både innan och efter intervjutillfällena har studerat olika teorier för att öka vår kunskapsbas inför intervjuer och vidare analys av den insamlade empirin.

Vad är egentligen målfunktionen i offentliga sjukvården och hur utvärderar sjukhusen investeringsmöjligheter? Den offentliga sjukvården har inget vinstincitament utan vill istället maximera den nytta de kan göra för allmänheten med den budget de får uppsatt av det Landsting de opererar i. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur investeringsbedömningar görs inom offentlig sjukvård, vad som värdesätts i bedömningarna, samt vilka processer som föregår ett investeringsbeslut. I en teoretisk referensram behandlas centrala teoridelar som kretsar kring investeringar för att ge stöd till vår analys av resultat och slutsatser. Metoden som använts har en kvalitativ ansats och datainsamlingen genomfördes med kvalitativa semistrukturerade intervjuer.  Intervjuerna utfördes på fyra sjukhus, sjukhus inom samma län samarbetar med varandra och har oftast gemensamma system och arbetssätt, därför valde vi sjukhus i olika län.

Vad är egentligen målfunktionen i offentliga sjukvården och hur utvärderar sjukhusen investeringsmöjligheter? Den offentliga sjukvården har inget vinstincitament utan vill istället maximera den nytta de kan göra för allmänheten med den budget de får uppsatt av det Landsting de opererar i. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur investeringsbedömningar görs inom offentlig sjukvård, vad som värdesätts i bedömningarna, samt vilka processer som föregår ett investeringsbeslut. I en teoretisk referensram behandlas centrala teoridelar som kretsar kring investeringar för att ge stöd till vår analys av resultat och slutsatser. Metoden som använts har en kvalitativ ansats och datainsamlingen genomfördes med kvalitativa semistrukturerade intervjuer.  Intervjuerna utfördes på fyra sjukhus, sjukhus inom samma län samarbetar med varandra och har oftast gemensamma system och arbetssätt, därför valde vi sjukhus i olika län.

Företags tillgångar i form av relationer, har i tidigare studier berörts och påvisats vara viktigavärdedrivare och därmed av betydande värde för företag. För att värdet av ett rörelseförvärvkorrekt ska återspeglas i redovisningen i de finansiella rapporterna har standarden IFRS 3tagits fram. Standardens syfte är att förbättra relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet.I denna studie har Europeiska företag som genomfört förvärv, och som sedan år 2005redovisar enligt IFRS, undersökts. Ett urval av rörelseförvärv har analyserats i syfte attkartlägga huruvida företagen allokerar förvärvets köpeskilling, och därmed specificerar ettvärde, till immateriella tillgångar och specifikt till posterna för kund- ochleverantörsrelationer. Studien dokumenterade i 34 % av de observerade förvärven redovisadetillgångar i form av kundrelationer.

Denna uppsats belyser förutsättningar för samarbete om en gemensamt ägd resurs mellan traditionellt sett egoistiska vinstmaximerande aktörer. Handlingar som motiveras utifrån egoistisk vinstmaximerande rationalitet vid utnyttjandet av en gemensamt ägd resurs är kontraproduktivt och ohållbart för resursens bevarande på lång sikt. Därför måste aktörerna ändra sitt beteende kring utnyttjandet av resursen.Här belyses de förutsättningar, processer, handlingsmotiv och verktyg som krävs för att gemensam handling mellan egoister kan ingås, etableras och bevaras. Samarbete som utformas enligt modellen som beskrivs i denna uppsats ger individerna högre nyttoavkastning samtidigt som resursen kan bevaras på ett långsiktigt hållbart sätt. Egoistiska, eller självintresserade, konkurrerande aktörer gör långsiktiga nyttovinster på att samarbeta.Som exempel används två imaginära vinstdrivande företag på en konkurrensutsatt marknad.

Problembakgrund och problemdiskussion: Hållbarhet är idag ett högst aktuellt begrepp då världen står inför stora utmaningar. Företag anses ha ett stort ansvar när det kommer till dessa utmaningar och förväntas inte enbart sträva efter Vinstmaximering utan de förväntas även ta ansvar för sin omgivning. För att redovisa sitt hållbarhetsarbete kan företag utfärda en hållbarhetsrapport. Global Reporting Initiative (GRI) är de mest tillämpade frivilliga riktlinjerna för hållbarhetsrapportering. Undersökningsämnet behandlar hur kvalité på hållbarhetsrapportering värderas av investerare.

Skivindustrin har genomgått en stor förändring de senaste åren och denna förändring har gett upphov till ett stort problem för skivbolagen: konsumenterna köper inte skivor i samma utsträckning som tidigare. Vad som har orsakat denna förändring finns det många åsikter om, likväl som det finns många förslag till vad som bör göras för att vända på den. Skivbranschen består av ett fåtal stora bolag, majorbolagen, och en uppsjö av små bolag, independentbolagen. Det som denna rapport fokuserar på är hur independentbolag bör agera strategiskt för att klara sig i den förändrade omvärlden. För att kunna reda ut detta och ge ett strategiskt förslag så behövs först independentbolagens uthålliga konkurrensfördelar identifieras.

Problembakgrund och problemdiskussion: Hållbarhet är idag ett högst aktuellt begrepp då världen står inför stora utmaningar. Företag anses ha ett stort ansvar när det kommer till dessa utmaningar och förväntas inte enbart sträva efter Vinstmaximering utan de förväntas även ta ansvar för sin omgivning. För att redovisa sitt hållbarhetsarbete kan företag utfärda en hållbarhetsrapport. Global Reporting Initiative (GRI) är de mest tillämpade frivilliga riktlinjerna för hållbarhetsrapportering. Undersökningsämnet behandlar hur kvalité på hållbarhetsrapportering värderas av investerare.

The agricultural sector accounts for about 13 percent of the total load of greenhouse gas emissions from Sweden (Swedish Environmental Protection Agency, 2007). The Swedish objective to reduce the greenhouse gas emissions with 40 percentage units to the year of 2020, based upon the year of 1990, might imply stricter regulations for Swedish farmers. A regulation or other forms of economic incentives is probably necessary to reduce the emissions originating from the agricultural sector. This study aims to investigate the economic and managerial impact on two agricultural firms with differing production system given that a constraint on green house gas emissions is introduced. Gases included in this study are carbon dioxide, methane and nitrous oxide.

Idag pågår projekt med ambitioner att förbättra vattenhänsynen i skogsbruket för att uppfylla de svenska miljömålen och vattendirektivet 2000/60/EG. Sveriges skogsbrukshistoria har inneburit en allt mindre tillförsel av död ved till vattendrag. Dessa vedbitar fyller många olika funktioner i vatten då de exempelvis skapar habitat för många arter och medför ett mer varierat vattendrag. Denna studie är genomförd på Villingsbergs skjutfält, vilket förvaltas av Fortifikationsverket, och syftar till att ta reda på: 1) volym och antal (LWD, eng. large woody debris) grov död ved i vattendrag och kantzoner samt om volymen död ved varierar mellan olika strömordningar, 2) död ved fördelad på nedbrytningsklasser i vattendrag och kantzoner, 3) om den genomsnittliga dimensionen på död ved varierar mellan kantzoner och vattendrag, 4) beståndstyp i Fortifikationsverkets kantzoner jämfört med riksgenomsnittet, och 5) vilka styrkor, möjligheter, svagheter och risker verktygen blå målklassning och NPK+ har. Resultatet från studien visar på en 5-9 gånger högre volym LWD i vattendrag jämfört med i kantzoner och 10-18 gånger högre antal LWD i vattendrag än i kantzoner.

Frivilligt företagsansvar för samhälls- och miljöfrågor, är en trend som vuxit sig stark de senaste tio åren. Samstämmigheten, om att dagens sätt att leva är långsiktigt ohållbart, växer och det har blivit näst intill en självklarhet att företag, ska ta större ansvar än enbart Vinstmaximering. Vad hållbar utveckling praktiskt innebär är inte lika självklart som att utvecklingen idag är ohållbar. Förenklat kan perspektiven delas upp i dikotomin svag hållbarhet, stark hållbarhet. Skillnaden mellan synsätten är konsekvenserna av att erkänna problemen.

Bakgrund och problem: Stora förändringar har skett i tillverkningsindustrin sedan i början av tjugohundratalet. Företagen måste ständigt utvecklas och söka nya sätt att organisera sig för att kunna vara konkurrenskraftiga i dagens globala marknad. Detta föder nya problem och frågor om hur de kan vara kostnadseffektiva och ha en personalflexibilitet som följer volymsvängningarna. Det har funnits bra uppföljningar och kostnadskontroller på kollektivsidan, men inte på tjänstemannasidan. Detta väcker två frågor.