Denna studie undersöker frågan om vem som anses vara turisten, d v s, vem turist subjektet är, hur denna föreställs i turismstudier och turismnäringen, samt varför. Intresse för denna fråga väcktes av personliga erfarenheter. Det har att göra med hur jag inte fick samma uppmärksamhet som andra svenska turister både när jag turistade i mitt eget land (Turkiet) och även när jag turistade i Sverige handlar om varför jag inte ansågs vara turist och behandlades annorlunda. Varför och vad är de bakomliggande aspekter som urskiljer mig från svenskar (västerlänningar) som turist subjekt? Det är detta som föranledde huvudfrågan för denna uppsats: vem är eller anses vara en turist?Ytterligare en anledning till varför jag valde att undersöka frågan är att jag ville veta huruvida ?invandrare? i Värmland uppfattas som turist subjekt eller inte.

Det övergripande syftet med uppsatsen var att beskriva och undersöka samverkan mellan olika professionella aktörer i gruppverksamhet för barn till missbrukande föräldrar. Jag ville ta reda på vad det fanns för konkreta erfarenheter av och exempel på samverkan samt om samverkan påverkades om synsättet skiljer sig i förklaringen av missbruk mellan professionella aktörer. Jag har använt mig av en kvalitativ metod där jag har intervjuat fyra gruppledare från tre kommuners verksamhet för barn till missbrukande föräldrar. Jag ville fånga de professionellas erfarenheter och insyn från både barnens perspektiv och professionellas perspektiv. I intervjuerna fick jag ta del av de professionellas egna berättelser och upplevelser utifrån deras verklighet.

Sammanfattning Philip Jonsson(2012) ? Vilka likheter finns mellan Janusz Korczak och Lgr 11? Malmö högskola: Lärarutbildningen Uppsatsen är en jämförelse mellan Janusz Korczak och dagens läroplan från 2011. Uppsatsens resultat är att det finns likheter mellan Janusz Korczaks pedagogik och läroplanen för 2011. Här har jag valt att fokusera på tre huvudpunkter: Pedagogik, demokrati och uppfostran. Janusz Korczak strävade efter att engagera barn i samtal, tro på de och ge barnen möjligheter till att tro på sig själva och utvecklas.

Vårt syfte med studien var att undersöka tio behandlingsassistenters upplevelse av hur det är att arbeta med ensamkommande flyktingungdomar på ett boende i en mindre kommun. Vidare på vilket sätt behandlingsassistenterna påverkades känslomässigt, såväl professionellt som privat av sitt arbete. Undersökningen ville även visa på vilket sätt behandlingsassistenterna hanterade att de påverkades av sitt arbete..

Införandet av medicinsk abort har lett till att sjuksköterskor i högre grad än tidigare är delaktiga när aborten utförs. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att möta kvinnor som genomgår medicinsk abort. Sju vetenskapliga artiklar valdes ut och analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra slutkategorier som var: stötta kvinnan i beslutet om abort; relation och förhållningssätt är viktigt; arbetet medför känslomässig påverkan; attityder och fördomar gentemot abort. Resultatet visade att sjuksköterskor erfarit att abort är varje kvinnas eget beslut, att det är viktigt att kvinnan får stöd i både beslut och abortprocess.

Arbetet handlar om en undersökning, gjord på enkäter och intervjuer, om pojkars läsvanor på en högstadieskola i en storstad. Jag ville veta om pojkar läser så lite som statistiken visar på eller om det bara är tillfälligheter. Resultatet blev tvärtemot vad som står i tidningar; dessa pojkar läste nästan varje dag, eller i varje fall en gång i veckan..

Ämnet för denna uppsats är kommunikation inom textilslöjden med inriktning på instruktioner till elever i grundskolans senare år och vilken form av instruktioner eleverna vill ha. Syftet med denna undersökning är att undersöka på vilket sätt elever i grundskolans senare år vill ha instruktioner i textilslöjd.   För att ringa in det valda problemområdet har jag använt mig av tre frågeställningar:Vilken form av instruktioner vill elever i grundskolans senare år få till hjälp i arbetet i textilslöjden?Vilka anledningar hittar jag till att eleverna i grundskolans senare år vill ha olika former av instruktioner i textilslöjden?Vilken syn har eleverna på instruktioner i textilslöjd?Undersökningen har en fenomenologisk ansats, materialet samlades in genom kvalitativa intervjuer och bearbetades genom kvalitativ analys.   Jag upptäckte följande:Informanternas lärare hade inverkan på hur eleverna uppfattade instruktionsformer, eftersom hon valde instruktionsformer till undervisningen.De vanligaste instruktionsformerna var muntliga och skriftliga instruktioner, men även digitala instruktionsvideos diskuterades.Informanterna ville ha olika instruktionsformer för att de skulle förstå dem och få slöjdalstren färdiga fort utan att vänta på läraren.Alla informanterna hade samma uppfattning om skriftliga instruktioner: man skulle använda dem självständigt så att läraren fick mer tid till att hjälpa dem som behövde få hjälp.Jag kom genom min undersökning fram till att de tillfrågade informanterna ville ha en ganska traditionell slöjdundervisning med mycket muntlig handledning. Detta bör jag som slöjdlärare ha i åtanke när jag lägger upp min slöjdundervisning så att mina kommande elever får en slöjdundervisning som de förstår och trivs med..

Syftet med min undersökning var att ta reda på hur mötet mellan eleven, läraren och den rörliga bilden går till i klassrummet. Jag utgick från tre forskningsfrågor som fokuserades på pojkars och flickors medievanor gällande TV och film. Vidare ville jag se hur den rörliga bilden användes i förhållande till det skrivna ordet under svensklektionerna och som sista område ville jag ta reda på vilket förhållningssätt lärarna har till ungdomars fritidskultur med betoning på den rörliga bilden. Metoden bestod i att jag dels gjorde en enkätundersökning samt gruppintervjuer med elever ur båda könen samt två enskilda intervjuer med en kvinnlig och en manlig svensklärare. Resultatet visade att det ungdomar ser på TV under fritiden, och som dominerar deras val av program, styrs av de kommersiella kanalerna vilka betonas av ett utbud av underhållning.

5 Sammanfattande diskussionSyftet med mitt uppsatsarbete har varit att sätta fenomenet coachning i relation till Thomas Johanssons och Zygmunt Baumans beskrivningar av samtidens sociala och kulturella tillstånd. Jag ville därigenom bidra med kunskap om hur livscoaching skildras av coacherna och hur detta språkspel eller paradigm är uppbyggt samt vinna sociologisk förståelse av företeelsen. Nedan följer en sammanfattning av resultatet och en diskussion utifrån frågeställningarna..

Att synliggöra lärande är något som lyfts fram av forskare i stor omfattning. Under de senaste åren har det diskuterats på flera plan, internationellt, nationellt och lokalt på skolor hur man kan arbeta formativt och hur man går tillväga för att ge formativ bedömning. Formativt lärande är något som för lärandet hos eleven framåt. Detta har vi särskilt uppmärksammat i vår vardag som lärare. Hur arbetar då lärare formativt? Har de den kunskap som krävs för att få eleverna att uppnå de mål som är nationellt uppsatta? Vi ville ta reda på hur några lärare arbetar med formativ bedömning och då särskilt titta på hur dessa lärare ger formativ återkoppling till sina elever.

Syftet med följande examensarbete har varit att undersöka vilka möjligheter som ges till barn i förskolan med annat modersmål än svenska att utveckla det svenska språket. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer som gjorts av pedagoger på en mångkulturell förskola. Genom intervjuerna ville jag ta del av hur pedagogerna enligt dem själva, går till väga för att stimulera dessa barns språk. Samt hur pedagogerna tror att verksamheten främjar det svenska språket hos barn med annat modersmål. Jag ville även ta del av deras tankar kring de svensktalande barnens påverkan men också deras inställning till modersmålets betydelse för att det andra språket ska utvecklas.

Enligt läroplanen (Lgr11) och skollagen (SFS 2010:800) är det lärarens uppdrag att individanpassa sin undervisning. Dessa styrdokument är tydligare kring den individanpassade undervisningen än vad tidigare styrdokument har varit. Min erfarenhet var att detta inte gjordes fullt ut som det förväntades. Med detta som bakgrund ville jag undersöka lärares förståelse av individanpassad undervisning. Därmed blev mitt syfte att undersöka och studera lärares skilda uppfattningar av individanpassad undervisning.

SammanfattningSyftet med denna studie, var att undersöka hur patienter föredrog att vara delaktiga i sin egen omvårdnad inom sluten somatisk vård, samt om det överensstämde mellan vad de önskade och hur de uppfattade delaktigheten. Metod: Denna studie var en tvärsnittsstudie, enkät studie. Patienterna i studien fick svara på elva frågeområden inom omvårdnad, dels hur de föredrog att vara delaktiga och sedan hur de upplevde att det egentligen var.Resultat: Resultatet som denna studie kommit fram till visade att majoriteten av patienterna ville vara passiva i sin delaktighet inom de flesta av de elva områdena, samt att de även upplevde att de fick vara det. Det kan dock utläsas av det statistiska testet som användes att patienterna i studien upplevde sig vara mer passiva, än vad de föredrog att vara. Detta resultat gällde på alla de elva frågeområdena.

Jönsson, Annika & Thelin, Kristina (2007). Genom språket sker lärandet (Literacy, key to learning). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med vår studie var att ta reda på vilken innebörd begreppet ett språkutvecklande arbetssätt hade för pedagoger i skolans senare del, och hur de konkret arbetade för att elevernas språk ska utvecklas. Vi ville även se hur pedagogernas arbetssätt harmoniserade med gällande styrdokument. Dessutom ville vi undersöka vilken roll specialpedagogen hade i ett språkutvecklande arbetssätt. Vi genomförde tio halvstrukturerade intervjuer med pedagoger som arbetade i skolans senare del.

SammanfattningI och med att åldern blir högre hos befolkningen än den någonsin varit tidigare betyder det attdet blir allt viktigare att de äldre upprätthåller en hälsosam livsstil. En betydande del i dettabestår av regelbunden fysisk aktivitet, vilket vi ville undersöka om de äldre faktiskt utförde.Vi ville också veta vilken effekt de olika träningsformerna, som de eventuellt ägande sig åt,hade på deras upplevda hälsa. Syftet med denna studie var därför att undersöka vilkaträningsvanor människor i åldrarna 65 till 95 har, hur deras nuvarande hälsotillstånd ser ut ochvilken inverkan olika träningsformer har på deras upplevda hälsotillstånd.I studien har vi använt en kvantitativ forskningsmetod i form av en enkätundersökning. Dessaenkäter innehöll frågor och påståenden om träningsvanor och upplevd hälsa, som varje individfick besvara anonymt. Sammanlagt svarade 30 personer ur urvalsgruppen på enkäten.