I denna studie har vi undersökt vilka strategier som Àr viktiga att beakta vid implementering av beslutsstödjande system. Vi har utgÄtt frÄn Alters (1980) teori, dÀr han beskriver ett antal strategier som delas in i olika kategorier, och jÀmfört denna med empirin som vi undersökt vid tre företag. VÄr undersökning visar att de olika strategierna inte beaktas och tillÀmpas i lika stor utstrÀckning. I vÄr undersökning har vi funnit att strategierna som ingÄr i kategorin utveckla en tillfredsstÀllande grund Àr sÀrskilt viktiga att beakta. Vi har Àven funnit grund för en kompletterande strategi som behandlar vikten av att identifiera, möta och sÀkerstÀlla informationsbehovet hos intressenterna..

Efter att ha fördjupat mig i den teori som finns upptÀckte jag att de svenska handelsrelationerna med Frankrike Àr förhÄllandevis smÄ i jÀmförelse med andra lÀnder med motsvarande industriella utveckling och inhemska konsumtion, varpÄ jag ansÄg det intressant att gÄ djupare in pÄ detta. För att finna orsaker till fenomenet valde jag att utgÄ frÄn de villkor företagare har i de bÄda lÀnderna, sÄsom tillgÀngliga företagsformer, arbetslagstiftning och skattesatser. Uppsatsens syfte var dÀrmed att analysera villkoren för att starta och driva företag i Sverige respektive Frankrike för att se vilka skillnader som fanns. UtifrÄn detta syfte kom jag fram till följande problemstÀllning: ?Skiljer sig villkoren för att driva företag i Frankrike respektive Sverige Ät och utgör detta ett hinder för svensk företagsetablering i Frankrike??Den teori som fÄngades in visade att skillnaderna i företagarnas villkor lÀnderna emellan inte var stora, dÀremot finns stora kulturella skillnader mellan.

Den hÀr studien Àr en undersökning av hur organisationskulturen i en svensk polismyndighet tar sig uttryck i personalens förvÀntningar pÄ handledning. Metoden som anvÀnts Àr enkel fallstudie. Sjutton intervjuer har genomförts, varav femton individuella och tvÄ i grupp. De totalt trettio deltagarna Àr indelade i fem grupper; ledning, yttre befÀl, ordningspoliser, projektledare och handledare.Resultaten visar pÄ tre kulturella fenomen som kommer till uttryck i gruppernas förvÀntningar pÄ handledning. Dessa bestÄr i vertikala och horisontella spÀnningar i myndigheten samt ett fenomen som vi valt att benÀmna "den enda chansen".

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka möjligheter och hinder det finns i denmÄngkulturella skolan, med fokus pÄ elever med muslimsk bakgrund. Malmö har under de senaste decennierna blivit en mÄngkulturell stad. Detta syns tydligt i vissa stadsdelar dÀr stora delar av befolkningen Àr mÄngkulturella. Vi har fördjupat oss i teorier om hur lÀrare, barn och förÀldrar med muslimsk bakgrund kan uppleva den svenska skolan. I litteraturgenomgÄngen framgÄr det vilka hinder och kulturkrockar som kan uppstÄ dÄ barn med muslimsk bakgrund ska anpassa sig till bland annat den svenska skolans synsÀtt och undervisning.

I denna studie har vi undersökt vilka mjukvarukvalitetsfaktorer som Àr viktiga för slutanvÀndare. De sex kvalitetsfaktorer vi funnit i teori om mjukvarukvalitet har undersökts och jÀmförts med empirin. Studien visar pÄ att slutanvÀndarna anser att viktiga kvalitetsfaktorer Àr funktionalitet, tillförlitlighet, anvÀndbarhet och Àven i viss mÄn effektivitet samt att faktorerna underhÄllbarhet och portabilitet Àr av mindre vikt enligt slutanvÀndarna..

MeÀnkieli Àr ett av Sveriges fem nationella minoritetssprÄk i vilket forskning kring kulturella aspekter Àr av begrÀnsat omrÄdesfokus. De politiska ÀndamÄl som uttrycks i lagen om nationella minoriteter och minoritetssprÄk, Àmnar skapa en sprÄklig- och kulturell revitalisering. En ny rapport pÄvisar att kunskapsbristerna Àr stora dels gÀllande ansprÄk minoriteter efterfrÄgar, dels hur myndigheter arbetar med minoritetsrÀttigheter. Ett ledord i lagen Àr frÀmjandet och bevarandet av minoritetsgruppers kulturarv.  Till skillnad frÄn andra minoritetsgrupper urskiljer meÀnkieli inte en lika sÀregen kultur som exempelvis jiddisch eller romani-chib.

I bakgrunden redogörs olika aspekter som berör kultur samt sjuksköterskos förhÄllning till patienters etnicitet. Patienters syn pÄ vÄrd skiljer sig Ät beroende pÄ kulturtillhörighet vilket pÄverkar mötet i vÄrden. Sjuksköterskans ansvar Àr att ge vÄrd samt behandla patienterna med respekt och vÀrdighet oavsett etnicitet. SvÄrigheter kan finnas i att tillgodose detta i mötet med patienter dÄ uppfattningen av sjukdomsorsak kan skilja sig ifrÄn sjuksköterskans. SvÄrigheter i kommunikationen samt i förstÄelsen för respektive kultur kan leda till missförstÄnd.

Syftet med uppsatsen Àr att analysera hur det moderna samhÀllet i vÀstvÀrlden ser pÄ och pratar om sex och kÀrlek. Jag tittar pÄ hur de kombineras i den sÄ kallade kÀrleksideologin. Objektet för min analys Àr filmen Crazy, stupid, love frÄn 2011. Jag anvÀnder exempel frÄn filmen för att observera vissa kulturella aspekter som vi har i vÀstvÀrlden kring kÀrlek och sex. Den teoretiska utgÄngspunkten för uppsatsen Àr det socialkonstruktivistiska perspektivet (Barlebo Wenneberg 2001) och modern filmteori (Andersson och Hedling 1995). Resultatet visar bland annat att fiktiva verk, som filmen jag anvÀnder i uppsatsen, kan ta en plats i den kulturella diskursen.

Utvecklingen till ett mÄngkulturellt samhÀlle gör det intressant att undersöka om ökad kunskap inom transkulturell omvÄrdnad kan gagna sjuksköterskan i patient-kontakten. Denna litteraturstudie besvarar frÄgorna om hur transkulturell omvÄrd-nad kan anvÀndas i det dagliga arbetet och om det kan vara en vÀg till omvÄrdnad pÄ lika villkor. I studien framkommer resultat som visar pÄ ett starkt stöd för att kommunikation utgör ett av de största problemen i sjuksköterskans praktiska arbe-te med patienter med olika kulturell bakgrund. Det finns Àven ett starkt stöd för att det finns problem med att möta kulturellt relaterade vÀrderingar och livsstilar och i att förbereda studenter pÄ att möta upp de kulturella behoven hos sina patienter. Det finns ett starkt stöd för att professionella tolkar kan möta kommunikations-problematiken.

Detta arbete handlar om hur de islÀndska sagorna anvÀnds i den islÀndska skolan och vilka syften och metoder lÀrarna ser med arbetet. Ett av mina syften med arbetet har ocksÄ varit att se vilka implikationer arbetet i den islÀndska skolan kan ha pÄ den svenska skolan. LÀrarnas uppfattningar har undersökts genom samtal och intervjuer och Àven elevers och lÀrarutbildares uppfattningar redogörs för. PÄ plats i Reykjavik har ett antal lÀrare (5 st), elever (12 st) och lÀrarutbildare (2 st) intervjuats. Dessa intervjuer har tillsammans med mina egna observationer varit det resultat som utgjort underlag för de diskussioner som förs i kapitel 6.

Den hÀr uppsatsen handlar om den mÀnskliga dimensionen iett företagsförvÀrv. VÄrt syfte med undersökningen var att bidra till att fylladen kunskapslucka som handlar om den mÀnskliga dimensionen i ettföretagsförvÀrv. De frÄgestÀllningar vi anvÀnt oss av för att uppnÄ syftet Àr: Vad Àr HRs roll i ett företagsförvÀrv? Vilka uttryck tar sig den mÀnskliga dimensionen i ettföretagsförvÀrv?  Vad i den mÀnskligadimensionen Àr det som möjliggör respektive försvÄrar ett företagsförvÀrv? VÄrtfokus har legat pÄ tre teman som vi anser varit viktiga att lyfta fram och somför oss skapar den mÀnskliga dimensionen i ett företagsförvÀrv, vilka Àr HRsroll, transformerande ledarskap och kulturella skillnader. De hÀr tre temanautgör vÄr teoretiska referensram och dessa teorier anser vi har lagt en bragrund för att kunna besvara vÄra frÄgestÀllningar.

Den hÀr uppsatsen handlar om den mÀnskliga dimensionen iett företagsförvÀrv. VÄrt syfte med undersökningen var att bidra till att fylladen kunskapslucka som handlar om den mÀnskliga dimensionen i ettföretagsförvÀrv. De frÄgestÀllningar vi anvÀnt oss av för att uppnÄ syftet Àr: Vad Àr HRs roll i ett företagsförvÀrv? Vilka uttryck tar sig den mÀnskliga dimensionen i ettföretagsförvÀrv?  Vad i den mÀnskligadimensionen Àr det som möjliggör respektive försvÄrar ett företagsförvÀrv? VÄrtfokus har legat pÄ tre teman som vi anser varit viktiga att lyfta fram och somför oss skapar den mÀnskliga dimensionen i ett företagsförvÀrv, vilka Àr HRsroll, transformerande ledarskap och kulturella skillnader. De hÀr tre temanautgör vÄr teoretiska referensram och dessa teorier anser vi har lagt en bragrund för att kunna besvara vÄra frÄgestÀllningar.

Denna studie fokuserar pÄ samband mellan elevers kulturella tillhörighet och framtidssyn. I bakgrunden beskrivs lÀrande för hÄllbar utveckling, kulturbegrepp, lÀrande- och forskningsteorier. Studien genomfördes bland elever i Ärskurserna 4-6 vid tvÄ olika skolor: en liten byskola och en ?normalstor? skola i staden. Eleverna fick till uppgift att rita bilder av hur de tÀnker sig framtiden om 30 Är.

Bakgrund: Under de senaste Ären har allt fler svenska företag utvidgat sin verksamhet i den baltiska region. Detta innebÀr att företaget möter en mÀngd komplexa faktorer som har sin grund i kulturella skillnader. Det ekonomiska styrsystemet Àr ett medel för moderbolaget med vilket kontroll utövas för att försÀkra sig om att beslutsfattandet i dotterbolaget Àr i enlighet med hela företagets intresse. Utformningen av det ekonomiska styrsystemet pÄverkas Àven till stor del av det sovjetiska arv som prÀglar Baltikum. Syfte: Undersökningen har tvÄ syften.

Uppsatsen undersöker hur sprÄket, informationen och marknadsföringen pÄ japanska kampkonsters hemsidor skiljer sig beroende pÄ om mÄlgruppen Àr svensk eller japansk inom den sportinriktade judon och den mer traditionellt och kulturellt inriktade bujinkan. UtifrÄn en multimodal analys undersöks relationen mellan texter och bilder, och utifrÄn ett sprÄkligt perspektiv kommer hemsidornas text att analyseras.Dianne Cyrs forskning kring hemsidors lokalisering och anpassning efter olika kulturella bakgrunder utgör det teoretiska ramverket, liksom Anders Björkvalls teorier kring multimodala analyser.Undersökningen visar pÄ tydliga skillnader i hur bujinkan respektive judo portrÀtterade sig sjÀlva och vad de lade vikt vid nÀr de beskrev sin art. Dessutom kunde skillnader mellan Japan och Sverige pÄvisas betrÀffande informationsmÀngd, innehÄll samt sÀtt att framstÀlla samma art utefter de rÄdande kulturella och lingvistiska förhÄllanden som finns..