Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva fåglarnas reproduktion och hur den skiljer sig från däggdjurens. I studien har störst vikt lagts på värphöns men många aspekter som beskrivs gäller även för vilda fåglar. Reproduktionen beskrivs översiktligt för både värphöna och tupp. Reproduktionsorganen beskrivs anatomiskt, fysiologiskt och histologiskt samt en del om det endokrina systemet och dess påverkan på hönsens reproduktion ingår också. I uppsatsen beskrivs även hur ljuset kan påverka framförallt hönans äggläggningscykel. Slutsatsen av denna litteraturstudie är att fåglarnas reproduktionsorgan ser annorlunda ut och har flera funktioner som inte är analoga med däggdjurens, men det finns också vissa likheter.

Det finns fem fredade rovdjur i Sverige: björn, varg, lo, järv och kungsörn. Riksdagen har beslutat att det ska finnas livskraftiga populationer av dessa djur i landet och rovdjursstammarna har ökat den senaste tiden. En viktig orsak till konflikt mellan människor och de stora rovdjuren är rovdjurens predation på våra tamdjur. Antalet angrepp på tamdjur har ökat från 1997 och framåt med viss årsvariation. Det är varg och lo som står för flest förlorade djur. Skadorna vid ett rovdjursangrepp delas in i direkta och indirekta skador.

Det här arbetet handlar om tambins inverkan på naturligt förekommande pollinatörer. Min frågeställning berör: tillgången på näring, hälsotillståndet och populationsnivån hos naturligt förekommande pollinatörer i förhållande till tambins närvaro. Det som framkommit av den här litteraturstudien är att introducerade tambin leder till att naturligt förekommande pollinatörer minskar i antal kring bikuporna, en del arter söker föda på andra blommor eller senare på dygnet än tidigare. Den minskade tillgången på föda som denna konkurrens innebär har en negativ inverkan på humlors kroppsstorlek och därmed deras överlevnad. Samt att tambin kan föra över patogener så som varroakvalster, nosemasjuka och deformed wing virus till humlor vilket leder till minskad livslängd och sämre fortplantning..

Amurleoparden (Panthera pardus orientalis) klassas som "Critically Endangered" eftersom det endast finns 14 till 20 vuxna individer kvar i det vilda. Kattdjurs inneboende behov av att jaga och leoparders behov av stora hemområden gör att det finns vissa problem relaterade med att hålla dessa i fångenskap. Förhållandena i fångenskap bör modifieras så att den liknar den miljö där djur eventuellt ska planteras ut i framtiden. Matrelaterad berikning ger djuren möjlighet att använda naturliga födosöksstrategier även i fångenskap. Detta kan ske bland annat med jaktberikning.

Avslutande diskussion Naturen tar stor plats i den tecknade serien om Bamse. Hemmiljön är en idyllisk dal där natur och kultur smälter samman. Det finns klara kopplingar till att denna hemmiljö kan betraktas som pastoral, men det finns även mycket moderna inslag. Det är dock i mötet med den moderna civilisationen som det pastorala blir synligt. Krösus Sork vill ofta använda Bamsedalen till ändamål som motorväg eller att borra efter olja, samtidigt som Bamse och hans vänner vill ha kvar sin dal som den är.

Avslutande diskussion Naturen tar stor plats i den tecknade serien om Bamse. Hemmiljön är en idyllisk dal där natur och kultur smälter samman. Det finns klara kopplingar till att denna hemmiljö kan betraktas som pastoral, men det finns även mycket moderna inslag. Det är dock i mötet med den moderna civilisationen som det pastorala blir synligt. Krösus Sork vill ofta använda Bamsedalen till ändamål som motorväg eller att borra efter olja, samtidigt som Bamse och hans vänner vill ha kvar sin dal som den är.

Många förskolebarn som leker ute gör detta på förskolegården. Syftet med undersökningen är att beskriva barns utomhuslek på förskolans gård. Vad är karaktäristiskt för just utomhusleken och var och vad leker barnen? Arbetet belyser även leken ur barnens perspektiv, hur de själva upplever och beskriver sin lek. Undersökningen tar också upp utomhusleken ur ett genusperspektiv; hur flickors och pojkars lek och upplevelser av den skiljer sig åt.

Omhändertagande och avlivning av djur beror på många olika orsaker, det kan handla om djurplågeri, ägaren har avlidit/saknas eller att ett djur har blivit påkört och skadat. Syftet med denna rapport är att åskådliggöra polisen och andra myndigheters förfarande då det gäller olika djurfrågor. Kommunen har ansvaret för djurskyddstillsynen i kommunen medan Länsstyrelsen ansvarar för den regionala djurskyddstillsynen i länet. Det är polisen som handhar den praktiska hanteringen med djuret. Är djuren märkta underlättar det polisens arbete eftersom djurets ägare går att eftersöka i register.

Elakartad katarralfeber är en dödlig sjukdom hos nötkreatur som orsakas av herpesvirus från får eller gnuer. I områden där båda virusvarianterna finns kan man skilja dem åt genom PCR-metoder. Sjukdomen verkar bero på en virusorsakad obalans i immunförsvaret och karaktäriseras av infiltration och ansamling av CD8+ T-lymfocyter. Infekterade celler kan omvandlas till ?large granular lymphocytes? som orsakar celldöd i flera olika vävnader.

Detta arbete inleds med en sammanfattande beskrivning av domesticeringen och dess effekter. Vidare ges en inblick i relationen människa-djur, sett ur ett historiskt perspektiv, samt djurets uppfattning av människan där exempel på olika studier tas upp. Det förs även en diskussion kring olika djurs medvetande. Härefter redogörs för ett antal forskningsrapporter angående vad som händer i oss människor vid kontakt med djur, där både sociala, psykologiska och fysiologiska faktorer beskrivs som viktiga. Här tas också forskning kring hormonet oxytocin och dess positiva effekter på oss människor upp. Sedan följer en beskrivning av hur rehabilitering med djurs hjälp kan ske inom olika områden såsom barn, sjukvård, äldrevård, på fängelser och med hjälp av hästar. Olika forskningsresultat samt genomförda projekt för respektive område redovisas här. Avslutningsvis beskrivs en modell för var och när eventuella djurvälfärdsproblem kan uppstå.

Rabiesvirus är en allvarlig sjukdom globalt då minst 35 000 människor mister livet varje år på grund av den fatala sjukdomen. Idag finns inget botemedel mot rabiesvirus när sjukdomen brutit ut, det enda skyddet är vaccinering. Hur immunförsvaret reagerar på viruset, varför inte immunförsvaret klarar av att eliminera viruset och vad post-vaccinering innebär undersöks i det här arbetet. Rabiesvirus utsöndras i saliv och den vanligaste infektionsvägen för rabiesvirus är via bett från infekterad individ och för människa är hundbett största risken. När infektion har skett transporteras virus till centrala nervsystemet (CNS) via intraaxonal transport. Rabiesvirus är ett neurotropt virus och replikerar i CNS.

Salmonella är en bakterie som orsakar diarréer, magkramper och ibland mer allvarliga komplikationer och är ett folkhälsoproblem i stora delar av världen. Salmonella anses idag även tillhöra normalfloran hos våra reptiler. Den förekommer både hos reptiler fångade i det vilda och hos de reptiler vi håller som husdjur. Många olika typer av salmonella kan isoleras från våra reptiler där några är kända serovarer som är patogena för oss människor. Denna artikel är en litteraturstudie över den zoonotiska potential och problematik som salmonella hos våra reptiler innebär.

Leopard (Panthera pardus) räknas som ett av de fem stora kattdjuren inom släktet Panthera, och är den art av de vilda kattdjuren som har störst geografisk spridning i världen. Med avstånd som sträcker sig från Afrika i väst och delar av Ryssland i öst, är det inte så konstigt att flera skilda underarter uppstått. Som helhet är arten leopard klassad som nära hotad av IUCN, International Union for Conservation of Nature, men flera av dess nio underarter är starkt eller akut hotade. Genom litteraturstudier och statusrapporter från IUCN ges i denna undersökning en kort sammanfattning av hur distributionen av leopardens underarter ser ut i världen, samt vad som utgör deras största hot mot en fortsatt överlevnad. Generellt sett har leoparden många egenskaper som talar för en positiv framtid.

Syftet med uppsatsen är att analysera naturskildringarna i Emil i Lönneberga och Alla vi barn i Bullerbyn utifrån ett ekokritiskt perspektiv för att på så sätt se hur natursynen i böckerna påverkar landbygdsidyllen. Det ekokritiska perspektivet innebär att man jämför relationerna mellan det mänskliga och det icke mänskliga i litterära verk.En textanalys av texterna har gjorts för att få fram de små nyanserna i naturbeskrivningarna för att på så sätt kunna få svar på frågeställningarna. Trots att böckerna innehåller en hel del bilder har fokus legat på själva texten.Analysen av texterna visar på en uppmålad bild av en idyll som ständigt hotas av vädrets makter, den vilda naturen eller människan själv. De vuxna personerna i böckerna har en antropocentrisk syn på naturen där den finns till för att tjäna människan, medan barnen oftast lever i symbios med naturen och likställer djur och människor.Även om det inte var författarens intentioner att skriva en naturessä, lever båda böckerna ändå upp till många av kriterierna för att få tillhöra den genren..

Digitaliseringen under 2000-talet har förändrat många branscher. Utbredningen av illegal fildelning är en av de utmaningar som dykt upp, utbredd bland i övrigt laglydiga människor. Samtidigt sker en framväxt av nya sätt att konsumera på internet, som tar avstamp i fildelningstekniken men fungerar inom lagliga ramar. Uppsatsen har mot bakgrund av detta drivits av att undersöka hur fildelning motiveras: Hur ser argumenten ut för och emot illegal fildelning? I detta arbete undersöks de argument som används för att rättfärdiga fildelning av musik, genom en kvalitativ argumentationsanalys, kombinerad med Boltanski Thévenots teori om rättfärdigande och värdeordningar.