Eftersom det i dagens samhÀlle blivit allt vanligare att bosÀtta sig utomlands ökar behoven av kunskap om kulturella möten och kontraster. Möten med andra kulturer Àr sÀllan oproblematiska dÄ alla individer Àr fÀrgade av sin ursprungskultur. En stor fördel för integrering i en ny kultur Àr dock att ha kunskap om sig sjÀlv och sin egna kulturella identitet. Denna kunskap kan förvÀrvas innan kulturmötet men uppstÄr Àven som en konsekvens av det. Syftet med denna studie var att klargöra hur man lÀr sig om sin svenska identitet i ett interkulturellt möte.

Vi utsÀtts dagligen för en mÀngd bilder dÄ vi lever i ett bildsamhÀlle med TV, film, reklam, tidningar och böcker. Att dagens samhÀlle prÀglas av bilder gör det viktigt för skolan och undervisningen att aktivt förhÄlla sig till bildmediet. Arbetets övergripande syfte Àr att öka förstÄelsen för hur barns tankar kan synliggöras genom deras egenproducerade bilder. Vi har valt bildanalys som metod för att utifrÄn vÄr problemprecisering undersöka: Hur kan bildanalys anvÀndas för att synliggöra barns tankar om ilska? Hur anvÀnder sig barn av kulturella verktyg för att förstÀrka budskapet i sina bilder? De sju eleverna i undersökningen fick frÄgan: Vad tÀnker du pÄ nÀr du Àr arg? Rita och berÀtta!Resultatet av undersökningen tyder pÄ att det gÄr att synliggöra barns tankar med bildanalys genom en kombination av samtal och att barnen ritar.

År 1991 utbröt inbördeskriget i forna Jugoslavien. Kriget pĂ„gick fram till 1995. Följderna blev mĂ„nga civila offer, separerade familjer och hundratusentals flyktingar. Till Sverige kom under och efter kriget flyktingar frĂ„n bland annat Kroatien, Bosnien-Hercegovina och Serbien. MĂ„nga av flyktingarna var kraftigt traumatiserade av kriget i hemlandet.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur den senmoderna mÀnniskans Äsikter yttrar siggÀllande utbildning, arbete, fritidssysselsÀttning, resor, konsumtion och tro. Vidare vill jag undersöka ifall informanterna och deras Äsikter kan kopplas samman med Mary Douglas teorier om kulturella typer och hur det yttrar sig. Jag vill Àven analysera om de Àr klassificerbara som David Brooks nyligen introducerade typ, BoBos. Slutligen vill jag undersöka huruvida mina informanter Àr typiska för dagens senmoderna samhÀlle.Den slutsats jag kom fram till var att informanterna Àr typiska för dagens senmoderna samhÀlle och att har de karaktÀristiska drag som med fördel kan hÀnvisas till BoBos. De Àr individualistiska, relativistiska och delvis paradoxala, vilket ocksÄ Àr tydligt i deras Äsikter om hur de sjÀlva kan kategoriseras som grupp..

Syftet med vÄrt arbete har varit att undersöka om PiteÄ-Tidningen (PT) i sin rapportering producerar och reproducerar vissa kulturella överenskommelser rörande ungdomars identitet och i sÄ fall vilka dessa överenskommelser Àr. Vi har samlat allt material om ungdomar frÄn PT under en tremÄnadersperiod och utfört en kvantitativ analys pÄ dessa. PÄ 13 av texterna har vi gjort en kritisk diskursanalys. Ungdomarna i PT:s texter isoleras till ?ungdomsgruppen?, bland annat genom att andra personer ofta stÄr för fakta i texterna och genom att ungdomarna ofta fÄr skulden för samhÀllsproblem, exempelvis alkoholism.

Arbetet handlar om de kulturmöten som en elev med invandrarbakgrund kan uppleva i mötet med en svensk skola. I uppsatsen presenteras historik och fakta om invandrarbarn. De frÄgor vi har valt att undersöka Àr om skolmaten anpassas till elevernas kulturella bakgrund och hur man förhÄller sig till olika högtider i skolan. Problemen som uppmÀrksammas i litteraturen stÀmmer inte med den verklighet vi har stött pÄ genom de intervjuer vi gjort. Exempel pÄ detta Àr skolan, maten och högtiderna.

Undersökningen som grundar sig pÄ intervjuer med nio pedagoger i sex flerkulturella förskolor utgÄr bÄde frÄn styrdokumentens föresprÄkade sociokulturella tÀnk liksom ett socialisationsteoretiskt perspektiv. Studien synliggör att sÄvÀl sprÄkliga ? som kulturella dilemman dagligen uppstÄr sÄvÀl mellan hemmet och förskolan, som mellan vuxna med olika religionstilllhörighet. Studien tydliggör att ett interkulturellt perspektiv inte föreligger i möten mellan olika kulturer, vilka dÀrmed sker utifrÄn pedagogernas individuella reflektioner kring egna ? och andra kulturer.

Sammanfattning I dagsl?get f?r h?llbarhetsinformation mer utrymme i f?retags h?llbarhetsrapportering ?n f?rut, men l?g j?mf?rbarhet f?rsv?rar investeringsbeslut. D?rf?r antog EU CSRD, vars syfte bland annat ?r att ?ka harmoniseringen av h?llbarhetsrapportering. N?r CSRD inf?rlivats fullt ut i EU- medlemsl?nderna kommer fler f?retag successivt bli skyldiga att f?lja direktivet. Syftet med denna studie ?r att beskriva svenska noterade bolags f?rberedelsearbete inf?r CSRD, samt vilka faktorer som ligger bakom de beslut som tagits och hur det p?verkar f?retagen.

I takt med att vÄrt samhÀlle blir allt mer mÄngkulturellt sÄ möter vi allt större andel mÀnniskor med olika kulturell bakgrund och med bristande sprÄkkunskaper. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa de kommunikationsproblem som bristande sprÄkkunskaper och kulturella skillnader medför i mötet mellan patient och vÄrdpersonal. Metoden bestod av databassökningar i PubMed och Cinahl, 10 artiklar valdes och granskades. Ur dessa artiklar framkom litteraturstudiens resultat som belyser aspekter sÄsom tolkproblematiken, anvÀndningen av tvÄsprÄkig vÄrdpersonal och anhöriga som tolk, vÄrdrelationen och utbildningsbehovet hos vÄrdpersonalen. Författarna fann att det rÄder en begrÀnsad tolktillgÀnglighet och en osÀkerhet kring tolkningens tillförlitlighet.

Kunskapen om hur stort, eller litet, göteborgarna bor Àr i stort sett obefintlig. Det finns inga tillförlitliga, officiella siffror som berÀttar om det. Men det finns olika sÀtt att försöka greppa frÄgan. Ett Àr att försöka rÀkna ut bostadsytan per person - och det har vi gjort..

MÄnga bakverk och matrÀtter har nÄgon slags form eller förpackning runt om sig. De hÀr formarna kan vara tillverkade av olika material och det hÀr konkurrerar i dagslÀget med varandra. Syftet Àr att ge lÀsaren en djupare förstÄelse för vilka attribut som Àr viktiga för konsumenten samt vilken roll samhÀllsansvaret spelar för konsument och producent. En kvantitativ metod i form utav en enkÀtundersökning kommer att anvÀndas.Teorierna Corporate social responsibility, produktutveckling och produktdesign kommer att anvÀndas. UtifrÄn enkÀtundersökningar kommer empirin att samlas in. Attribut som tÀthet, stabilitet, lossningsförmÄga och miljö Àr viktiga för konsumenten.

A successful acquisition is based upon good preparations before the integration process..

Bakgrund: I Sverige och globalt rapporteras att minoritetsgrupper med avseende pÄ kultur och sprÄk Àr socioekonomiskt utsatta och har sÀmre hÀlsa Àn majoriteten. Diskriminering och misstro till hÀlso- och sjukvÄrden Àr faktorer som pÄverkar huruvida individer i dessa grupper söker vÄrd eller ej. I Sverige föreskrivs en hÀlso- och sjukvÄrd pÄ lika villkor för alla individer. HÀlso- och sjukvÄrdspersonalen ansvarar för att vÄrdrelationen Àr respektfull och patientcentrerad. Kulturellt sÀker vÄrd innebÀr att patientens kulturella identitet, rÀttigheter och behov respekteras.

Vi utsÀtts dagligen för en mÀngd bilder dÄ vi lever i ett bildsamhÀlle med TV, film, reklam, tidningar och böcker. Att dagens samhÀlle prÀglas av bilder gör det viktigt för skolan och undervisningen att aktivt förhÄlla sig till bildmediet. Arbetets övergripande syfte Àr att öka förstÄelsen för hur barns tankar kan synliggöras genom deras egenproducerade bilder. Vi har valt bildanalys som metod för att utifrÄn vÄr problemprecisering undersöka: Hur kan bildanalys anvÀndas för att synliggöra barns tankar om ilska? Hur anvÀnder sig barn av kulturella verktyg för att förstÀrka budskapet i sina bilder? De sju eleverna i undersökningen fick frÄgan: Vad tÀnker du pÄ nÀr du Àr arg? Rita och berÀtta! Resultatet av undersökningen tyder pÄ att det gÄr att synliggöra barns tankar med bildanalys genom en kombination av samtal och att barnen ritar.

I BarnhÀlsovÄrden trÀffar sjuksköterskor ofta familjer frÄn andra kulturer. Det Àr givande och lÀrorikt men innebÀr ocksÄ en utmaning. Det Àr inte lÀtt att förstÄ varandra och det handlar inte bara om sprÄket. Sjuksköterskor saknar verktyg för detta och kÀnner sig ofta vilsna. Syftet med studien Àr att belysa sjuksköterskans möte med dessa familjer ur ett transkulturellt perspektiv.