Sökresultat:
267 Uppsatser om Vindkraftens lokalisering - Sida 18 av 18
Social hållbarhet i den delade staden
Många pekar på att dagens städer allt mer utvecklas mot vad som ofta benämns
delade städer. Skillnader i levnadsvillkor mellan olika stadsdelar ökar - delar
av befolkningen lever i exklusiva områden med dyra livsstilar samtidigt som
fler blir fattigare och lever i områden som ibland beskrivs som gettoiserade.
Dessa ökade skillnader bidrar till sociala spänningar. (Johansson, T &
Sernhede, O. 2004)
Som orsak till denna utveckling pekas det på avindustrialisering,
globalisering och ett samhälle baserat på informationsteknologi.
Affärsdriven samhällsutveckling. Analys av hotelletablering i Partille kommun
Partille kommun har som önskemål att ett hotell ska finnas i Partille i enlighet med visionen för år 2035, om att gå från en förort till att bli en förstad. Idag finns endast två övernattningsalternativ av vandrarhemskaraktär i kommunen. Syftet med projektet är därför att utreda om en hotellverksamhet i Partille är möjlig. Vidare utreds hur Partille kommun arbetar med affärsdriven samhällsutveckling där kommunal strategi möjliggör en önskad samhällsplanering.Rapporten redovisar fyra faktorer som är avgörande vid val av lokalisering av ett nytt hotell; Tillväxt av befolkning, Tillväxt i näringsliv, Dragningskraft på privata marknaden samt Beläggningsgrad på minst 55 %. Dessa faktorer har utifrån en omvärldsanalys av Partille och dess närområde utreds vid bedömningen om ett hotell är möjligt eller ej.Informationssamling har skett genom kvalitativa intervjuer med politiker och tjänstemän på Partille kommun samt branschkunniga och verksamma inom hotellbranschen.
Vad händer med norra Bohusläns skärgårds- och kustområde? : riksintresse för turism och friluftsliv.
Uppsatsens syfte har varit att studera hur hanteringen av riksintresset enligt 4:e kap. 1-2 §§ Miljöbalken och motsvarande tidigare regleringar har fungerat över tid i norra Bohuslän, genom att undersöka den faktiska bebyggelseutvecklingen 1976- 2013. Syftet är även att undersöka hur kommunala politiker och tjänstemän samt Länsstyrelsen ser på denna utvecklig och inför framtiden. Detta för att få en indikation om hur området skulle kunna komma vara exploaterat i framtiden. Syftet har besvarats genom följande frågeställningar:Hur har bebyggelseutvecklingen skett i kustlandskapet Norra Bohuslän 1976-2013?Hur ser kommunala politiker och tjänstemän samt Länsstyrelsen på denna utveckling?Hur ser kommunala politiker och tjänstemän samt Länsstyrelsen på lagbestämmelserna,4 kap 1-2 § MB, inför framtiden?Utgångpunkterna som denna uppsats baseras på är olika förhållningssätt som kunnat urskiljas i den litteratur som studerats.Undersökningen i uppsatsen har byggts på två innehållsanalyser, en kvantitativ som baserats dels på kartmaterial från 1976 och 2013 och dels en kvalitativ baserat på intervjuer med utvalda kommunala tjänstemän och politiker samt från Länsstyrelsen.I den kvantitativa innehållsanalysen har hela norra Bohusläns kust- och skärgårdsområde omfattandes av ca 60 kartblad av ekonomiska kartan från 1976-1977 studerats och jämförts med fastighetskartan från 2013 för att skapa en bild av hur bebyggelseutvecklingen skett.
Staden mellan vägar och spår : att skapa möjligheter för blandstad på Marieholm
Sammanfattning Analys Marieholm ligger i ett storskaligt landskap i Göta älvs dalgång endast 3km nordöst från Göteborgs centrum. Denna lokalisering sågs som ocentral när området exploaterades i början av 1900-talet. Sedan dess har Göteborg vuxit och Marieholms läge anses nu mer centralt. Den industriella användningen har format området vilket får en rad konsekvenser. Kommunikationerna domineras av bil och tågtrafik med motorvägen mot Karlstad som det dominerande inslaget.
Staden mellan vägar och spår - att skapa möjligheter för blandstad på Marieholm
Sammanfattning
Analys
Marieholm ligger i ett storskaligt landskap i Göta älvs dalgång endast 3km
nordöst från Göteborgs centrum. Denna lokalisering sågs som ocentral när
området exploaterades i början av 1900-talet. Sedan dess har Göteborg vuxit och
Marieholms läge anses nu mer centralt. Den industriella användningen har format
området vilket får en rad konsekvenser. Kommunikationerna domineras av bil och
tågtrafik med motorvägen mot Karlstad som det dominerande inslaget.
Biltrafikens påverkan på modern stadsplanering, en fallstudie av Söderstaden, Kungsbacka
Syftet med arbetet är att undersöka hur trafiken idag påverkar och styr vårt sätt att planera städer. I detta arbete görs en fallstudie av Söderstaden, som är ett nybyggt bostadsområde i Kungsbacka kommun, där trafikens påverkan undersöks. Historiskt sett har våra dominerande transportmedel haft stor påverkan på våra samhällens uppkomster. Handeln har varit beroende av den tidens effektivaste transporter, då sjöfarten, nu motorfordonstrafiken. Hur våra städer lokaliserades och utformades vid de olika tidsepokerna skiljer sig avsevärt.
Biltrafikens påverkan på modern stadsplanering, en fallstudie av Söderstaden, Kungsbacka
Syftet med arbetet är att undersöka hur trafiken idag påverkar och styr vårt
sätt att planera städer. I detta arbete görs en fallstudie av Söderstaden, som
är ett nybyggt bostadsområde i Kungsbacka kommun, där trafikens påverkan
undersöks. Historiskt sett har våra dominerande transportmedel haft stor
påverkan på våra samhällens uppkomster. Handeln har varit beroende av den
tidens effektivaste transporter, då sjöfarten, nu motorfordonstrafiken. Hur
våra städer lokaliserades och utformades vid de olika tidsepokerna skiljer sig
avsevärt.
Bo onoff, en studie av boendeintegrering i externhandelsområden
Sammanfattning Handeln har i alla tider varit stadens viktigaste funktion. Både direkt och indirekt har handeln varit den viktigaste stadsbildande faktorn, men kommunikationsmöjligheter och placering har också haft betydelse. Sverige har alltid legat långt framme vad det gäller strukturomvandlingar för handeln. I början av 1900-talet var handeln förlagd till kvartersbutiker och saluhallar och till stadens torg. I flesta fall var det gångavstånd till butikerna och väldigt få hade tillgång till bil.
Bo onoff, en studie av boendeintegrering i externhandelsområden
Sammanfattning
Handeln har i alla tider varit stadens viktigaste funktion. Både direkt och
indirekt har handeln varit den viktigaste stadsbildande faktorn, men
kommunikationsmöjligheter och placering har också haft betydelse. Sverige har
alltid legat långt framme vad det gäller strukturomvandlingar för handeln. I
början av 1900-talet var handeln förlagd till kvartersbutiker och saluhallar
och till stadens torg. I flesta fall var det gångavstånd till butikerna och
väldigt få hade tillgång till bil.
Wellpapp : Början på en ny våg
Västra Mark ligger i Karlskrona kommun, norr om centrum, Trossö. Västra Mark utpekas i översiktsplanen som ett viktigt rekreations-område samt utvecklingsområde. Det innehåller en idrottsplats, en ishall, flera tennisbanor, en motorcykelkörbana, skog m.m. Stora delar av området har tidigare fungerat som soptipp och marken är därför förorenad. Del av området har även använts som skjut-bana av militären.
Utvecklingsområdet Västra Mark : Havsnära och naturnära, men med barriärer, buller, markföroreningar och dåliga markförhållanden.
Västra Mark ligger i Karlskrona kommun, norr om centrum, Trossö. Västra Mark utpekas i översiktsplanen som ett viktigt rekreations-område samt utvecklingsområde. Det innehåller en idrottsplats, en ishall, flera tennisbanor, en motorcykelkörbana, skog m.m. Stora delar av området har tidigare fungerat som soptipp och marken är därför förorenad. Del av området har även använts som skjut-bana av militären.
Utvecklingsområdet Västra Mark - Havsnära och naturnära, men med barriärer, buller, markföroreningar och dåliga markförhållanden.
Västra Mark ligger i Karlskrona kommun, norr om centrum, Trossö. Västra Mark
utpekas i översiktsplanen som ett viktigt rekreations-område samt
utvecklingsområde. Det innehåller en idrottsplats, en ishall, flera
tennisbanor, en motorcykelkörbana, skog m.m.
Stora delar av området har tidigare fungerat som soptipp och marken är därför
förorenad. Del av området har även använts som skjut-bana av militären.