Sök:

Sökresultat:

486 Uppsatser om Vinstdrivande företag - Sida 26 av 33

Pengar eller Partner? - En deskriptiv och komparativ framstÀllning av tillvÀxtfinansiÀrer

Syftet med arbetet Àr en deskriptiv och komparativ framstÀllning av kravstÀllandet pÄ och utvÀrderingsmetoderna av nystartade och smÄ tillvÀxtföretag utifrÄn olika finansiÀrers mÄlsÀttningar. Examensarbetet tar avstamp i Landströms förklaringsmodell till finansieringsgapet mellan smÄ tillvÀxtföretag och finansiÀrer. Modellens element har förankrats i ytterligare teoretiska ansatser ? riskhantering, sÀrskilda karakteristika hos smÄ och nystartade tillvÀxtföretag, finansieringsteori om kapitalstruktur samt en framstÀllning av de olika Àgar- och intressekonstellationer som ligger till grund för framvÀxten av de olika finansiÀrerna. Empirin till den multipla fallstudiens har samlats in genom kvalitativa intervjuer.

#kritik : - En studie av SJ och SAS bemo?tande av kritik pa? Twitter

Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur tva? resefo?retag i fo?rtroendekris bemo?ter kritik via Twitter samt vilka strategier inom den image reparerande diskursen de anva?nder sig av. Studien a?mnar a?ven ta fasta pa? om det finns ett mo?nster bakom bemo?tandet. Fo?r att uppfylla uppsatsens syfte har tva? fra?gesta?llningar formulerats:· Hur bemo?ter SJ och SAS kritik pa? Twitter? · Verkar fo?retagen vara medvetna om valda strategiers mo?jliga effekter?Fo?r att genomfo?ra denna underso?kning utfo?rdes fo?rst en fo?runderso?kning da?r antalet dialoger mellan fo?retagen och dess kunder sammansta?lldes samt dialogernas la?ngd och antalet akto?rer ra?knades.

I hÀlsans tjÀnst! Akademiskt utbildade hÀlsoarbetares tankar kring arbetet i kommersiell friskvÄrd.

Definitionen av god hÀlsa skiljer sig Ät, men dagens hÀlsoarbete Àr en form av information som önskar pÄverka till mer hÀlsosamma beteenden. Synen pÄ kropp och hÀlsa har utvecklats med samhÀllet och idag finns ett stort intresse för den hÀlsosamma livsstilen och dÀrigenom för utbildning inom omrÄdet. FriskvÄrd som arbetsfÀlt vÀxer men det finns ingen entydig definition om vilka kompetenser eller vetenskaplig nivÄ som krÀvs för att fÄr vara yrkesprofessionell inom omrÄdet. TrÀnings- och friskvÄrdsanlÀggningar Àr en arena som lockar sÄvÀl hÀlsoarbetaren som stora delar av befolkningen och passar dessutom in i konsumtionssamhÀllet med en tanke pÄ hÀlsa som affÀrsidé. Syftet med denna typ av verksamhet Àr sÄledes fler Àn hÀlsofrÀmjande dÄ Àven kommersiella och vinstdrivande krav finns.Syftet med detta arbete var att fÄ fördjupad kunskap kring hur det Àr att som akademiskt utbildad inom kost och friskvÄrd vara yrkesverksam pÄ en trÀnings- och friskvÄrdsanlÀggning med en mer kommersiell syn pÄ hÀlsoarbete.Djupintervjuer genomfördes med en kvalitativ ansats.

Kvalitets- och effektivitetsnyckeltal vid resultatbenchmarking ? fallstudier av sju kommuners socialförvaltningar i nÀtverket VÀstkust

Bakgrund: Sveriges offentliga sektor och dess verksamheter finansieras genom att staten, kommunerna och landstingen tar ut skatt och avgifter frÄn medborgarna. DÄ medborgarna stÄr för bÄde finansiering, men Àven vill ta del av verksamheternas prestationer Àr det dÀrför ur ett medborgarperspektiv viktigt att servicen Àr av god kvalitet och att den Àr rÀttvist fördelad. De offentliga organisationerna har inte samma förutsÀttningar som de privata att mÀta framgÄng. En privat organisation har möjlighet att genom vinst och antal marknadsandelar pÄvisa ett bra resultat. Inom de offentliga, icke vinstdrivande organisationerna saknas dock motsvarigheten och vikten av att kunna jÀmföra de nyckeltal som anvÀnds blir större.

VarumÀrkesbyggande inom gymbranschen - En undersökning av gymmarknaden i Göteborg med fokus pÄ Göteborgs Stads Idrott och föreningsförvaltning

Bakgrund: Sveriges offentliga sektor och dess verksamheter finansieras genom att staten, kommunerna och landstingen tar ut skatt och avgifter frÄn medborgarna. DÄ medborgarna stÄr för bÄde finansiering, men Àven vill ta del av verksamheternas prestationer Àr det dÀrför ur ett medborgarperspektiv viktigt att servicen Àr av god kvalitet och att den Àr rÀttvist fördelad. De offentliga organisationerna har inte samma förutsÀttningar som de privata att mÀta framgÄng. En privat organisation har möjlighet att genom vinst och antal marknadsandelar pÄvisa ett bra resultat. Inom de offentliga, icke vinstdrivande organisationerna saknas dock motsvarigheten och vikten av att kunna jÀmföra de nyckeltal som anvÀnds blir större.

Ett klick ifrÄn ett varumÀrke? : En studie kring hur svenska mikroföretag bygger upp sina varumÀrken pÄ Internet.

Nya möjligheter leder till nya utmaningar. I takt med att privatpersoners anvÀndande av Internet ökat explosionsartat, har Àven företagens nÀrvaro ökat markant. Företagen ser möjligheter dÄ kostnaden för marknadsföring och varumÀrkesbyggande on-line ofta Àr lÀgre Àn att gÄ via de mer traditionella media kanaler. Internets natur gÀllande kommunikation ger företagen en möjlighet till att nÀrma sig konsumenterna och bygga en relation till dem.Studien Àmnar skapa förstÄelse för hur svenska mikroföretag inom mode anvÀnder nya mediekanaler för att bygga upp sina respektive varumÀrken. SÄledes utfördes ett förstÄelseinriktat arbete dÀr den empiriska basen bestÄr av fyra stycken semistrukturerade intervjuer med tre mikroföretag samt en med en PR- konsult.

Hoppet och dess inverkan pÄ konsumtionen- En studie kring hoppets inverkan pÄ kvinnors konsumtion av rynkinjektioner

Bakgrund: Sveriges offentliga sektor och dess verksamheter finansieras genom att staten, kommunerna och landstingen tar ut skatt och avgifter frÄn medborgarna. DÄ medborgarna stÄr för bÄde finansiering, men Àven vill ta del av verksamheternas prestationer Àr det dÀrför ur ett medborgarperspektiv viktigt att servicen Àr av god kvalitet och att den Àr rÀttvist fördelad. De offentliga organisationerna har inte samma förutsÀttningar som de privata att mÀta framgÄng. En privat organisation har möjlighet att genom vinst och antal marknadsandelar pÄvisa ett bra resultat. Inom de offentliga, icke vinstdrivande organisationerna saknas dock motsvarigheten och vikten av att kunna jÀmföra de nyckeltal som anvÀnds blir större.

Hur social a?r den Sociala Ekonomin? : Sociala fo?retag och regionala innovationssystem

Authors: Kosovare Islami and Selma SumicDate: 2014-06-02Title: How social is the social economy? ? social businesses and their regional innovation system.Level: Bachelor thesis in Business AdministrationSupervisor: Bengt JohannissonExaminer: Frederic BillKey words: Social entrepreneurship, regional innovation system, business - to - businessThe purpose of this paper is to create a model of regional cooperation network for social enterprises as the base of an innovation. This model will be created through the empirical basis. The model proceeds from the three pillars that have been developed and include social entrepreneurship, business - to - business and regional innovation.Entrepreneurship has multiple definitions which treats such as innovative thinking, targeted and creative individuals. Social enterprise has attracted more widespread interest, while it is considered one potential solution for the development of a sustainable society.

Ledarskapets p?verkan p? h?llbarhetsarbete. En studie om ledarskapets p?verkan p? h?llbarhetsarbetet i svenska kommuner

I en v?rld som pr?glas av st?ndig f?r?ndring och oro ?ver klimatf?r?ndringar beh?vs ledare som uppmuntrar, engagerar och motiverar samh?llet och dess organisationer att anta ett mer h?llbart f?rh?llningss?tt. Idag l?gger m?nga olika intressenter vikt vid hur f?retag och offentliga organisationer prioriterar och planerar f?r att arbeta med klimatv?nliga val. Kommuners h?llbarhetsarbete styrs av lagar och ramverk som ledare m?ste anpassa sina organisationer till f?r att bedriva verksamhet.

BostadsrÀttsföreningar : Relevanta nyckeltal och poster vid en ekonomisk utvÀrdering av en bostadsrÀttsförenings ekonomi

Bakgrund och problem: TankesÀttet i en bostadsrÀttsförening, vars syfte inte Àr att gÄ med vinst, skiljer sig starkt frÄn vinstdrivande verksamhet. I tidskriften Balans diskuteras att bostadsrÀttsföreningars Ärsredovisningar bör utformas sÄ att lekmÀn ska kunna förstÄ status och stÀllning i verksamheten. Att köpa en lÀgenhet kan vara en av de största investeringarna man gör i livet och föreningens ekonomi kan ha pÄverkan pÄ det framtida vÀrdet av investeringen. Nyckeltal kan vara en bra granskningsmetod.Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka vilka nyckeltal, poster och information frÄn Ärsredovisningen som kan vara relevanta vid utvÀrdering av en bostadsrÀttsförenings ekonomi. Vidare vill vi undersöka vilka av dessa nyckeltal och poster som har högst relevans enligt professionen fastighetsvÀrderare.

Ekonomistyrning i HyresgÀstföreningen : -en kvalitativ fallstudie

I takt med ökad globalisering och den teknologiska utvecklingen blir klimatet för organisationer allt mer instabilt och förÀnderligt. Det Àr dÀrför viktigt att kunna styra organisationen genom att fatta snabba beslut. PÄ grund av detta krÀvs en ekonomistyrning som inkluderar mÄnga viktiga delar för beslutsfattarna.Det har gjorts mÄnga studier om ekonomistyrning för vinstdrivande företag, men studier som behandlar den ideella sektorn Àr mer sÀllsynta. DÀrför har vi valt att studera ekonomistyrningen i en ideell organisation, HyresgÀstföreningen. De slutsatser som dragits i studien kan jÀmföras med liknande organisationer, dock kan slutsatserna inte ses som allmÀngiltiga.Syftet med studien Àr att öka förstÄelsen för ekonomistyrning i ideella organisationer genom att undersöka vilka styrmedel HyresgÀstföreningen anvÀnder sig av.

Employer Branding ? En strategi för att attrahera och motivera rÀtt medarbetare

Employer Branding handlar om att marknadsföra sitt arbetsgivarvarumÀrke, företag vill vara en sÄ attraktiv arbetsgivare som möjligt för att locka till sig de mest talangfulla medarbetarna. Employer Branding riktar sig bÄde mot befintliga och potentiella medarbetare. Tidigare forskning definierar Employer Branding enligt följande;?The package of functional, economic and psychological benefits provided by employment, and identified with the employing company? (Ambler & Barrow 1996)Syftet med studien Àr att undersöka hur ett specifikt företags Employer Branding-strategi ser ut samt hur de arbetar för att nÄ sin externa mÄlgrupp ingenjörer. Studien tar Àven upp mÄlgruppens uppfattning av case-organisationens arbetsgivarvarumÀrke samt vad de anser symboliserar attraktiva arbetsgivare generellt.

SPINDELN I N?TET Rekryterarens anpassning i m?tet mellan arbetsgivare och arbetstagare

Syfte: Syftet med denna uppsats ?r att problematisera den komplexa arbetssituation som kan uppst? f?r en rekryterare. I en arbetsprocess beh?ver rekryteraren ta h?nsyn till arbetsgivarens s?v?l som arbetstagarens olika krav, behov och intressen. N?r dessa inte ?verensst?mmer kan en sp?nning uppst? som beh?ver hanteras av rekryteraren f?r att uppn? en lyckad rekrytering. Teori: Uppsatsen st?ttas av teorin om organisatoriskt l?rande, vilket inneb?r att man l?r sig och utvecklas b?de som individ, kollektiv och organisation sinsemellan genom utvecklingsinriktat och anpassningsinriktat l?rande. Metod: Denna uppsats bygger p? data fr?n 8 stycken semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med rekryterare som arbetar p? rekryteringsf?retag.

CSRD i praktiken. Att integrera den finansiella aspekten av dubbla v?sentlighetsanalysen enligt CSRD i den interna riskhanteringen

Syftet med studien ?r att identifiera arbetsmetoder avsedda att integrera resultatet fr?n bed?mningen av den finansiella materialiteten med den f?retagsspecifika riskhanteringen. Metod: Kvalitativ litteraturstudie och intervjustudie Resultat: F?r att skapa en effektiv och integrerad riskhantering i f?retaget ?r det avg?rande att till?mpa ett holistiskt syns?tt d?r riskhantering inte isoleras till specifika avdelningar, och d?r h?llbarhetsteam och riskteam jobbar integrerat. Enterprise Risk Management (ERM) kan fungera som en strategi f?r att l?nka samman olika processer och hantera sammankopplade risker, vilket ger en helhetsbild av f?retagets riskexponering d?rmed ?ven integrera risker enligt den dubbla v?sentlighetsanalysen.

Lekmannarevisorers agerande i idrottsföreningar : följs god revisionssed?

Lekmannarevisorer Àr ofta förtroendevalda utan nÄgon relevant utbildning som skulle anses likvÀrdig den en yrkesverksam revisor har. Trots att lekmannarevisorerna inte har nÄgra direkta formkrav som en professionell revisor har sÄ ska de följa god revisionssed. Grunden för god revisonssed Àr enligt FAR att revisorn ska vara oberoende, ha rÀtt kompetens och vÄrda tystnadsplikten. En verksam revisor har dessa ledord i ryggmÀrgen men en novis (som man kan utgÄ frÄn att en lekmannarevisor Àr) har de troligen inte lika inprÀntade. Man kan undra vad som Àr drivkraften bakom hur dessa lekmannarevisorer i idrottsföreningar agerar i olika situationer med tanke pÄ att det ocksÄ Àr mycket kÀnslor involverade.

<- FöregÄende sida 26 NÀsta sida ->