Studien syftar till att beskriva och analysera hur gymnasielever i en stad i norra Sverige uppfattar och vÀrderar ordningsregler i skolan samt elevernas meningsskapande av reglerna. Studien Àr en gjord genom en kvantitativ enkÀtundersökning dÀr gymnasieelever har fÄtt vÀrdera olika typer av ordningsregler samt en kvalitativ intervjuundersökning dÀr gymnasieelever har fÄtt beskriva och motivera varför de vÀrderar ordningsregler olika samt hur de uppfattar och förhÄller sig till olika ordningsregler i skolan. Den kvalitativa enkÀtstudien visar att i likhet med tidigare studier tenderar eleverna att vÀrdera regler som har med relationer att göra högre Àn andra regler. Regler som rör skolans struktur tenderar ocksÄ att vÀrderas högt. Regler som rör etikett Àr de regler som vÀrderas lÀgst.

Syftet med denna studie Àr att studera mediernas rapportering kring ett antal specifika hÀndelser kopplade till SOS Alarm. Med vÄr undersökning avser vi att bidra till kunskapen om hur tidningarna Aftonbladet och Dagens Nyheter framstÀller SOS Alarm i sina nyhetspubliceringar. Mediernas rapportering Àr viktig att studera dÄ mediebilden av SOS Alarm kan pÄverka allmÀnhetens förtroende för denna viktiga samhÀllsaktör. Detta Àr viktigt pÄ grund av att den bild och pÄ det vis som medierna framstÀller olika hÀndelser pÄverkar mÀnniskor, vÄr sociala och kulturella kontext, att se och uppfatta verkligheten vi lever i. Medierna utgör ett kraftfullt verktyg för mÀnniskors Äsikter, vÀrderingar och pÄverkar mÀnniskors beteende.Studien har anvÀnt sig av kvalitativ textanalys och inriktat sig pÄ 43 tidningsartiklar frÄn Aftonbladet och Dagens Nyheter.

Syftet med studien Àr att utreda sambandet mellan kultur, kognitiva sjÀlvscheman och kommunikativt beteende samt att undersöka hur befintliga processinriktade kommunikationsmodeller hanterar kommunikation mellan individer frÄn olika kulturer. Den kulturella variation som studeras Àr individualism-kollektivism och studien avser kommunikation mellan tvÄ individer dÀr den ena kommunikationsparten kommer frÄn en individualistisk kultur och den andra frÄn en kollektivistisk kultur.Studien visar att kultur och sjÀlvscheman ömsesidigt pÄverkar varandra och att sÄvÀl den kulturella bakgrunden som sjÀlvschemana pÄverkar det kommunikativa beteendet. TvÄ kulturspecifika kommunikationsstilar, högkontextkommunikation och lÄgkontextkommunikation, definieras. De bÄda kommunikationsstilarna anvÀnds sedan som underlag i analysen av Shannon och Weavers, Schramms och Newcombs kommunikationsmodeller. Shannon och Weavers modell och Schramms första modell visar sig vara alltför linjÀra, utan utrymme för feedback medan Schramms tredje modell illustrerar kommunikationen som en loop av delad information.

Vikten av att vara en god fo?rhandlare har pa? senare tid blivit ett popula?rt a?mne att sa?va?l studera som att skriva om. Det finns en uppsjo? av handbo?cker med strategier och taktiker som har till syfte att hja?lpa ma?nniskor att bli bra fo?rhandlare. Kvalite?n i bo?ckerna varierar men ma?ngden visar a?nda? pa? att fo?rhandlingsspelet a?r ett omdiskuterat och popula?rt a?mne.Det kan finnas olika syften till varfo?r en part va?ljer att fo?rhandla.

Inom ramen för den översiktliga planeringen Àr samrÄd och utstÀllning de frÀmsta, lagstadgade tillfÀllena i plan-och bygglagen dÀr medborgarna kan lÀmna synpunkter pÄ ett förslag till översiktsplan (Boverket 2014). En av de positiva effekterna av medborgardialog Àr att de som bor och anvÀnder ett omrÄde dagligen har en god lokalkÀnnedom om platsen och pÄ sÄ sÀtt kan bidra med en unik kunskap till planerarna (Khakee 2000). Medborgardialog anses dÀremot ofta medföra ett ökat behov av resurser i form av tid och pengar (Khakee 2006: 19). Det har Àven visat sig att mest inflytande över den fysiska planeringen har medelÄlders, vita mÀn medan kvinnor och barn Àr grupper som inte har lika stora möjligheter att pÄverka (Henecke & Khan, 2002: 23). Idag förekommer Àven svÄrigheter med att integrera kulturella resurser i samhÀlls-planeringen. Eftersom samhÀllsplanering innebÀr sektoröverskridande samarbeten och behov av en helhetssyn behövs det nya metoder för att sÀkerstÀlla medborgarinflytande och de kulturella resursernas plats i samhÀllsplaneringen (Lundberg & Hjort 2011:6-7). Cultural planning Àr en samhÀllsutvecklingsmetod vilken syftar till att inkludera kulturella perspektiv i samhÀllsplaneringen.

Denna kandidatuppsats i landsbygdsutveckling handlar om regeringens vision om Sverige ? det nya matlandet. Med utgÄngspunkt i mÄldokumentet PÄ god vÀg. MÄldokument för Matlandet mot Är 2020 har en analys av textens innehÄll gjorts. Syftet har varit att undersöka hur beskrivningen av Matlandet Sverige kan ses som ett uttryck för rÄdande diskurser och kulturella vÀrderingar.

Denna studie har till syfte att analysera hur en utglesning av chefer pÄverkar en mellanchefoch dennes möjligheter att utföra sitt ledarskap ur ett kulturellt perspektiv. Den forskning somhar gjorts inom detta omrÄde har framförallt tagit sitt avstamp frÄn det rationella perspektivet.Det perspektivet fÄngar inte de kulturella delarna i chefskapet. Det har gjorts studier ur ettrationellt perspektiv men inte lika mycket ur det kulturella perspektivet och det Àr det vi villbidra med till forskningen. Vi har genomfört en kvalitativ fallstudie men med delar urkvalitativ flerfallstudie för att kunna skapa en jÀmförande analys. Studien genomfördes pÄStadsdelskontoret Norr som Àr en del av BorÄs Stads organisation.

Institutionell teori förklarar socialt liv genom att undersöka institutioners pÄverkan pÄ sociala relationer. Institutionella förestÀllningar ses som nÀrvarande i alla sociala relationer genom kulturella, kognitiva och normativa institutionella element, som ges stor betydelse i denna teoribildning. Denna uppsats syftar till att problematisera institutionell teori genom att införa maktaspekter i teoribildningens förklaringsmodeller eftersom detta hittills varit ovanligt i institutionella analyser. SÀrskilt de förklaringsmodeller som betonar kulturella och kognitiva element har saknat maktaspekter. Uppsatsen Àr ett integrationsförsök mellan institutionell teori och maktteori.

Utmattningssyndrom, som bland annat innefattar pÄtaglig brist pÄ psykisk energi, Àr en relativt ny svensk diagnos. Det saknas fortfarande i hög grad forskning kring effektiv behandling, trots att likartade tillstÄnd rapporteras internationellt. Syftet med denna studie var att undersöka patienters upplevelser av en behandling av utmattningssyndrom och dÀrigenom öka förstÄelsen för vad de tycker Àr viktiga komponenter i denna. Fem informanter, som har genomgÄtt gruppbehandling pÄ Stressmottagningen, har intervjuats och materialet har analyserats induktivt tematiskt. Viktiga komponenter enligt informanterna Àr att hantera skam och lÀra sig acceptans, att sÀtta upp mÄl och strukturera problemen, att fÄ kontakt med kroppen, att hantera ickefunktionella tankar, att testa nya beteenden, att lÀra sig grÀnssÀtta samt att öka sin tillit.

Globaliseringen som stÀndigt ökar kan i samband med utveckling av destinationer bli pÄverka de av kulturella interaktionerna pÄ platsen. Förutom att olika nationaliteter befinner sig pÄ en destination sÄ ökar Àven de kulturella olikheterna/de olika nationaliteterna i de företag och organisationer som finns pÄ platsen.Forskning som Àr inriktad pÄ enhetligt samarbete mellan chefer och övriga anstÀllda i organisationer, de mÀnniskor som kommer ifrÄn olika kulturer och som kÀmpar för att förstÄ likheter och skillnader, ökar drastiskt. Globalisering av företag blir mer vanligt vilket gör att företag bör Àndra sin "makeup" till en med mÄngkulturell struktur. Kraven för att utmana kulturella hinder för att nÄ konkurrensfördelar beror pÄ andra grundlÀggande orsaker. NÀr vÀrlden krymper genom globalisering och allt fler mÀnniskor bor och arbetar i andra lÀnder sÄ ökar kontakten med mÀnniskor som kommer ifrÄn mycket diversifierade ursprung.En förbÀttring och hantering av mÀnniskor med olika kulturella ursprung krÀver en utveckling av motivation, ledarskap och produktivitet för att utvecklas sÄ effektivt som möjligt som företag.

Problem: I dagens teknologiskt och kulturellt globaliserade vÀrld skapas nya tendenser och riktningar för vÄr kultur. Möjligheten för sprÄk- och kulturmöten av olika slag ökar och med dessa följer blandandet av kulturer med alla dess implikationer, innefattande sprÄket, som grundlÀggande sammanhÄllningsfaktor. SprÄk- och kulturmöten kan resultera i en företeelse som spanglish, vilken Àr en blandning mellan spanskan och engelskan.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att försöka förstÄ hur spanglish kan ses i relation till sociala, kulturella och globala processer, samt vilka funktioner fenomenet har. Med hjÀlp av uppsatsens fyra genomgÄende teman (sprÄk, globalisering, diaspora och förestÀllda gemenskaper) vill jag ta reda pÄ följande frÄgestÀllningar:1. Hur kan man förstÄ spanglish som sprÄkligt fenomen?2.

Syftet med studien var att beskriva hur anpassningar i den fysiska, kulturella och sociala miljön frÀmjar aktivitetsutförande för barn med ADHD. För att besvara studiens syfte gjorde författarna en litteraturöversikt som kan öka kunskap och förstÄelse inom det valda omrÄdet. I studien inkluderades fjorton artiklar som analyserades utifrÄn en manifest kvalitativ innehÄllanalys som beskriver det synliga i artiklarna. Analysen av data resulterade i tre kategorier: ?Lugn miljö frÀmjar aktivitetsutförandet?, ?Rutiner i miljön frÀmjar sjÀlvstÀndigheten? och ?Aktiviteter tillsammans med andra mÀnniskor frÀmjar aktivitetsutförandet?.

Bakgrund: SamhÀllet idag gÄr mot en allt större blandning av mÀnniskor frÄn olika etniska bakgrunder och med skilda sprÄk. SjukvÄrden har samma skyldigheter att möta behovet hos dessa grupper som den övriga befolkningen, vilket stÀller andra krav pÄ sjuksköterskan.  Syfte: Syftet var att utifrÄn ett patientperspektiv belysa invandrares upplevelser av transkulturell omvÄrdnad med fokus pÄ kommunikation. Metod: Litteraturöversikt med induktiv ansats. Resultat: Resultatet visade att mÄnga invandrare möter svÄrigheter ifrÄga om att komma i kontakt med vÄrd och att de ibland upplever diskriminering frÄn vÄrdpersonal.

Studien Àmnar belysa hur medarbetare och ledning upplever och sÀtter ord pÄ samma organisationsförÀndring. Den syftar Àven till att uppmÀrksamma skillnader och likheter i upplevelser av en organisationsförÀndring mellan dessa tvÄ grupper. Genom detta kan studien bidra till framtida förÀndringsarbete genom att belysa förÀndringsprocessen, vilka faktorer som Àr viktiga för de undersökta grupperna och pÄ vilket sÀtt faktorerna pÄverkar resultatet av förÀndringen. Resultatet som presenteras grundas i intervjuer med medarbetare och personer frÄn ledningsgruppen pÄ en organisation som genomgÄtt en strategisk organisationsförÀndring och skapat ett resursteam. Viktiga faktorer som framkommit hos bÄda respondentgrupperna som viktiga Àr kompetens, kommunikation, trygghet och uppföljning.

Fo?rfattare: Ellen Hedin Handledare: Elisabeth So?derquist Examinator: Jan Ha?rdig Titel: Spra?kinla?rning i ma?ngkulturella klassrum ? en kvalitativ studie av hinder och mo?jligheter fo?r la?rande i SFI-verksamhet A?mne: La?rarutbildning A?r: 2012 Syfte: Syftet med denna studie a?r att underso?ka hur elever och la?rare agerar i grupp och gentemot varandra fo?r att utro?na hinder och mo?jligheter fo?r spra?kinla?rning. Metod och teori: Studien utfo?rs med kvalitativ metod i form av deltagande observation. Den so?ker da?rfo?r djup snarare a?n bredd. Studien baseras pa? teorier skapade av Goffman med fokus pa? social interaktion mellan akto?rer inom fa?ltet fo?r att synliggo?ra de fra?gor som a?r viktiga fo?r akto?rerna. Slutsats: En ovilja att reflektera kring pedagogiska fra?gor a?r inte ha?llbar i dagens skola.