Denna uppsats behandlar gemensam litteraturläsning och litteratursamtal. Syftet var att utreda litteraturläsningen och litteratursamtalets funktion och möjliga svårigheter i undervisningen. Sammantaget pekar resultatet i studien på att lärarna uppfattar den känslomässiga och personliga utvecklingen, som den primära funktionen i arbetet med gemensam litteraturläsning och litteratursamtal. Vidare ansåg lärarna att skillnaden i elevernas läskapacitet och svårigheterna att skapa ett givande litteratursamtal är de största svårigheterna vid användandet av gemensam litteraturläsning och litteratursamtal..

Syftet med studien är att se vad barn har för uppfattningar om människokroppen och hur ser vi ut på insidan samt vad barnen vet om hur magen och hjärtat fungerar. Kvalitativa intervjuer användes för att ta reda på barns uppfattningar om kroppen och tolkningar av organens funktion. I studien framgick det att, hur mycket barnen lär sig beror på intresset hos det enskilda barnet om specifika organ eller helorgansystem t.ex. magens placering och funktion hade flera barn klart för sig än hjärtats funktion. Bygger man undervisningen eller en aktivitet utifrån barnens intresse vill också barnen lära sig..

Bakgrund: Integritet ?r ett viktigt och relevant begrepp inom v?rden som b?de omfattas av svensk och internationell lag. Det ?r ?ven n?got som sjuksk?terskans etiska kod inneh?ller och ska respekteras i arbetet. Begreppet ?r brett och n?ra sammankopplat till autonomi och patientdelaktighet.

Den här uppsatsens syfte är att undersöka tystnadens kommunikativa funktion i två svenska teaterpjäser, Leka med elden av August Strindberg och En talande tystnad av Erland Josephson. I min metod använder jag mig av en anti-essentialistisk hållning och intresserar mig i första hand för tystnadens funktion.Tystnaden analyseras utifrån tre ingångar: dess relevans, konceptualisering och distanserande/förenande funktion. Analysen visar skillnader pjäserna emellan vad gäller tystnadsindikationer i teatertexten. En talande tystnad regisserar oftare explicit pauserna medan tystnaden i Leka med elden endast är antydd i texten och får sin relevans i Holms regi. Metaforer som avslöjar tystnadens konceptualisering förekommer i En talande tystnad men inte alls i Leka med elden.

En studie om 1:e socialsekreterarens roll och funktion inom ekonomiskt bistånd i Individ och familjeomsorgen på två av Göteborgs största socialkontor.Undersökning bygger på kvalitativa forskningsintervjuer med tio socialarbetare varav sex socialsekreterare, två 1:e socialsekreterare och två enhetschefer. Alla våra informanter verkar inom försörjningsstödsenheten.De intervjuade har valts ut slumpvis från de två socialkontor med mest liknande sammansättning av befolkningen strukturellt sett.Syftet med uppsatsen är att undersöka vad 1:e socialsekreteraren har för roll och funktion inom försörjningsstödsenheten. Studien vill belysa 1:e socialsekreterarens roll och funktion dels utifrån socialsekreterarnas synvinkel men också utifrån enhetschefernas perspektiv samt 1:e socialsekreterarnas egen uppfattning. Följande frågeställningar har används;Vilken funktion anser socialsekreterarna att deras 1:e socialsekreterare har?Vilken funktion vill socialsekreterarna att deras 1:e socialsekreterare skall inta?Vilken funktion anser 1:e socialsekreterarna att de har i organisationen?Vilken funktion anser enhetschefer att 1:e socialsekreteraren har?De teorietiska perspektiv som används är human services organizations, ledarskapsteori och modernistisk organisationsteori.Analysen redovisas under fyra teman där alla professionernas intervjuer redovisas och analyseras under samma tema.

Bakgrund: Nociceptiv smärta är den vanligaste typen av smärta och kan drabba skuldran. Smärta påverkar rörelse i det dagliga livet. Sjukgymnastik är ett vitt begrepp där många typer av behandling ingår. För att utvärdera effekt av behandling kan smärta, funktion och livskvalitet bedömas. Evidens för sjukgymnastiska interventioner vid skuldersmärta har visat sig vara otillräcklig.

Abstract Fridh, Emma & Ohlsson, Ann-Sofie (2009). Kroppsspråkets pedagogiska funktion. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola. Detta examensarbete handlar om hur fyra pedagoger använder och talar om kroppsspråket och dess pedagogiska funktion i förskolan. Tidigare forsknings kring pedagogers kroppsspråk finns inom skolan och då övervägande i de högre åldrarna.

Bakgrund: Transpersoner ?r en samh?llsgrupp som rapporterar h?gre grad av diskriminering inom sjukv?rdssystemet ?n cispersoner, n?got som grundar sig i cisnormativiteten som r?der i v?rlden och i v?rdsystemet. Transpersoners h?lsobehov ?r m?ngfacetterade och kan innefatta b?de k?nsbekr?ftande v?rd samt generell sjukv?rd. H?lsostandarden ?r l?gre i denna samh?llsgrupp ?n i den generella populationen.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på vilken funktion specialpedagogen kan ha i skolans ledning samt att jämföra rektors respektive specialpedagogens syn på specialpedagogens funktion i ledningsgruppen. Utifrån detta syfte ställs frågor som: Vilken är specialpedagogens funktion i skolans ledningsgrupp? Är det ett medvetet val att en specialpedagog ingår i skolan ledningsgrupp? Hur påverkar specialpedagogen skolans syn på individanpassningen i skolan? Hur påverkar specialpedagogen skolans syn på integration/segregation? Och vem äger specialpedagogiken på skolan? Kvalitativa intervjuer har genomförts med tre rektorer och tre specialpedagoger på tre olika skolor. Samtliga specialpedagoger medverkar i respektive skolas ledningsgrupp. Studien visar att specialpedagogen har en stor betydelse på dessa skolor.

Syftet med denna studie är att ta reda på och jämföra sex flickors läsning på fritiden med läsningen i svenskundervisningen. Studien fokuserar inte bara på vad flickorna läser utan även vilken funktion de uppger att läsningen har, det vill säga hur och varför flickorna läser.Läsningens funktion kopplas till hur svenska kan bli ett demokratiämne genom att se om flickorna, i läsningen, får en ökad förståelse för sig själva och omvärlden och får reflektera över moraliska och etiska problem.I studien har sex flickor valts ut efter vad de läser på sin fritid. Det går inte att dra några generella slutsatser kring vad flickorna läser på fritiden utan läsningen är individuell och skiljer  sig åt mellan flickorna. I svenskundervisningen dominerar läsning av skönlitteratur och tidnings- och debattartiklar.Läsningens funktion skiljer sig också åt då vissa läser för ett rent tidsfördriv medan andra använder läsningen som terapi och en del av sitt identitetsskapande. Studien tyder på att fritidsläsningens funktion tas med in i skolan när flickorna läser.

Studien syftar till att ge kunskaper om samlingen i förskolan. Utgångspunkten för studien är lärares uppfattningar om samlingens funktion i förskolan och vilken innebörd den har för dem. Frågeställningarna formulerades som Vilken funktion fyller samlingen i förskolans vardag? samt Vilken innebörd har samlingen för lärare?För att kunna ta reda på lärares uppfattningar om samlingen användes en kvalitativ forskningsmetod med intervjuer som teknik.Från två förskolor valdes sex lärare med olika utbildningar, val av förskolor och lärare grundar sig på bekvämlighetsurval. Resultatet visar att samlingens funktion har två innebörder dels som ett fenomen, dels som en arbetsform.

Denna undersökning redogör för svordomsanvändningen bland några elever i en grundskola utifrån autentiska samtal. Med hjälp av en CA-inspirerad samtalsanalys av det insamlade materialet, bestående av ljudinspelningar, besvaras de följande frågeställningarna: (1) Vilken funktion har fan för de medverkande deltagarna i ett samtal? (2) Vilken funktion har jävlar för de medverkande deltagarna i ett samtal? (3) Vilken funktion har engelska svordomar för de medverkande deltagarna i ett samtal? Resultatet visar att fan används främst som extra beto-ning eller förstärkning för att framför allt signalera en bakomliggande känsla i yttrandet. Även jävlar har samma signaleringsförmåga då dess främsta funktion är att vara ett adjektiv som ger extra betoning till ett kommande substantiv. Engelska svordomar har främst en informa-tionsfunktion där de använda svordomarna medför viktig information i ett yttrande..

Uppsatsens syfte är att ta reda på vilken funktion handläggaren får i klientens liv underutredningsarbetet. Vi vill veta hur relationen ser ut, vilka förväntningar som finns hos de bådaparterna och hur organisationen ser på handläggarens roll i utredningsarbetet.Våra frågeställningar är:-Vilka förväntningar finns det på funktionen och relationen i utredningsarbetet, från klienterna,handläggarna och arbetsledarna?-Vilken funktion och relation upplever klienterna att handläggarna har i deras liv och vilkaprocesser startas hos dem under utredningsarbetet?-Vilken funktion och relation upplever handläggarna att de har i klientens liv?Vi har använt oss av en kvalitativ metod och har utfört sju kvalitativa intervjuer; tvåklientintervjuer, tre handläggarintervjuer och två arbetsledarintervjuer. Vårt resultat är följande:Det finns en tudelning i uppfattningen om vilken funktion handläggaren skall ha i klientens livunder utredningsarbetet. Organisationens riktlinjer menar att handläggaren skall vara enbartutredare och vara utbytbar, medan handläggare och klienter menar att relationen är viktig för att enutredning skall kunna äga rum.

Bakgrund: Den psykiatriska v?rden i Sverige har under historien genomg?tt stora f?r?ndringar. Historiskt har patienter med psykisk oh?lsa ofta hamnat inom fattigv?rden eller isolerade p? stora institutioner, till skillnad fr?n idag d? st?rre fokus ligger p? ?terh?mtning och personcentrerad v?rd. Tv?ngs?tg?rder inom psykiatrin inneb?r en inskr?nkning av patientens autonomi och regleras idag av lagar som bland annat lyfter fram r?ttss?kerhet och etik.

Artros är sjukdomen med högst prevalens bland alla muskoskeletala störningar i världen. Höftleden är en av de strukturer som är mest utsatt. Träning och patientinformation har i tidigare studier visats ge positiva effekter gällande smärta, funktion och livskvalitet för patienter med höftledsartros. Artrosskolan används som en behandlingsform vid en vårdcentral i Norrbottens län. Effekterna av artrosskolan hos personer med höftledsartros och deras upplevelser av träningen och artrosskolan har inte tidigare studerats.