Idag produceras och konsumeras tjänster i mycket större utsträckning än varor. Tjänstesektorn står idag för den dominerande ekonomiska aktiviteten i världen. Trots detta är de flesta ekonomistyrningsmodeller och prestationsmätningssystem utvecklade för tillverkande företag. Tjänstens karaktäristik är unik och den komplicerar företagets planeringsmöjligheter. Detta beror ofta på att en tjänst konsumeras i samband med att den produceras.

Syftet med denna uppsats är att analysera Electrolux aktie ur ett aktieägarperspektiv under desenaste åren. Electrolux verkar på en marknad med hård konkurrens där det blir nödvändigtatt finna nya sätt att skapa konkurrensfördelar. Enbart konkurrera med produktens tekniskakvalité räcker inte. Därför tvingas de producerande företagen till att även förbättra denfunktionella kvalitén. För detta krävs det att de producerande företagen blir kundorienterade.På det här sättet vill företaget ta reda på vad konsumenterna verkligen vill ha och är en del iden extremt lyhörda kundorientering som är utgångspunkten för Electrolux produktförnyelse.Electrolux är ett tillverkningsföretag inom vitvarubranschen och företagets verksamhet ärindelad i konsumentprodukter och professionell produkter.Under 1970-talet började en stor expansiv period då företaget gjorde ett stort antalföretagsförvärv.

: Outsourcing har blivit en mycket vanlig företeelse i det moderna samhället och textilbranschen anses vara den geografiskt mest spridda industrin i världen med produktion oftast belägen i Asien. Outsourcing till trots finns det fortfarande vissa moment i värdekedjan som i stor utsträckning utförs i butik i Sverige trots att i stort sett alla andra tillverkande och sammansättande moment utförs i fabrik i låglöneländer. Ett av dessa moment är larmning av varor. Syftet med studien är att undersöka och beskriva hur larmning av konfektionsplagg går till i svenska A-läge butiker samt analysera om förflyttningen av momentet bakåt i värdekedjan skulle kunna påverka detaljhandelns tidsbudgetering och lönsamhet. Frågeställningarna för studien är: På vilket sätt påverkar larmningsmomentets placering i värdekedjan butikens tidsbudgetering? Samt: Hur påverkas butikers lönsamhet av att larmningsmomentet förflyttas bakåt i värdekedjan? Den empiriska studien är indelad i tre delar; kvantitativa observationer i form av tidsstudier utförd hos tre butiker; kvalitativa intervjuer med sex tillfrågade butikschefer; samt kvalitativa intervjuer med huvudkontor från valda modeföretag.

Fiskeby Board tillverkar returfiberbaserad kartong som oftast används till livsmedelsprodukter. Fiskeby producerar mot kundorder. När en order är färdigproducerad så lagras den i väntan på att kunden ska avropa delar av ordern. Korta leveranstider är en av de viktigaste faktorerna för att lyckas i kartongbranschen.På senare år har marknaden för livsmedelstillverkning flyttats från norden, söder ut, till och omkring Tyskland. Detta faktum har gjort att avståndet från Fiskebys produktionsanläggning till deras kunder har ökat vilket har lett till ökade leveranstider.Uppgiften med examensarbetet var dels att som oberoende part, hitta ett nytt logistiskt upplägg som innebar kortare leveranstider och högre leveransservice och dels att göra en totalkostnadsanalys över företagets logistiska verksamhet för att underlätta för Fiskebys fortsatta arbete.Det enda sättet att minska leveranstiden är att minska avståndet mellan produkterna och marknaden och därför togs beslutet att gå vidare med att hitta en strategisk lagerpunkt.För att hitta en strategisk lagerpunkt gjordes flera olika tyngdpunktsberäkningar där varje analys tog hänsyn till en eller flera faktorer så som efterfrågan, Vinstmarginal, geografisk belägenhet och kundrelation.

SAMMANFATTNINGFöretagens största syfte är att ge ägarna värde. Värde uppstår genom att tillgångar genererarett lönsamt kassaflöde. För att åkerier ska kunna konkurrera med andra behöver deminvestera i lastbilar. Investeringar innebär både möjlighet till framtida avkastning men ävenrisk. Hantering av risk kan ske genom en strävan mot optimal kapitalstruktur, det vill sägafördelningen av eget kapital och lån, vilket dessutom skiljer sig mellan olika företag ochbranscher.

Ökad konkurrens på marknaden har bidragit till att outsourcing blivit allt mer vanligt bland företag. Det finns flertaliga motiv till outsourcing vilket kan beskrivas utifrån ekonomiska och strategiska aspekter. Inom dessa ryms bland annat kostnadsreducering, fokusering på kärnverksamhet, flexibilitet och förbättring av kvaliteten. Trots omfattande studier inom området outsourcing är studier inriktade mot reservdelsfunktionen begränsade. Föregående studier genomförda inom outsourcingområdet har utgått ifrån teorierna om transaktionskostnader eller ett strategiskt perspektiv som belyser företagets resurser om huruvida de är en del av företagets kärnverksamhet.

Bakgrund: Den globala luftfarten har under en längre tid ökat med avseende på antalet resenärer. Sedan 1990-talet har en avreglering av den Europeiska marknaden trätt i kraft. Avregleringen har gjort det möjligt för nya flygbolag att etablera sig och fritt konkurera med tidigare etablerade flygbolag. Två typer av flygbolag har vuxit fram sedan avregleringen, etablerade traditionella nätverksflygbolag, samt nya lågprisbolag. Lågprisbolagen konkurrerar med pris medan de traditionella nätverksbolagen konkurrerar med en högre grad av differentiering.Syfte: Denna studie syftar till att utreda hur den europeiska flygindustrins struktur och konkurrensförhållanden utvecklats sedan avregleringen.

Representanter för drivningsentreprenörerna i Sverige har länge påtalat en sviktande lönsamhet för drivningsentreprenörerna. Denna studie söker svar på hur de stora köparna av drivningstjänster arbetar med analys och värdering av sina sysselsatta drivningsentreprenörer. Studien fokuserar på den information som kan inhämtas från offentlig finansiell information.Studien omfattar tio av de största köparna av drivningstjänster i Sverige. Dessa har genom en kvalitativ ansats intervjuats i ämnet. För att åskådliggöra de tillvägagångssätt samt drivningsentreprenörernas ekonomiska status presenteras även en samling nyckeltal baserat på 400-437 drivningsentreprenörer.Studien visar att det råder en stor skillnad i hur de stora köparna av drivningstjänster arbetar med analys och värdering av sina drivningsentreprenörer utifrån offentliga årsredovisningar och nyckeltal.