Bakgrund: Ett mÄngkulturellt samhÀlle kan vara en utmaning för sjukvÄrdspraxis. Tillit Àr viktigt för att kunna bygga en vÀlfungerande relation mellan en patient och vÄrdgivare.Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att frÀmja tillit hos invandrarpatienter med psykossjukdomar Metod: Fem sjuksköterskor intervjuades med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer. Deltagarna jobbar inom psykiatriska vÄrdenheter i Stockholm. En kvalitativ design anvÀndes i denna studie.Resultat: Resultatet diskuteras utifrÄn de fyra kategorier och tvÄ underkategorier som uppkom i studien: Kommunikationens betydelse för tillitsskapande i psykiatrisk vÄrd, med underkategorin vÀrdet av tolksamtal; kroppssprÄkets betydelse för tillit; kulturella skillnader gÀllande psykiska sjukdomar, med underkategorin kulturella skillnader i att beskriva sjukdomssymptom; nÀrstÄendes betydelse för ett tillitsskapande möte. Resultaten visar att sprÄksvÄrighet Àr ett hinder för kommunikation och för frÀmjandet av tillit hos patienter med invandrarbakgrund och tyder pÄ att empati och lyhördhet Àr grunderna för att frÀmja tillit och skapa förtroendeDiskussion: Resultaten visar att dÀr sprÄket inte rÀcker till blir den icke-verbala kommunikationen viktig.

Undersökningen har gett mig en bÀttre förstÄelse av begreppet motivation som Àr definierat pÄ mÄnga olika sÀtt och anvÀnds i olika teorier och diskussioner. Enligt Imsen (2000) kan motivation komma frÄn inre eller yttre krafter. Skolverket (2003) framhÄller att motivation Àr ett komplext begrepp som bestÄr av den kognitiva processen, elevernas kÀnslor och de kulturella förhÄllanden som eleverna befinner sig i. UtifrÄn min egen erfarenhet och olika vetenskapliga teorier, som jag har lÀst, har jag fÄtt min uppfattning om motivation. Enligt min uppfattning innebÀr motivation en rad olika aktiviteter, dÀr lÀraren behöver forma arbetsklimat, starka undervisningsbetingelser, stödja elever individuellt och i gruppen samt uppmuntra engagemang.Undersökningen har gett mig en bÀttre förstÄelse av begreppet motivation som Àr definierat pÄ mÄnga olika sÀtt och anvÀnds i olika teorier och diskussioner.

Syftet med denna studie var att undersöka om rasistiska fördomar förekommer pÄboenden för ensamkommande flyktingbarn, bÄde bland personal och mellan ungdomar,samt hur boendepersonalen förhÄller sig till detta. Vi frÄgade boendepersonalen om deupplevt situationer, bÄde pÄ och utanför boendet, som uttryck för rasistiska fördomaroch hur dessa i sÄ fall har kunnat yttra sig. Vi frÄgade ocksÄ om boendepersonalen anseratt eventuella rasistiska fördomar Àr nÄgot problematiskt och som pÄverkar dem i derasarbete. Vi ville dessutom ta reda pÄ om och pÄ vilket sÀtt boendepersonalen i sitt arbetemed ungdomarna tar hÀnsyn till deras kulturella bakgrund samt vilka hinder respektivemöjligheter ungdomarna möter för att bli delaktiga i det svenska samhÀllet. Vi hargenomfört kvalitativa intervjuer med boendepersonal som arbetar medensamkommande flyktingbarn.

Syftet med denna studie Àr att beskriva, analysera samt diskutera kommunikation och interaktion i den förskoledidaktiska verksamheten utifrÄn ett sociokulturellt lÀrande med utgÄngspunkt i lek. Under vÄra besök pÄ förskolan sÄ valde vi att anvÀnda oss av videoobservationer men Àven ta hjÀlp av fÀltanteckningar. Denna metod hjÀlper oss att fÄ en djupare syn pÄ kommunikationen samt interaktionen mellan barn-barn men ocksÄ mellan pedagog-barn. Under tiden vi utförde dessa observationer sÄ utförde vi detta genom att vara icke ? deltagande för att inte kunna pÄverka deltagarna.

Organisationer skapar egna kulturer innanför sina vÀggar, i likhet med varje land som har en egen kultur innanför landets grÀnser. Det finns ett intresse att ta sig innanför dessa vÀggar i ett försök att fÄ en inblick i organisationskulturens prÀgel. Det var detta intresse som vÀckte idén till denna jÀmförande studie vars syfte Àr: att lyfta fram skillnader samt likheter mellan de tvÄ studerade organisationernas organisationskulturer. Organisationerna som har studerats Àr ett företag tillhörande den privata sektorn och en kommun tillhörande den offentliga sektorn.Studiens konkreta frÄgestÀllning lyder: Vilka likheter respektive skillnader finns mellan organisationskulturen i den studerade organisationen som Àr verksam i den privata sektorn och organisationskulturen i den studerade organisationen som Àr verksam i den offentliga sektorn?Den valda metoden Àr en kvantitativ studie i form av en webbaserad enkÀtundersökning dÀr full anonymitet erbjudits de bÄda organisationerna och samtliga respondenter i hopp om att svaren pÄ det viset ska vara sanningsenliga och öppna.Studiens slutsats Àr att det finns bÄde kulturella skillnader och kulturella likheter mellan de tvÄ undersökta organisationerna.

Uppsatsen handlar om hur förÀldrar talar om lÀrandet i förskolan. Syftet med vÄr studie Àr att förstÄ och tydliggöra hur förÀldrar talar om lÀrandet i förskolan samt vilka kunskaper och fÀrdigheter de lyfter fram som viktiga aspekter i barns lÀrande i förskolan. Vi har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar, hur talar förÀldrar om lÀrandet i förskolan? Vilka kunskaper/fÀrdigheter lyfter förÀldrar fram som viktiga aspekter i barns lÀrande i förskolan? PÄverkar förÀldrars habitus talet om lÀrandet i förskolan? Vi har intervjuat sex förÀldrar för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar. VÄr teoretiska ram utgörs av Bourdieus begrepp habitus och det sociala rummet.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka och inhÀmta information om den ryska och den tyska marknaden, bÄde vad gÀller lagar och restriktioner samt kulturskillnader, för att pÄ sÄ sÀtt fÄ fram information som kan vara till nytta för svenska företag som funderar pÄ att etablera sig pÄ nÄgon av dessa marknader.Metod: Studien Àr kvalitativ och resultat har erhÄllits genom en fallstudie av Ikea och de problem företaget upplevde vid etableringen i Ryssland och Tyskland. Intervjuer, sÄvÀl personligen som via mail, har genomförts med anstÀllda inom Ikea i respektive land. Till detta har sekundÀrdata inom det valda omrÄdet studerats och analyserats.Teoretiska perspektiv: Uppsatsens teoretiska syntes bygger pÄ Porters sju etableringshinder, teorin om tariffÀra och icke-tariffÀra handelshinder och teorin om regional ekonomisk integration samt Hofstedes dimensionsmodell över nationella kulturer och teorin om hög- och lÄgkontextkulturer.Resultat: Resultaten av undersökningen visar bland annat att de konkreta handelshinderna, sÄsom statlig politik och höga tullar, upplevs vara de största svÄrigheterna vid en etablering pÄ den ryska marknaden, medan kulturella skillnader ses som det största etableringshindret pÄ den tyska marknaden. Detta beror pÄ Tysklands EU-medlemskap, dÄ EU i stort sett reducerat de konkreta handelshinderna mellan medlemslÀnderna..

Denna artikel undersöker kulturella skillnader mellan Sverige och Lettland samt hur dessa skillnader pÄverkar verksamhetsstyrningen för svenska företag som etablerat verksamhet i Lettland. Artikeln utgÄr frÄn Hofstedes teorier kring kulturella skillnader. Resultaten av enkÀter som delades ut till respondenter i Sverige och Lettland visar att lÀnderna skiljer inom dimensionerna maktdistans, osÀkerhetsundvikande samt maskulinitet. För att undersöka hur dessa resultat pÄverkar verksamhetsstyrningen har sedan intervjuer genomförts med företagsledare pÄ svenska företag i Lettland. Resultaten visar att skillnader inom dimensionen maktdistans framförallt leder till centraliserat beslutsfattande och mer direktstyrning i Lettland jÀmfört med i Sverige.

Globalisering och ökad invandring i vÀsterlÀndska populationer har sÀnkt de hinder som en gÄng delade kulturer, sÄvÀl nationellt som internationellt. Sjuksköterskor och andra vÄrdgivare Àr enligt lag skyldiga att tillgodose patienten med korrekt information, samt ge kÀnsla av trygghet som bygger pÄ patientens sjÀlvbestÀmmande. Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa sjuksköterskors upplevelser av transkulturell kompetens i omvÄrdnadsarbetet. Litteratursökning gjordes i tre databaser PubMed, Cinahl samt PsycInfo. Samtliga artiklar (14) granskades vetenskapligt, analyserades och sammanstÀlldes.

Denna artikel undersöker kulturella skillnader mellan Sverige och Lettland samt hur dessa skillnader pÄverkar verksamhetsstyrningen för svenska företag som etablerat verksamhet i Lettland. Artikeln utgÄr frÄn Hofstedes teorier kring kulturella skillnader. Resultaten av enkÀter som delades ut till respondenter i Sverige och Lettland visar att lÀnderna skiljer inom dimensionerna maktdistans, osÀkerhetsundvikande samt maskulinitet. För att undersöka hur dessa resultat pÄverkar verksamhetsstyrningen har sedan intervjuer genomförts med företagsledare pÄ svenska företag i Lettland. Resultaten visar att skillnader inom dimensionen maktdistans framförallt leder till centraliserat beslutsfattande och mer direktstyrning i Lettland jÀmfört med i Sverige.

Syftet med denna uppsats Àr att titta nÀrmare pÄ hur svenska företag angriper och bearbetar kulturella skillnader mellan Sverige och Indien. FrÄgor som hur dessa skillnader pÄverkar en företagsrelation och hur ett företag anpassar sig till dessa kommer att tas upp. I det teoretiska kapitlet sÄ tas grunder om kultur upp samtidigt som skillnader mellan Sverige och Indien behandlas grundligt. Modeller kring anpassningskurvan, anskaffning av kulturell kompetens och Hofstedes model om de fem dimensionerna kring ett lands kultur. Hela uppsatsen genomsyras utav en stark fokus pÄ kulturella inslag vid en etablering. Det empiriska kapitlet innehÄller de svar som vi samlat in frÄn de fyra intervjuer som vi haft, kapitlet Àr uppbyggt person för person och svaren kommer i den ordning de besvarats. Analyskapitlet jÀmför den teoretiska basen med den insamlade empirin frÄn vÄra intervjuer.

BÀckahÀsten Àr inom nordisk folktro ett vattenvÀsen i hÀstgestalt med stor förvandlingsförmÄga. DÄ han visar sig i mÀnsklig gestalt, kallas han NÀcken. Karakteristiska sÀgner berÀtta, hur han lockar barn att rida pÄ hans rygg för att sedan störta i vattnet med dem. Likartade förestÀllningar och sÀgner om vattenhÀstar  pÄtrÀffas hos alla indoeuropeiska folk redan i gammal tid. SÄ visar bland annat  den forngrekiska myten om Poseidon, som visar ett tydlig slÀktskap med vÄra bÀckahÀstsÀgner, och den forniriska traditionen.

Intresset för det valda uppsatsÀmnet uppstod av att se om det Àr kultur som pÄverkar varumÀrkesassociationer. Det var dÀrmed intressant att fördjupa sig i tvÄ olika kulturer, nÀmligen USA och Sverige. Detta för att göra studien mer intressevÀckande, dÄ det handlar om en jÀmförelse mellan dessa tvÄ lÀnder och för att ?verklighetsförankra? studien.Uppsatsen grundar sig pÄ en kvalitativ ansats och avser att studera konsumenternas varumÀrkesassociationer. Den komponent som har analyserats, för att undersöka vilka associationer som uppstÄr Àr kulturellt bakgrund.

Studien syftar till att undersöka vilka externa respektive interna faktorer som pÄverkar valet av etableringsstrategi dÄ svenska tjÀnstebolag etablerar sig pÄ den ukrainska marknaden. Med etableringsstrategi menar vi valet mellan uppköp(acquisition), kapitalallians(joint venture) eller nyetablering(green-field). I teoridelen redogör vi för de faktorer vi valt att utgÄ ifrÄn och vad tidigare forskning sÀger om deras inverkan pÄ val av etableringsstrategi. De externa faktorerna Àr kulturella skillnader, marknad, landsrisk och produktion. De interna faktorerna Àr kontroll och risk, produkten och resurser.Kvalitativa intervjuer har genomförts pÄ plats i Kiev med fem representanter som haft ledande positioner innan och under etableringen.

Föreliggande studie genomfördes i form av en enkÀtundersökning och syftade till att kartlÀgga förekomsten av sjÀlvskadehandlingar bland studenter vid Lunds Universitet. Ett annat syfte var att ta reda pÄ i vilken utstrÀckning faktorer, som pÄverkan frÄn subkulturella strömningar, medias influenser eller en önskan att utmana tabun och "sprÀnga" grÀnser kan vara bidragande till fenomenets uppkomst och vidmakthÄllande. Könsskillnader, frekvens och motiv bakom sjÀlvskadehandlingarna var andra faktorer som undersöktes. Resultaten visar att 31.8 % av studenterna nÄgon gÄng hade skadat sig sjÀlva. Studien fann inga signifikanta skillnader mellan könen i förekomst av sjÀlvskadebeteende, vilket dÀremot gjordes avseende anledningen till sjÀlvskadehandlingarna.