När en familjemedlem får palliativ vård i livets slut i hemmet förändras livssituationen för hela familjen. Närstående kan uppleva att de bär huvudansvaret när vården sker i hemmet, även om de får stöd från vårdarna. Vissa närstående önskar att vara delaktiga i vården medan andra blir det ofrivilligt. Om vårdarna tar del av familjens förändrade livsvärld finns förutsättningar för att skapa en god vårdrelation med både familjemedlemmen och dennes närstående. Genom att ta del av närståendes upplevelser och förväntningar kan vårdarna få en bättre förståelse för närståendes livssituation och ge stöd utifrån detta.

När en familjemedlem får palliativ vård i livets slut i hemmet förändras livssituationen för hela familjen. Närstående kan uppleva att de bär huvudansvaret när vården sker i hemmet, även om de får stöd från vårdarna. Vissa närstående önskar att vara delaktiga i vården medan andra blir det ofrivilligt. Om vårdarna tar del av familjens förändrade livsvärld finns förutsättningar för att skapa en god vårdrelation med både familjemedlemmen och dennes närstående. Genom att ta del av närståendes upplevelser och förväntningar kan vårdarna få en bättre förståelse för närståendes livssituation och ge stöd utifrån detta.

När en familjemedlem får palliativ vård i livets slut i hemmet förändras livssituationen för hela familjen. Närstående kan uppleva att de bär huvudansvaret när vården sker i hemmet, även om de får stöd från vårdarna. Vissa närstående önskar att vara delaktiga i vården medan andra blir det ofrivilligt. Om vårdarna tar del av familjens förändrade livsvärld finns förutsättningar för att skapa en god vårdrelation med både familjemedlemmen och dennes närstående. Genom att ta del av närståendes upplevelser och förväntningar kan vårdarna få en bättre förståelse för närståendes livssituation och ge stöd utifrån detta.

Att vara fysiskt aktiv främjar hälsan på många sätt. Fysisk aktivitet förebygger förekomsten av hjärt- och kärlsjukdomar samt andra viktiga folksjukdomar. Fysisk aktivitet är starkt kopplat till lägre dödlighet, därav är det av stort intresse att vara fysiskt aktiv. Studiens syfte var att undersöka hälsoeffekterna av en 4-veckors högintensiv träningsintervention samt belysa dess genomförbarhet. Träningsinterventionen genomfördes på fysisk inaktiva individer.

Relationen mellan bi och människa är så pass gammal att man inte helt säkert kan säga när den uppkom, men man vet säkert att honungsbin varit tämjda av människan i minst 4000 år. Under hösten 2006 och våren 2007 skedde dramatiska förluster av honungsbin i USA och Kanada. Colony Collapse Disorder, (CCD) kallades syndromet och snart kom det även oroande rapporter från europeiska länder om ovanligt stora vinterförluster. Kontentan är att förlusten av biologisk mångfald är något som borde oroa hela samhället och när pollinerande insekter försvinner är det särskilt oroväckande, då detta i sin tur kan ha en negativ inverkan på växters reproduktion.Detta projekt utgår från frågeställningen: Hur kan jag som designer inbjuda till en kroppslig upplevelse av problematiken kring bidöden? Projektets ledord är skörhet och ?det stora i det lilla? och artefaktens primära funktion är att synliggöra och undervisa i känslan av vad bidöden kan medföra, snarare än att vara kommersiellt gångbar eller förhålla sig till en tydlig målgrupp.

Akut sjukdom innebär ofta ett hot mot tillvaron. Utöver det rent fysiska utgör störd dygnsrytm stora problem för intensivvårdspatienter. De vårdas i en högteknologisk miljö som stör sömn och Vila. Detta har sammantaget negativ inverkan på både den mentala och fysiska återhämtningen. För att kompensera störd nattsömn har många intensivvårdsavdelningar infört strukturerade vilostunder under vilka patienterna inte ska få störas.

Stress är idag något de flesta människor kan relatera till och stressystemet är ett av det mest grundläggande verktyg som människan utvecklat. Detta för att klara av de stora påfrestningar och belastningar det innebär att leva ett liv. Men vid långvarig stress utan att människan får chans till återhämtning och Vila så utvecklas istället en ohälsa som kan vara svår att hantera. Denna ohälsa kallas stressrelaterad ohälsa och kan leda till en rad olika sjukdomar både inom det somatiska och det psykiatriska området. Begrepp som hälsa, livsrytm, lidande och det existentiella perspektivet blir nödvändiga att använda för att på ett djupare plan beskriva den obalans som uppkommer vid stressrelaterad ohälsa.Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka patienters upplevelser av stressrelaterad ohälsa och vägen till att finna balans.

SyfteStudien syftade till att undersöka om långvarig ihållande submaximal aktivering av Transversus Abdominis (TrA) påverkar dess anticipatoriska aktivering vid snabba viljemässigt utförda armrörelser.MetodI stående position utförde nio fysiskt aktiva kvinnor fem st snabba bilaterala armlyft från 0º till 90º axelflexion före och efter cirka 10 minuters ihållande submaximal aktivet i TrA samt efter 5 minuters Vila. Elektromyografisk aktivitet (EMG) registrerades via två intramuskulära trådelektroder, placerade i höger TrA och två ytelektroder placerade på höger Deltoideus anterior. Buktrycket tros tillsammans med TrA stabilisera ryggraden vilket registrerades genom att en tryckgivare placerades i magsäcken.ResultatTrA aktiverades före Deltoideus både före och efter den långvariga aktiveringen. Initieringen av EMG-signalen i höger TrA hade oförändrat förhållande till initieringen av EMG-signalen i Deltoideus före och efter ihållande aktivitet samt efter 5 minuters Vila. EMG amplituden i TrA var oförändrad både i baslinjefasen (600 ms före till 250 ms före deltoideus aktivering) och i den anticipatoriska fasen (100 ms före till 50 ms efter Deltoideus aktivering).

Syftet med semester är att arbetstagaren ska få möjlighet till Vila och avkoppling samt, ur en rekreationssynpunkt, att huvuddelen av den går i en följd.1 Därför har jag undersökt hur det eventuellt är möjligt för arbetsgivaren att kringgå detta. För att göra detta har jag till största del använt en rättsdogmatisk metod men även en del de lege ferenda samt talat med representanter från fackorganisationer om detta. Jag har då kommit fram till att om arbetsgivaren vill komma runt den lagstadgade rätt till arbetsfri semester så måste det ske i samråd med arbetstagaren och skrivas in i anställningsavtalet om denna åsidosättande avlagstiftningen..

I den svenska skollagen inf?rdes 2010 skrivningar om att f?rskolans utbildning, som en del av skolv?sendet, ska Vila p? vetenskaplig grund och bepr?vad erfarenhet (SFS 2010:800, kap 1, 5 ?). F?r att till?mpa lagen har f?rskoll?rare beh?vt konstruera uppfattningar om vad begreppen inneb?r d? de inte st?r definierade i skollagen som ?r en ramlag. Denna studie syftar till att unders?ka fr?gest?llningarna som handlar om hur f?rskoll?rare uppfattar inneb?rden av begreppen vetenskaplig grund och bepr?vad erfarenhet i f?rskolan samt m?jligheter och sv?righeter med att till?mpa begreppen i praktiken.

Syftet med denna studie var att go?ra en bedo?mning av den postoperativa fo?rloppet i hemmet hos dagkirurgiska ljumskbra?cksopererade patienter. Data insamlade med hja?lp av ho?gstrukturerade telefonintervjuer. En enka?t med standardiserade fra?gor och ikryssbara svarsalternativ som kommer har anva?nts vid telefonintervjuerna. Resultaten fra?n de 52 intervjuerna visade att de flesta patienter inte o?verskred Numerical Rating Scale (NRS) 3 i Vila eller ro?relse dag ett.

Bakgrund: Sederade eller medvetslösa patienter kan inte verbalt kommunicera sin smärta. Smärta är svårt för sjukvårdspersonalen att bedöma om beteendebaserade smärtskattningsinstrument inte är implementerade. Forskning har visat att neurokirurgiska intensivvårdspatienter upplevt moderat till svår smärta under vårdtiden på intensivvårdsavdelningen och denna smärta har underbehandlats. Critical-Care Pain Observation Tool (CPOT) är ett smärtskattningsinstrument som nyligen validerats i Sverige för att kunna användas inom intensivvården på icke kommunikativa vuxna patienter, dock har neurokirurgiska intensivvårdspatienter exkluderats vid valideringen.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka intensivvårdssjuksköterskans uppfattning om CPOTs användbarhet inom neurokirurgisk intensivvård.Metod: Mixed-method enkätstudie. En implementering av ett beteendebaserat smärtskattningsinstrument.Resultat: Elva sjuksköterskor inom neurokirurgisk intensivvård deltog.

Lateralitet finns både hos hästar och människor, hos människor är det häntheten man avser, att man har bättre motorik i höger- eller vänsterhanden och det är även den handen man väljer att skriva med. Hos hästen identifierar man det lättast genom att det är lättare att böja hästen i hals och bål åt det ena hållet, den sidan kallar man den svaga sidan, medan den starkare är den sida som ryttaren upplever som stelast. Det finns mycket forskning kring hästens lateralitet, men ett flertal metoder har använts. Forskningen är spretig, liksom de resultat som framkommit. En del menar att oliksidigheten är inlärd, andra att den är medfödd och förstärks i och med att hästen växer.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka effekterna av ett längre uppehåll från tobaks- och nikotinbruk på maximal aerob effekt och energiomsättning under submaximalt arbete hos regelbundet snusande personer. Metod23 snusare (18 män, 5 kvinnor) undersöktes före och efter >6 veckors uppehåll från snus (SSP). Försökspersonerna genomförde ett stegrande submaximalt arbete på cykelergometer, ett maximalt löptest och ett uthållighetsarbete bestående av 60 minuter cykling på 50 % av VO2max. Syreupptag (VO2), ventilation (VE), subjektivt skattad ansträngning på Borgs RPE-skala (RPE), hjärtfrekvens (HF) och blodtryck (BT) mättes. Blodprov togs för analys av kotinin, laktat [HLa], blodglukos och fria fettsyror (FFA) i Vila och under arbete. ResultatSubmaximalt VO2 och energiomsättning påverkades inte av >6 veckors uppehåll från snus. VE, respiratorisk kvot (RQ), blodglukos och RPE var oförändrade under det stegrande submaximala arbetet.

Att aktivera barn när de är som mest rastlösa är aldrig enkelt, speciellt när de utsätts för oförutsägbar väntan under en vistelse på en flygplats. Jag besitter ingen lösning på hur man aktiverar barn, men jag tillhandahåller, med hjälp av min möbel, ett alternativ till aktivering.Med fokusering på hållbarhet, vardagens estetik och barn i rörelse så har jag under våren 2011 tagit fram en möbel som har för avsikt att aktivera barn under den tid de befinner sig på flygplatsen. Tack vare placeringen intill ett fönster kan möbeln även hjälpa till att förstärka barnens upplevelse.Detta är en redogörelse på hur jag har gått till väga för att ta fram koncept, form och funktion av denna möbel..