Syfte: Studien unders?ker hur unga uth?llighetsidrottare upplever externa faktorer som testledare och labbmilj? vid ett VO?max-test, samt hur k?nslor och mentala strategier p?verkar upplevelse och prestation. Den kartl?gger ?ven f?rberedelser inf?r testet och j?mf?r dessa med t?vlingsrutiner. Metod: Sex idrottare (4 m?n, 2 kvinnor, snitt?lder 17,5 ?r) fr?n RIG/NIU deltog i VO?max-test p? l?pband eller cykel. Testen f?ljde standardiserade protokoll och m?tte objektiva v?rden som laktat, puls och RPE.

Idag a?r invasiv koronarangiografi (IKA) fo?rstahandsmetoden fo?r att hitta och a?tga?rda stenoser i hja?rtats kranska?rl. En alternativ underso?kning och en relativt ny metod a?r datortomografisk koronarangiografi (DTKA). Kranska?rl har tidigare varit sva?ra att avbilda med datortomografi (DT), men tack vare den snabba tekniska utvecklingen inom DT bo?rjar metoden bli allt mer vanlig, eftersom den a?r icke-invasiv och kan ge patienten mindre stra?ldos a?n IKA.

Syfte: Studien unders?ker hur unga uth?llighetsidrottare upplever externa faktorer som testledare och labbmilj? vid ett VO?max-test, samt hur k?nslor och mentala strategier p?verkar upplevelse och prestation. Den kartl?gger ?ven f?rberedelser inf?r testet och j?mf?r dessa med t?vlingsrutiner. Metod: Sex idrottare (4 m?n, 2 kvinnor, snitt?lder 17,5 ?r) fr?n RIG/NIU deltog i VO?max-test p? l?pband eller cykel. Testen f?ljde standardiserade protokoll och m?tte objektiva v?rden som laktat, puls och RPE.

I denna studie har vi gjort en fallstudie av Falkenberg dÀr vi kunnat se att de Àr framgÄngsrika inom kulturella upplevelser. Enligt teorier om platsmarknadsföring bör en plats framhÄlla sÄdant som skiljer dem frÄn andra i sin marknadsföring för att skapa konkurrensfördelar. I analysen framgÄr det dock att Falkenbergs stad inte har tagit tillvara pÄ de kulturella upplevelseutbuden i sin marknadsföring. Staden har trots detta lyckats förbÀttra sin turismnÀring de senaste Ären varpÄ vi kan dra slutsatsen att Àven andra faktorer bidrar till att skapa ett attraktivt besöksmÄl. Vi har till exempel sett att engagerade mÀnniskor, positiva attityder samt ett samarbete mellan stadens aktörer i ett nÀtverkÀr viktiga för att skapa en positiv image av staden..

VÄra kulturella referensramar Àr med och avgör vÄr kulturella och sociala identitet. I den journalistiska texten kommer journalisternas referensramar till uttryck bland annat genom skribenternas bruk av kulturella referenser: jÀmförelser och paralleller olika kulturella fenomen emellan. Vi har undersökt dessa kulturella referenser genom att titta pÄ Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressens kulturjournalistik under tvÄ veckor i oktober och november 2010. Vi har framför allt velat ta reda pÄ hur relationen mellan skribenten och lÀsaren pÄverkas av dessa referenser, och har kvalitativt försökt identifiera tendenser för hur referenserna anvÀnds.VÄr undersökning visar framför allt prov pÄ tre kategorier av kulturella referenser: kulturella referenser som sprÀnger barriÀren mellan populÀr- och finkultur, kulturella referenser som förklarar resonemang och kulturella fenomen, samt nostalgiska kulturella referenser som skapar samhörighet mellan skribent och lÀsare. Dessa tre kategorier kompletteras med kulturella referenser av mer estetisk karaktÀr, som skapar dramatik i texten, och kulturella referenser som anvÀnds som retoriskt verktyg..

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka om det Àr möjligt att anvÀnda sig av stra-tegier för översÀttning av primÀra kulturella ord vid översÀttning av sekundÀra kulturella ord. Kulturella ord Àr ord som anvÀnds inom ett sprÄk för att uttrycka kulturella förete-elser och som ofta Àr svÄra att översÀtta eftersom de saknar motsvarighet pÄ mÄlsprÄket. I den hÀr uppsatsen görs det skillnad mellan primÀra kulturella ord, vilka hÀrstammar frÄn den verkliga vÀrlden, och sekundÀra kulturella ord som Àr skapade av författaren för en viss vÀrld.De strategier som Àr utgÄngspunkten för den hÀr uppsatsen Àr utarbetade av Brynja Svane. Genom att studera hur översÀttaren Lena Karlin har översatt romanen Soulless av Gail Carriger, vilka innehÄller bÄde primÀra och sekundÀra kulturella ord, kan jag klarlÀgga om Svanes strategier för översÀttning av primÀra kulturella ord kan appliceras vid översÀttning av sekundÀra sÄdana.Det undersökningen visar Àr att sÄ inte Àr fallet, varken för primÀra eller sekundÀra kulturella ord. DÀremot fungerar strategierna mycket bÀttre för de primÀra kulturella orden dÀr endast 2 av 15 faller utanför, mot 4 av 12 för de sekundÀra.

Sammanfattning saknas..

Detta Àr en kandidatuppsats inom företagsekonomi med inriktning marknadsföring vid Handels- och IT-Högskolan i BorÄs. Denna studie Àr inriktad pÄ hur internationella investerare inom kulturella och kreativa nÀringar attraheras till en stad. Kulturella och kreativa nÀringar skiljer sig frÄn hur internationella investerare traditionellt attraheras till en stad. Vi har upptÀckt ett glapp i litteraturen, att det inte finns modeller som Àr inriktade pÄ att attrahera internationella investerare till kulturella och kreativa nÀringar. I studien anvÀnds Stockholm Business Region Development som ett fall och studien utgÄr frÄn deras arbetssÀtt med att attrahera investerare till staden.

ÖversĂ€ttningen av egennamn och kulturella referenser Ă€r problematiskeftersom namn i sig bĂ€r kulturella konnotationer. Om översĂ€ttaren inteförmedlar den bakomliggande kontexten gĂ„r en viktig betydelsedimensionförlorad för mĂ„lsprĂ„kslĂ€saren. Syftet med föreliggande uppsats Ă€r attundersöka vilka översĂ€ttningsstrategier som kan tillĂ€mpas vid översĂ€ttningenav egennamn och kulturella referenser i en politisk text om Nordirland.Uppsatsen bestĂ„r av tvĂ„ delar. I det första, teoretiska avsnittet refereras det tillett antal av forskningen angivna metodologiska principer för översĂ€ttning avkulturellt betingade ord. I det andra, praktiska avsnittet tillĂ€mpas dessastrategier i en analys av ett urval av de översĂ€ttningsförslag som jag gett i minegen översĂ€ttning av texten..

Bakgrund: En operation leder i vissa fall till on?digt lidande f?r patienten i form av postoperativa s?rinfektioner, hypotermi samt tryck- och nervskador. Forskning visar att det finns samband mellan dessa komplikationer och l?ng operationstid. F?r att undvika dessa beh?vs mer kunskap om vilka faktorer som kan f?rkorta operationstiden.

Dagens globala vÀrld har öppnat upp möjligheter som gjort det lÀttare för mÀnniskor frÄn olika delar av vÀrlden att trÀffas. En av anledningarna till att mÀnniskor invandrar till Sverige Àr kÀrlek. Dagens allt mer globaliserade vÀrld gör att demografin i Sverige Àndras med en ökning av den etniska och kulturella mÄngfalden. Detta stÀller krav pÄ vÄra myndigheter om att socialarbetare ska ha kulturell förstÄelse. Men hur utvecklar man denna kulturella förstÄelse? Denna studie riktar fokus till svenskfödda som lever i en internationell parrelation för att undersöka hur de genom mötet med sin partner och sin omvÀrld har utvecklat sin kulturella förstÄelse.Kvalitativa halvstrukturerade intervjuer har genomförts med fyra svenskfödda mÀn och kvinnor som lever i en internationell parrelation med partners frÄn Asien.

I tvÄ analyser av filmerna; Do The Right Thing av Spike Lee (1989) och Hemligheter och lögner av Mike Leigh (1996), har jag undersökt  hur och varför samhÀllsproblematik  som berör klass- och rasfrÄgan presenteras pÄ film utifrÄn hur cultural studies teoretiskt förhÄller sig till problematiska relationer mellan kulturella identiteter i USA och Storbritannien. Jag kom fram till att identifikationen av den kulturella identiteten var olika i respektive lÀnder; USA och Storbritannien. I USA var rastillhörigheten utgÄngspunkten för den kulturella identiteten och i Storbritannien var det klasstillhörigheten utgÄngspunkten för den kulturella identiteten..

Dagens arbetsplats blir alltmer internationell och dÀrmed multikulturell. Medarbetare med skilda arbets- och tillvÀgagÄngssÀtt, idéer, traditioner och normer möts pÄ nya sÀtt och i nya situationer. För att dessa kulturmöten ska bli givande och stimulerande för alla parter, finns behovet av en medvetenhet för de kulturella skillnaderna. Denna studie Àr en beskrivning av vilka upplevelser och erfarenheter som fanns inom det kulturellt blandade projektet, ?Pegasus? pÄ Skanska Sverige AB.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur undervisningen i historieÀmnet kan bidra till en interkulturell identitetsutveckling. Min mÄlsÀttning var att utifrÄn lÀrarnas upplÀgg och metoder kunna dra slutsatser om hur lÀrare arbetar med den kulturella identiteten i historieÀmnet. För att fÄr svar pÄ detta har jag dels fördjupat mig i teorin om kulturell identitet och interkulturell kompetens samt intervjuat tre lÀrare verksamma i olika kommuner i Sverige och med olika stor erfarenhet av elever med annan kulturell bakgrund. Metoden jag anvÀnde mig av var kvalitativ intervju dÀr jag intervjuade lÀrare enskilt och stÀllde övergripande frÄgor och dels följdfrÄgor. Svaren har jag analyserat och resultatet av undersökningen visade att lÀrarna inte har nÄgon medveten strategi i undervisning utifrÄn elever med annan kulturell bakgrund i klassen.

I vÄrt arbete vill vi försöka ta reda pÄ medvetenheten hos lÀrarna gÀllande elevernas kulturella bakgrund. Vad betyder lÀrarnas medvetenhet eller icke-medvetenhet för elevens identitetsbildande? VÄrt syfte med arbetet Àr att undersöka hur ett antal lÀrare frÄn Malmö och en kranskommun jobbar för att stÀrka elevernas kulturella identitet. NÀr vi började resonera kring vÄrt arbete, kom vi fram till att vi bÄda hade funderingar kring huruvida vÄra elevers kulturella bakgrund blir synliggjorda i historieundervisningen. DÄ vÀcktes intresset kring identitet och kultur och hur det hÀnger ihop.