Brucellos är en zoonos med stor samhällspåverkan såväl ekonomiskt som socialt. Infektionen kan drabba majoriten av världens däggdjur och orsakar reproduktionsstörningar hos värddjuren medan de humana fallen karakteriseras av undulerande feber. Alla aborter i sen dräktighet skall betraktas som misstänkta fall av brucellos. Europeiska Unionen (EU) vill bekämpa sjukdomen helt och inriktar sig främst på Brucella abortus och Brucella melitensis men även till viss del Brucella suis då dessa anses höra samman med såväl de humana fallen som de största ekonomiska förlusterna. EU motiverar sina medlemsländer med finansiella bidrag till de nationella bekämpningsprogrammen.

?Longboards? är ett examensarbete utfört av Leo Ekbom och Sammy-Sebastian Tawakkoli för innovations- och designingejörsprogrammet vid fakulteten för teknik och naturvetenskap på Karlstads Universitet. Uppdragsgivaren är Space Production AB, projektägare är Dan Edanius, art director och projektledare på företaget. Ett av företagets projekt var våren 2008 att producera Slalom Skateboarding VM och med anknytning till detta växte ett examensarbete fram. Space Production AB började som ett montersnickeri men har idag utvecklats till ett företag som driver fullständiga utställnings- och eventprojekt. Företaget tillhandahåller allt från idéskiss till montering och servning även då huvudsysslan ligger i att producera, installera och lagra utformning från annan part. Uppgiften var att ta fram en produktserie innehållande tre modeller av longbaords med bred spridning.

Mul- och klövsjuka är en av de mest kostsamma sjukdomarna hos produktionsdjur. Sjukdomen orsakas av infektion av ett mul- och klövsjukevirus tillhörande genus Aphtovirus inom familjen Picornaviridae. Mottagliga djurslag för viruset är nöt, gris, får, get, buffel samt ett flertal klövbärande vilda djurarter. År 2001 drabbades Storbritannien av ett utbrott av muloch klövsjuka, utbrottet spreds sedan till flera andra länder, bland annat till Nederländerna. Kostnaderna för utbrottet blev mycket höga, enbart de direkta kostnaderna för smittbekämpning och ersättning till djurägare kostade den brittiska staten 2,7 miljarder pund. Betydande ekonomisk effekt får också de begränsningar i export som läggs på ett land drabbat av mul- och klövsjuka.

Syftet med det här arbetet är visa hur gestaltning kan synliggöra natur. Syft et är således också att visa på hur gestaltning kan öka värdet på natur genom att synliggöra det. Metoden har i detta arbete varit inventering på plats med fotografering, analys med inventering som stöd och med tre olika analysmetoder som grund, en specifik gestaltningsmetod, skissarbete i text och i bild samt inhämtande av kunskap och inspiration från olika skriftliga, muntliga och i bild värdefulla källor. Teoridelen av arbetet behandlar vad en entré är och dess funktion. Här diskuteras också vad naturen betyder för människan och vår syn på denna. Det vilda ställs ofta mot det ordnade både i en allmän historisk kontext och i landskapsarkitekturen. Hur vi skyddar och respekterar naturen undersöks också, vilket även kan ses i gestaltandet av denna.

Syftet med litteraturstudien är att beskriva hästens stereotypier samt diskutera vad dessa beror på och hur de kan förebyggas. Stereotypier är upprepade och oförändrade rörelser utan mål och syfte. Om hästar uppvisar stereotypier kan det vara tecken på att de saknar kontroll över sin situation. Det är enbart djur i fångenskap som uppvisar stereotypier. Hästar uppvisar flera olika stereotypier såsom krubbitning, vävning, boxvandring, huvudkast och stereotypt sparkande i vägg.

Arbetet är uppdelat i en inledande del, en resultatdel och en diskussionsdel. Den inledande delen introducerar läsaren till fokuspunkten trädgårdsodling i Bohuslän, förklarar tankegången kring valt ämne, samt beskriver syfte och metod.Resultatdelen har sin utgångspunkt i litteraturstudier och fältstudier i kombination. Texten syftar till att ge inblick i trädgårdens förutsättningar i Bohuslän genom att beskriva den bohuslänska växtvärldens villkor och överlevare.Initialt behandlas landskapet i Bohuslän och dess vilda flora. Här beskrivs naturtyper i Bohuslän och deras prägel på växtlivet - till exempel kan man läsa om växtvärlden på klippor, stränder och saltängar. Det faktum att landskapet och växtlivet i Bohuslän är rikt varierande ger också en fingervisning om hur skilda trädgårdsmiljöer det finns.I efterkommande kapitel tas klimatfaktorer och markförhållanden upp för att ge ökad förståelse för odlingsvillkoren i landskapet.

Odling av fisk sägs ha en potential att bidra till framtida livsmedelsförsörjning när fiske inte längre täcker behov och efterfrågan. En önskan från svensk sida att vara med i utvecklingen är tydlig i SOU 2009:26 Det växande vattenbrukslandet. Utredningen presenterar strategier för hur en utbyggnad av vattenbruket kan underlättas och påskyndas. Jag saknade en strategi för hur det växande vattenbrukslandet ska styras mot att också bli ett hållbart vattenbruksland. Denna uppsats handlar om hur miljörättsliga regler ska konstrueras för att en växande vattenbruksnäring inte ska medföra en negativ påverkan på naturen.

Ticks and the diseases they transmit are of major importance throughout the world. In Uganda, cattle are the most important livestock from an economic point of view. Livestock keepers fear bi-directional transmission of tick-borne pathogens between their livestock and wild animals. This cross-sectional study was conducted to establish and compare the sero-prevalence of the tick-borne pathogen Babesia bigemina among randomly selected Ankole Long-horned cattle and European crossbred cattle on 30 farms in Kiruhura district, in two sub-counties near Lake Mburo National Park in South-western Uganda. Half of the farms were situated in close proximity to the park and thereby housed cattle with more frequent wildlife-livestock interface (Sanga), whereas the other half had less frequent contact (Kikatsi).

Att ha papegojor som sällskapsdjur har blivit väldigt populärt, det är det fjärde vanligaste husdjuret i USA. Men antalet papegojor med beteendestörningar är högt och olika sorters stereotypier och självmutilerande beteenden som fjäderplockning är vanligt hos sällskapspapegojor. Syftet med den här studien är att se på vilka beteendestörningar som är vanligast hos sällskapspapegojor och vilka naturliga beteenden de grundar sig på. Syftet är även att kolla på hur olika berikningar kan bota och förebygga problembeteenden och stereotypier. Anledningen till att sällskapspapegojor utvecklar så många problem är troligen orsakat av hur de hålls.

Severe acute respiratory syndrome (SARS) är den epidemi som 2003 spred sig från Guangdong provinsen i Kina till 26 länder runt om i världen. Sjukdomen som orksakades av SARS-coronavirus (SARS-CoV), drabbade under utbrottet 8098 personer och tog 774 liv. SARS är ett utmärkt exempel på hur en dödlig sjukdom kan komma från ?ingenstans? för att snabbt, spridas med hjälp av vårt globaliserade samhälle. Viruset utsöndras med luftvägssekret, feces och urin och kan under fuktiga och gynnsamma omständigheter vara infektionsdugligt i upp till fyra dygn. I regel krävs direktkontakt eller nära kontakt mellan smittbärare och frisk individ för att sprida viruset vidare.

Hästägaren är den som har det yttersta ansvaret för hästens välbefinnande. En viktig uppgift är att se till att hästen får ett väl anpassat foder för att undvika foderrelaterade sjukdomar. Det finns stora skillnader mellan den domesticerade och den vilda hästens foderstat. Den största och mest markanta skillnaden är att den domesticerade hästens foderstat till stor del består av stärkelse från spannmål då detta ingår i kraftfoder. Fång är också en foderrelaterad sjukdom där de mest framträdande symtomen är smärta i hovarna.

Under upplysningstiden tog den systematiska undervisningen av dövstumma fart. Detta väckte uppmärksamhet och många av deras lärare i både Frankrike och Tyskland blev kända och hyllade för sina prestationer. Dessutom blev den dövstumme ett alltmer vanligt inslag i filosofisk och pedagogisk debatt. Man ställde sig frågor vad de dövstumma kunde lära sig, vilka kunskaper de besatt utan utbildning och man debatterade flitigt vilken undervisningsmetod som var den bästa.    Dessutom dök de dövstumma upp i mer utpräglat filosofiskt tänkande.

Stureplan lyfts ofta fram i medierna i sammanhang som rör en konsumtionskultur där ytlighet, materialism och lyxkonsumtion är några av ingredienserna. Andra sammanhang rör det vilda nattlivet, ?bratsen? och champagnekrigen. I ett försök att klargöra Stureplankulturens varande eller icke-varande syftar denna uppsats till att undersöka uppfattningen om en specifik kultur kring Stureplan samt hur denna uppfattning ter sig i människors föreställningsvärld. Uppsatsen baseras på, i huvudsak, kvalitativa metoder där datainsamlingen har skett genom två fokusgrupper.

Under upplysningstiden tog den systematiska undervisningen av dövstumma fart. Detta väckte uppmärksamhet och många av deras lärare i både Frankrike och Tyskland blev kända och hyllade för sina prestationer. Dessutom blev den dövstumme ett alltmer vanligt inslag i filosofisk och pedagogisk debatt. Man ställde sig frågor vad de dövstumma kunde lära sig, vilka kunskaper de besatt utan utbildning och man debatterade flitigt vilken undervisningsmetod som var den bästa.    Dessutom dök de dövstumma upp i mer utpräglat filosofiskt tänkande.

Populationerna av både vildsvin (Sus scrofa) och varg (Canis lupus) ökar i Sverige. Då deras utbredningsområden först nyligen har börjat överlappa finns i det närmaste inga data på vargars predation på vildsvin i Sverige. Då detta är av intresse för den framtida debatten kring hur populationerna bör skötas, är syftet i denna studie att undersöka vargars predation och vildsvins beteende i Europa för att kunna dra paralleller till hur de två populationerna kan tänkas komma interagera i Sverige. Att göra en studie kring ett rovdjurs val av byte är problematiskt eftersom så många variabler kan tänkas påverka, i kombination med mätmetoder som ofta inte är de mest exakta eftersom det handlar om vilda djur. I jämförelser mellan olika studier måste man dessutom väga in skillnader i val av metod och analys, så att komma med definitiva slutsatser i frågan är inte rimligt. Särskilt eftersom älg, som nuvarande är svenska vargars huvudsakliga föda, inte är så vanligt förekommande i Europa och jämförelser istället får utgå ifrån hur vildsvin föredras i förhållande till hjort. Vargars diet skiljer sig vida mellan de studier från Europa som undersökts, även mellan relativt närbelägna områden.