Bakgrund:Varje år drabbas cirka 50 000 personer i Sverigeav cancer. Att vårda människor som drabbats av en obotlig cancersjukdom innebäratt vårda lindrande. Palliativ vård innebär medicinsk behandling och omvårdnadsom är inriktad på symtomlindring och välbefinnande för patienten och dessnärstående. Syfte: Syftet var attbelysa vad som kan främja välbefinnande hos en patient med cancersjukdom i ettpalliativt skede, ur ett patientperspektiv. Metod: En litteraturstudie som inkluderade 18 artiklar, varav 15kvalitativa (därav en fallstudie), samt tre kvantitativa artiklar.

Endast ett fåtal personer drabbas varje år av en traumatisk ryggmärgsskada. Den akuta vården av dessa patienter utövas på endast sex sjukhus i Sverige. Vårdbehovet för personer med en ryggmärgskada är stort eftersom en traumatisk ryggmärgsskada medför såväl fysiska även som stora psykiska omställningar i livet. När dessa personer senare i livet behöver vård saknas kunskapen om dessa patienters specifika omvårdnadsbehov utifrån ett personcentrerat förhållningssätt hos allmänsjuksköterskor. Syftet med studien var att belysa patienters upplevelse av livskvalitet efter en traumatisk ryggmärsskada.

Vår studie baserar sig på det faktum att skolan enligt läroplanen för de frivilliga skolformerna har som skyldighet att tillvarata alla elevers tidigare kunskaper och erfarenheter. Syftet med studien var att studera mötet mellan elevers grundskolekunskaper och gymnasieskolans krav och förväntningar i de naturvetenskapliga ämnena, samt att beskriva variationen mellan uppfattningarna om detta fenomen hos såväl elever som lärare. Studien innefattar både en enkätundersökning samt efterföljande intervjuer med såväl elever som gymnasielärare. Enkätundersökningen fick ligga till grund för urval av intervjudeltagare. Som analysmetod för både enkäten och intervjun använde vi den fenomenografiska forskningsansatsen, vilken innebär att man ämnar beskriva variationen av olika uppfattningar om ett specifikt fenomen.

AbstraktDet finns blandade åsikter om att en grad av rörlighet över det normala skulle vara främjande eller hämmande för prestationen och därför var syftet i denna studie att mäta rörlighet och den maximala hoppförmågan hos gymnaster, cheerleaders och individer som utövar parkour för att undersöka om rörligheten har någon betydelse för spänst/ explosivitet. Undersökningsgruppen bestod av 15 friska deltagare varav 8 män och 7 kvinnor i åldrarna 18-32 år. Deltagarna genomförde tre Countermovement jump hopp (CMJ) och static jump där markering gjordes på en vägg för att mäta hopphöjd. Enbens längdhopp mättes också. Aktiv rörlighet mättes i fotled vid både dorsalflexion, plantarflexion och sit and reach (bakre rörelsekedjan).

Bakgrund: Fetma är ett globalt folkhälsoproblem. Personer som lider av fetma upplever en försämrad hälsorelaterad livskvalitet. Fetma kan innebära både fysiska och psykiska hinder för personer och viktreducering kan bidra till att personer får en upplevd ökad livskvalitet. Ett kirurgiskt ingrepp är ett allt mer vanligt förekommande behandlingsalternativ för att uppnå ett långvarigt resultat av viktreducering. Upplever patienterna förändringar i hälsorelaterad livskvalitet efter operation? Har dessa i så fall varit positiva eller negativa? Kunskap om patienters upplevelser av hälsa och sjukdom kan ge sjuksköterskor bättre förutsättningar för att främja hälsa och förhindra ohälsa.

Bakgrund: Na?rsta?ende till patienter i palliativ va?rd upplever ofta en va?ldigt sva?r livssituation. Livet sa?tts pa? prov och na?rsta?ende upplever ba?de fysiska och psykiska pa?frestningar av olika slag. I Socialstyrelsens kunskapssto?d fo?r palliativ va?rd anges att na?rsta?ende till patienter i palliativ va?rd bo?r erbjudas sto?d i form av samtal som ro?r emotionella och existentiella fra?gor.

The aim of the study has been to explore what participation and hope means for persons with disabilities living in an institution called Horizon House, in Stellenbosch South Africa. The aim has also been to discover the South African approach to disability and how Horizon House fits into this approach. Horizon House is an institution and a protective workplace in Stellenbosch for adults whose main impairment is of an intellectual nature but there are also physical and emotional disabilities. Another aim has been to explore the perspectives of the residents. The research questions of the study are: ? What does participation imply for the residents of Horizon House?? What does Hope represent for the residents of Horizon House?? What importance can hope have for people with disabilities, in their approach towards increased participation? We travelled to South Africa during a two week period in March 2009, where we participated at the protective workplace of Horizon House.

Sundberg, K & Åberg, E. Identitet och hälsa hos kroniskt sjuka patienter. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmöhögskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2006. En kronisk sjukdom är något som på många sätt påverkar livet.

Uppskattningsvis beräknas idag 10-15 procent av alla par i Sverige vara ofrivilligt barnlösa och denna siffra beräknas stiga i framtiden. Ämnet ofrivillig barnlöshet är tabubelagt och känsloladdat, vilket bland annat kan medföra svårigheter i kommunikationen mellan den ofrivilligt barnlösa kvinnan och sjuksköterskan. Syftet med studien är att beskriva kvinnors upplevelser av ofrivillig barnlöshet. På så sätt avses sjuksköterskan få fler verktyg i själva bemötandet för att kunna utveckla vårdrelationen. Resultatet har sammanställts genom analys av fem självbiografier, gällande kvinnors upplevelser av sin ofrivilliga barnlöshet.

2008 kom den första rapporten från Shiptalks undersökning ?Life at Sea ? Seafarer Attraction and Retentention Survey?. I rapporten presenteras vad respondenterna i den internationella studien anser är det viktigaste respektive värsta med livet till sjöss, varför de en gång gick till sjöss och vad som får dem att stanna kvar (Shiptalk, 2008). Rapporten visar intressanta resultat och att göra en liknande undersökning med fokus på svenska sjömän föreföll vara en värdefull idé. Med hjälp av en internetbaserad enkät var det möjligt att erhålla svar från nästan hundra aktiva sjömän på vad som fick dem att gå till sjöss och vad som får dem att stanna kvar.

Målsättningen med den palliativa vården är att ge stöd och hjälp så att patienten kan dö fridfullt med livskvalitet. Upplevelsen av livskvalitet är någonting individuellt men är starkt förankrad med normalitet. Syftet med den här litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av livskvalitet vid livets slutskede. Fjorton artiklar analyserades med en kvalitativ innehållsanalys utifrån en manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier: Att ha kontroll över sin sjukdomssituation: Att leva ett liv med bibehållen värdighet: Att ha hopp och livsvilja och Att få stöd av familj, vänner och vårdpersonal.

För den som drabbats av en obotlig, livshotande sjukdom är det psykosociala och fysiska stödet från anhöriga och familjemedlemmar en av de viktigaste faktorerna, för att få en värdefull sista tid i livet. Att vara nära anhörig kan innebära en utsatt position och ett stort ansvar. Anhöriga måste hantera både sina egna och den döende personens känslor och sorg, samtidigt som vardagliga problem ska lösas. För några är rollen som anhörigvårdare självklar, medan den innebär en stor uppoffring för andra. Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av att vara nära anhörig till en person som vårdas i livets slut.

Depression är ett förändrat känslomässigt tillstånd som bland annat ger symtom som orkeslöshet, trötthet, ilska och ledsenhet. Forskning pågår om vad som orsakar depression. Teorierna är många, men en förklarar depression som en brist på monoaminer. För att förhindra en försening i den konstruktiva utvecklingen som råder under ungdomstiden är det viktigt att behandling sätts in i tid. Vanligaste behandlingen är farmaka samt psykoterapi.

Våld mot kvinnor i nära relationer är ett hot mot kvinnors fysiska och psykiska hälsa. Våldet är till stor del ett problem som är dolt för omgivningen. Kvinnorna berättar inte om sin situation på grund av bland annat skuld- och skamkänslor och av rädsla för männen. Hälso- och sjukvården har en nyckelroll i arbetet med att upptäcka och behandla våldsutsatta kvinnor. För att kvinnorna ska kunna få en adekvat vård är det är viktigt att våldet uppmärksammas som bakomliggande orsak till ohälsan.

Problem Dagens företag står inför framtida utmaningar, som förändrad konsumtion, strängare miljörestriktioner och hårdare krav på förlängd produktlivscykel för att nå en mer hållbar utveckling. Produktservicesystem (PSS) utgör en potentiell lösning för dessa utmaningar. Uthyrning har kommit att bli en självklar del inom vissa branscher emedan andra branscher fortfarande bygger på traditionell konsumtion. Textil- och modebranschen är en bransch där ägande fortfarande är den rådande formen. Vår undersökning grundar sig i att undersöka möjligheterna för ett PSS inom denna bransch.