Sverige har blivit ett mÄngkulturellt land vilket innebÀr att sjuksköterskan möter patienter frÄn olika kulturer som Àr i behov av palliativ vÄrd. Detta gör det viktigt att belysa i vilken grad sjuksköterskan har förmÄga att hantera svÄrigheter som kan förekomma vid vÄrd av patienter med olika kulturella bakgrunder i palliativ vÄrd.Syftet med arbetet Àr att beskriva sjuksköterskans upplevelse av transkulturell palliativ vÄrd. Metoden som anvÀnds Àr en kvalitativ litteraturöversikt grundad pÄ 11 artiklar som beskriver sjuksköterskans upplevelser av transkulturell palliativ vÄrd. Artiklarna har eftersökts i databaserna CINAHL, Medline och PubMed.Resultatet visar att kommunikation Àr en viktig del för att kunna erbjuda vÄrd och omsorg med kvalitet till patienter med olika kulturella bakgrunder. FörstÄelse för patientens verbala och icke-verbala kommunikation Àr vÀsentlig för att kunna skapa en bra relation mellan sjuksköterskan och patienten inom palliativ vÄrd.

Bakgrund: Sverige Àr ett mÄngkulturellt land dÀr mer Àn 2 000 000 mÀnniskor har en utlÀndsk bakgrund. Sjuksköterskor möter idag allt fler patienter med annan kulturell bakgrund, som kan ha olika vÀrderingar och behov. Kommunikationsproblem och kulturella skillnader kan pÄverka omvÄrdnaden vid palliativ vÄrd i livets slutskede. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av transkulturell omvÄrdnad vid palliativ vÄrd i livets slutskede. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie baserad pÄ 14 vetenskapliga kvalitativa artiklar som kvalitetgranskades och det gjordes en innehÄlls analys.

Syftet Àr att analysera integrationen i förvÀrvsprocessen mellan Pernod Ricard och Vin&Sprit genom att göra en fallstudie för att se vilka förutsÀttningar de har för att lyckas.Undersökningen Àr en fallstudie och har en kvalitativ ansats. Metoden i denna uppsats kommer att bestÄ av intervjuer och skriftliga kÀllor. Till största delen anvÀnds primÀrdata men Àven sekundÀrdata kommer att förekomma.Erfarenhet och tidigare kunskap om internationella förvÀrv spelar en stor roll vid internationella förvÀrvsprocesser. Kulturella skillnader verkar inte spela en sÄ stor roll som det ofta sÀgs. En decentraliserad affÀrsmodell kan dock förhindra att de eventuella kulturella skillnader som finns inte pÄverkar förvÀrvsprocessen negativt.

Studien utfördes med syfte att belysa lÀrares syn pÄ skolan som mÄngkulturell mötesplats. För att nÄ syftet stÀllde vi forskningsfrÄgorna;Vilka uppfattningar har lÀrare i grundskolans senare Är om vad som kan pÄverka möten mellan elever med olika kulturella bakgrunder?Hur uppfattar lÀrare i grundskolans senare Är innebörder av mÄngkulturell undervisning?Vi genomförde en kvalitativ studie dÀr vi enskilt intervjuade fem lÀrare i grundskolans senare Är. Den undersökta skolan har större andel elever med utlÀndsk bakgrund Àn det nationella genomsnittet. De intervjuade lÀrarna hade olika undervisningsÀmnen, och Àven skilda erfarenheter av mÄngkulturell undervisning.Resultaten av intervjuerna visade att lÀrarna berörde liknande teman nÀr vi samtalade om skolan som mÄngkulturell mötesplats.

Syftet med uppsatsen var att beskriva hur ett svenskt multinationellt företag upplever kulturella skillnader under personliga möten i Kina. Avsikten Àr att Àven fÄ en förstÄelse för hur företagen hanterar kulturella skillnader.Teorier som anvÀnts Àr Hofstedes och Trompenaars kulturdimensioner tillsammans med mer kinaspecifik litteratur.För att beskriva hur ett svenskt multinationellt företag upplever kulturella skillnader under personliga möten med kineser valde vi att utföra ett antal kvalitativa intervjuer av djuplodande karaktÀr. Respondenterna Àr nyckelpersoner i fallföretaget med god erfarenhet av den kinesiska kulturen och dÀrför ansÄg vi att djuplodande intervjuer skulle ge en rÀttvisande bild.Slutsatser: De största upplevda kulturella skillnaderna var vikten av relationer, face, synen pÄ tid och initiativförmÄga. Det visade sig ocksÄ att det finns effektiva metoder för att hantera dessa skillnader och pÄ sÄ vis dra nytta av dem..

Kubera Production som har sitt kontor i SkellefteÄ Àr en strategisk kommunikationsbyrÄ som interesserar sig för hur kulturella skillnader mellan hemsidor kan analyseras och dokumenteras. Inledningsvis presenteras de tvÄ frÄgorna som ligger bakom den hÀr rapporten. De Àr:Hur pÄverkar kulturella skillnader utvecklingen av nya hemsidor runt om i vÀrlden?Hur kan man eventuellt se och dokumentera de kulturella skillnaderna?MÄlet Àr att skapa en broschyr med klara riktlinjer som företaget kan ha anvÀnding av vid etablering utomlands. Vad som inte ingÄr i det hÀr arbetet Àr grundliga undersökningar av ett land och dess kultur.I teoridelen kan lÀsaren ta del i hur hemsidor framstÀlls, vilka program som kan anvÀndas men ocksÄ om internationell marknadsföring och vad som Àr viktigt vid utlandsetablering av ett företag.

Denna studie undersöker ett antal unga elitfotbollsspelare i Uppsala och deras bakomliggande faktorer som kan styra deras fotbollsutövande och kulturella aktiviteter, enligt ungdomarna sjÀlva. För att förstÄr detta fenomen har vi vald att anvÀnda oss av Bourdieus sociologiska begrepp kapital. Kapital begreppet anvÀnds för att belysa det som ger anseende, prestige och social status i olika grupper. I undersökningen har vi anvÀnt oss av en kvalitativ gruppintervju dÀr samtliga respondenter var 19 Är. Det empiriska materialet utgÄr frÄn sex elitidrottande ungdomar som Àr verksamma i Uppsala. Resultaten frÄn studien tyder pÄ att elitfotbollsspelare som Àr uppvÀxta i likartade sociala omgivningar och gÄr i samma utbildningssystem genererar en homogen syn till fotboll och andra kulturella aktiviteter. Fotboll som aktivitet Àr starkt kopplat till hemmiljön dÀr elitungdomarna Àr en del av. Val av livsstil visade sig vara kopplat till ungdomars sociala och kulturella tillgÄngar som hemmiljö, vÀnner etc.

Syftet med uppsatsen Àr att förklara vilka kulturella skillnader som finns mellan teammedlemmarna i ett av Saabs interkulturella arbetsteam med utgÄngspunkt frÄn Hofstedes och Trompenaars kulturella dimensioner. Vi vill Àven analysera och förklara de problem som kan uppstÄ pÄ grund av dessa kulturella skillnader i gruppen. Vi vill dessutom försöka hjÀlpa Saab och om möjligt ge rÄd till Saab om hur de kan skapa bÀttre samarbete i ett interkulturellt team. För att lyckas uppnÄ syftet med studien har följande forskningsfrÄga formulerats:Vilka kulturella skillnader finns det i en interkulturell arbetsgrupp med svenskar och schweizare, samt vilka problem innebÀr dessa skillnader för arbetsgruppen? Den teori som har anvÀnts innefattar kultur och dess innebörd, kulturella skillnader och dimensioner samt kulturens pÄverkan i team.

I denna uppsats undersöker jag kulturella faktorer att ta hÀnsyn till vid lansering av en ny mobiltelefon i Mellanöstern för att vinna marknadsandelar, vilket Àven Àr syftet med undersökningen. Genom att anvÀnda teorier om kulturen i denna region kombinerade med teorier om konsumentbeteenden skapas utifrÄn dessa en analysmodell. Analysmodellen presenterar förvÀntade konsumentbeteenden vid val av ny mobiltelefon och jÀmförs med en liknande konkret modell grundad pÄ 45 intervjuer med konsumenter i de tre lÀnderna Förenade arabemiraten, Kuwait och Libanon. En intervju utförs Àven med det vÀrldsledande mobiltelefonföretaget Nokia för att fÄ med företagets perspektiv om uppsatsÀmnet. Jag föreslÄr dÀrefter kulturella faktorer för mobiltelefonföretag att ta hÀnsyn till och ÄtgÀrder att vidta för att vinna marknadsandelar.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att utifrÄn Campinha-Bacotes IAPCC beskriva hur den kulturella kunskapen och den kulturella kompetensen ser ut bland sjuksköterskestudenter och sjuksköterskor. Samt att granska artiklarnas kvalitet utifrÄn de metodologiska aspekterna urval och bortfall.Metod: Studien har en beskrivande design och baseras pÄ totalt elva artiklar av bÄde kvantitativ och kvalitativ ansats.Resultat: I denna litteraturstudie framkom det att den kulturella kunskapen var lÀgre hos sjuksköterskestudenter Àn hos sjuksköterskor. Kulturell medvetenhet Äterfanns i högre grad hos sjuksköterskestudenter medan det visade sig att sjuksköterskor var mer kulturellt kompetenta. Resultatet visar pÄ att sjuksköterskestudenter utvecklade sin kulturella kunskap över tid, vilket understryker vikten av undervisning och utbildning inom transkulturell omvÄrdnad. Med stÀrkt kulturell kompetens medföljer en god omvÄrdnad dÀr patienter ses som en unik individ och dÀrmed erhÄller en trygg och sÀker vÄrd.

Bakgrund: De senaste 60 Ären har karaktÀriserats av företags flytt till nya marknader. Sveriges integration med EU tillÄter fri rörlighet av varor, tjÀnster och arbetskraft vilket har bidragit till att bÄde stora och smÄ företag har större valmöjligheter till vidare expansion. Svenska entreprenörer som startar sin verksamhet pÄ marknader som Àr tydligt skilda frÄn den egna till bÄde avstÄnd och kultur blir en allt vanligare syn.Syfte: Syftet med denna studie Àr att identifiera de problem och viktiga faktorer att ta hÀnsyn till som uppstÄr vid en marknadsetablering i ett annat land för svenska entreprenörer. Vidare Àmnar studien Àven undersöka varför svenska entreprenörer förflyttar alternativt startar sin verksamhet i utlandet.Slutsats och resultat: Viktiga faktorerna att ta hÀnsyn till för svenska entreprenörer som etablerar sig i Spanien verkar utifrÄn denna studie framförallt vara kulturskillnader, legala problem som uppkommer under etableringen samt vikten av relationer och nÀtverk vid affÀrsuppgörelser. Den primÀra anledningen till etablering i Spanien förefaller sig vara sociala skÀl och inte de eventuella affÀrsmöjligheterna som finns..

Vi har identifierat ett antal lokheter och skillnader i sÀttet att styra med budget, utifrÄn dessa drog vi ett antal paralleller till kulturteorin. Generellt kan vi sÀga att vi hittade ett flertal faktorer som stödjer den kulturteori som sÀger att den nationella kulturen pÄverkar ekonomistyrningen i organisationer..

Studien har haft syftet att undersöka upplevelsen av den terapeutiska relationen hos en grupp terapeuter respektive klienter, dÀr kulturella möten har uppstÄtt. Med kulturella möten avses terapeut - klient konstellationer dÀr en av parterna har en annan etnisk tillhörighet Àn svensk. Forskarna har tillÀmpat en kvalitativ ansats och intervjuer som datainsamligsmetod. En övergripande slutsats för terapeutgruppen Àr att den terapeutiska relationen inte upplevs kvalitativt sÀrskiljande vid transkulturella dyader Àn vid andra konstellationer. Terapeuter mÄste dock Àga metakulturkompetens och vara trygga i sin profession för att en bra relation ska kunna uppstÄ.

Studiens syfte Àr att analysera pÄverkan av kulturella aspekter pÄ styrsystem i majoritetsÀgda vÀsterlÀndska dotterbolag i Kina. Studiens syfte Àr Àven att belysa eventuella problem, samt föreslÄ eventuella lösningar. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med vÀsterlÀnningar, anstÀllda pÄ vÀsterlÀndska majoritetsÀgda dotterbolag i Kina. Studien Àr baserad pÄ teorier om styrsystem som sedan kompletteras med andra teorier om ett antal kulturella faktorer som kan tÀnkas ha pÄverkan pÄ styrsystem. Detta utgör studiens teoretiska ramverk som ligger till grund för studiens analys.

Idag kÀmpar företag för att överleva pÄ den hÄrt konkurrerande marknaden och den ökade globaliseringen har gjort att mÄnga företag vÀljer att söka lyckan i ett annat land. Flera företag vÀljer idag att lÀgga hela eller delar av sin verksamhet i andra lÀnder. I och med en etablering i ett frÀmmande land kommer företaget att möta en helt ny och frÀmmande kultur och nya affÀrsbeteenden. Kulturskillnader kan vara ett centralt problem som kan stÀlla till med svÄrigheter för företaget och de anstÀllda. Syftet med denna undersökning var att fÄ en ökad förstÄelse för hur svenska medarbetare i en svensk organisation i Thailand upplever eventuella kulturskillnader mellan Sverige och Thailand.