Bandyn sägs av många vara lirarnas sport där artisterna får utrymmet att briljera. Bandyn är också ett av få varumärken inom Idrotts-Sverige som kan visa upp världsstjärnor på hemmaplan. Ändå får inte bandysporten den uppmärksamhet som den förtjänar.Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om och vad som görs ifrån klubbarnas och förbundets sida för att stärka varumärket bandy så att den får den uppmärksamhet som den förtjänar. För att uppnå syftet har jag ställt mig frågande till hur varumärket uppmärksammas idag och vad klubbarna och förbundet gör för att utveckla det. Kubbarna/förbund som intervjuats är Edsbyns IF Bandys ordförande Jerker Persson, Bollnäs GIF: s ordförande Olle Nilsson Sträng, Sandvikens AIK ordförande Ingrid Amren samt Svenska Bandyförbundets ordförande Håkan Ramsin.Det visade sig att problemen inom bandyn inte var externt utan beror på interna konflikter.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Det dör cirka 90000-100000 människor i Sverige varje år och många av dessa människor är i behov av palliativ vård. Att vara sjuksköterska i denna vårdform kan vara känslomässigt påfrestande vilket kan göra att den professionella hållningen är svår att hålla. Den palliativa vårdformen syftar till att ge en så symptomfri och behaglig sista tid i livet som möjligt.Syfte:Att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede.Metod: Studien är en kvalitativ litteraturstudie med ett resultat sammanställt av resultatet i 7 kvalitativa, vetenskapliga originalartiklar. Artiklarna söktes utifrån ämnesord i databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades vilket resulterade i att artiklar med medelhög och hög kvalitet valdes ut.

Vid vattenkraftverkens dammar finns utskovsluckor med syfte att vid behov kunna öppnas för att spilla vatten från dammen under kontrollerade former. Detta är mycket viktigt ur dammsäkerhetssynpunkt och avbördning från dammar måste kunna ske året runt för att säkerställa att vattennivån i dammen inte blir för hög. Under vinterhalvåret finns risk för fastfrysning, deformering från islaster och påfrysning av is mot utskovsluckor. Detta kan hindra manövrering av luckor och därigenom hindra dess funktion. För att säkerställa utskovsluckors funktion även vintertid finns ett antal metoder för att hålla luckorna is- och frysningsfria.

Behovet av elektricitet blir allt viktigare i dagens samhälle. Runt om i världen finns än idag platser där tillgängligheten till det fasta elnätet är begränsad. Oftast är det platser som ligger avlägset och terrängen gör det ekonomiskt oförsvarbart att ansluta sig till det befintliga elnätet. Det kan vara platser som fjäll, öar och skogsområden. På dessa platser används ett fristående elsystem som står för elförsörjningen.

Hemmiljön har fått ett större utrymme och blivit allt viktigare i våra liv. Vi håller gärna till i köket, hem­mets hjärta, där vi umgås samtidigt som vi lagar mat. Husvagnstillverkarna har också förstått vikten av de­sign och formgivning och erbjuder kunderna att utfor­ma vissa delar i husvagnen själva efter eget tycke och smak. Det kan vara planlösning, färgsättning, tygval mm, allt för att husvagnen ska kännas personlig och hemtrevlig. Enligt Cabby liknar husvagnen mer och mer hemmet, både vad gäller utseende och komfort.

I de norra delarna av Sverige bedrivs skogsbruk och rennäring på samma marker. Detta kan i flera fallleda till intressekonflikter. Marklavar är en viktig del av renarnas vinterfoder. Mycket marklav förstörs vid slutavverkning, både av maskinerna vid avverkningstillfället och senare vid markberedningen. Den återstående laven täcks delvis av avverkningsrester och är därför inte tillgänglig för renbete.

Detta examensarbete har gjorts i uppdrag av Avdelningen för ?Gata & Trafik? vid Luleå kommun. Projektet har handlat om framtagning av nyckeltal för typgator vid vinterväghållningen i Luleå kommun. Anledningen till detta är avsaknaden av tillförlitliga nyckeltal för vinterväghållningen. Som det ser ut i dagsläget så jämförs inte kommunerna på lika villkor.

I en strävan mot en effektivare produktion och ett industriellt byggande ökar andelen förtillverkade komponenter i svensk byggnadsproduktion. I konstruktioner av prefabricerade betongelement skapas anslutningar som inte existerar i motsvarande platsbyggda konstruktioner vilket påverkar byggnadens styvhet. En reducerad styvhet gör byggnaden mer känslig för horisontella krafter som i Sverige främst uppkommer från vinden. Bruksgränstillståndet är ofta dimensionerande för det bärande systemet hos höga eller slanka byggnader. Vibrationer som kan uppkomma från vindens dynamiska effekter kan ge upphov till illamående och obehagskänslor hos de som vistas i byggnaden vilket kan leda till att byggnaden inte kan användas för avsett ändamål.

Miljöfrågor är i dagsläget ett ämne som intresserar och engagerar mångamänniskor på olika plan och inom olika ämnesområden. Kraven från vår regeringoch från EU blir allt stramare och inom området byggteknik finns idag krav på enbyggnads specifika energianvändning vid nybyggnation. Problemet är att det intefinns något specifikt krav på det befintliga beståndet och dessa byggnader har oftahög energiförbrukning. Möjligheten att det inom en snar framtid kommer kommakrav på det befintliga beståndet, likt det som finns för nybyggnation, är inteorimligt. Det är därför viktigt att redan nu se på vilka åtgärder det finns att vidtaför att sänka energiförbrukningen hos äldre byggnader och som riktlinje strävaefter att nå det krav som ställs på nybyggnation.Det finns många möjligheter och tillvägagångssätt till att energieffektivisera detäldre beståndet av bostäder.

Syftet med examensarbetet är att undersöka vilka typer av effekter som uppstår för boende i småhus som ligger i närheten av vindkraftverk. Syftet är också att undersöka vilka konsekvenser närheten till vindkraftverk har på värdet på småhus. Jag försöker framför allt att få svar på frågan huruvida vindkraftverk upplevs ha en negativ värdepåverkan på småhusfastigheter, samt hur de olika störningarna från vindkraftverk beror av avståndet till bebyggelsen. Metod: Undersökningen avgränsas till att studera effekterna på småhusbebyggelse som ligger i närheten av vindkraftverk. Som en bakgrund till undersökningen presenteras olika fakta och statistik om vindkraft­verk. Den genomförs med hjälp av intervjuer med ägare till småhus vars fastigheter är belägna i närheten av vindkraftverk. Resultaten av intervjuerna jämförs med tidigare undersök­ningar och erfarenheter varefter egna slutsatser dras. Resultat & slutsats: Vindkraftverk står idag för cirka 1,4 % av den totala nettoproduk­ionen av el i Sverige. Andelen har ökat väsentligt under senare år och med tanke på alla pågående projekt och planer på nya vindkraftverk runt om i landet kommer troligen andelen att fortsätta att öka. Vindkraftverken ger visserligen en miljövänlig el-produktion men för bebyggelse i vind­kraftverkens närhet kan de samtidigt upplevas som en miljöstörning.

Vindkraft är en förnyelsebar och utsläppsfri naturresurs. En fortsatt global utbyggnad av land- och havsbaserad vindkraft är att vänta. Fördelar med vindkraft till havs är bättre vindförhållanden och lägre krav på hänsyn till landskapsbild och närboende, vilket medför att vindkraftverken kan byggas större och därmed kan vinden utnyttjas mer effektivt. För havsbaserade vindparker krävs en lösning för grundläggning som är rationell och anpassningsbar. Vid dimensionering av konstruktioner till havs är det viktigt att ta hänsyn till den cykliska belastningen från vind och vågor konstruktionen utsätts för.

Detta examensarbete har genomförts i samarbete med Värmex AB där vi har haft Anders Ericsson som handledare, och Peter Hansson (Sweco) som handledare från skolan, Kungliga tekniska högskolan i Haninge.Idag är energianvändningen i flerbostadshus en stor fråga att ta itu med, och för varje byggnadsprojekt skall en energideklaration som visar mängd köpt energi göras. Vi strävar idag efter att minska energianvändningen i flerbostadshus med 50 % till 2050. I denna analys beskriver vi vilka åtgärder man kan ta an för att minska just energianvändningen i ett specifikt flerbostadshus belägen i kommunen Nacka i Stockholm.Då denna byggnad stått från år 1949 utan större underhållning har det visat sig att byggnaden står över BBRs krav gällande energianvändning (90 kWh/m2), och stor anledning är klimatskalet. Källor visar även att delar av klimatskalet så som fasad etc. bör ändras inom 30 år efter det att det byggts, vilket inte har gjorts.Vi har genom en programvara, VIP-Energy valt att utföra denna analys.

Försäkringsbolagen i Sverige betalar årligen ut stora belopp till följd av brandskador. Det är allmänt känt att det förstörs stora värden vid bränder i byggnader. Hur stora dessa värden är presenteras årligen av Svenska brandskyddsföreningen genom uppgifter från försäkringsbolagen. Hur stora värden som räddas vid insatser till byggnadsbränder är däremot okänt. För att räddningstjänstens personal ska kunna uppskatta hur stora värden som har räddats efter en insats krävs ett lätthanterligt verktyg.

Detta arbete har skrivits för att undersöka hur trä kan vara ett hållbart och beständigt material i en markanläggning i offentligt såväl som privat miljö. I Sverige är trä en av våra största naturresurser, något som bör tas tillvara och användas väl. Det är också ett förnyelsebart material som ger förhållandevis liten påverkan på miljön. Trä är ett material som bryts ner av mikroorganismer vid exponering av fukt. I utemiljö utsätts materialet för stora påfrestningar så som sol, vind, vatten och brukarslitage.

Q-feber är en endemisk zoonossjukdom som förekommer i hela världen med undantag av Nya Zeeland. Sjukdomen orsakas av den gramnegativa intracellulära bakterien Coxiella burnetii som är mycket motståndskraftig i miljön och kan spridas i aerosoler via vind och damm. Flera olika djurslag kan drabbas av Q-feber men nötkreatur, får och getter samt husdjur som hund och katt är de främsta källorna till humana infektioner. C. burnetii kan hos djur ge upphov till reproduktionsstörningar som t.ex.