Hur ser förskollärarna på lekens betydelse?Min undersökning bygger på intervjuer med fem förskollärare. Jag har fått reda på resultatet genom kvalitativa intervjuer med förskollärarna. Intervjuerna har skett enskilt i deras egna trygga miljö på förskolan.Genom intervjuerna fick jag, sett ur förskollärarnas perspektiv, reda på hur viktig leken är för barns utveckling både socialt och intellektuellt. Förskollärarna var överens om att barnen lär sig att ta hänsyn, turtagande och att visa empati i sina lekar.

Arbetet beskriver den utbildningsverksamhet i Halmstad kommun som har till syfte att geelever utan gymnasiebchörighct möjlighet att läsa upp sina betyg för att kunna studeravidare på ett gymnasicprogram. Verksamhetsstudier oeh intervjuer med personal har gjorts vid två olika tillfällen; år 2001 besöktes Ungdomscentrum (UC) och år 2007 gjordes en uppföljning då verksamheten precis genomgått flera förändringar och idag räknas som en "egen" skola, Klaragymnasiet.Personalen har under många år kämpat för förändringar på UC, som en start ansågman att ändamålsenliga lokaler krävdes för att möjliggöra utvecklingar. Då och då harhoppet tänts då kommunen ti II satt personer i olika omgångar att utreda behoven ochmöjligheterna av förändringar i verksamheten, men gång efter annan har det saknats ekonomiskt stöd/intresse och planerna har runnit ut i sanden.Genom intervjuer med personal kan jag återge deras uppfattning om hur verksamhetenutvecklats de senaste åren för att idag bättre kunna tillgodose elevernas behov. En tydlig förändring är en positivare syn på verksamheten utav personalen. Man har genomkommunens satsningar kunnat anställa fler lärare och annan personal och därmedorganisera olika inriktningar/spår på skolan vilket ger såväl elever som personal enutbildning och arbetsmiljö med tydligare struktur.

Jag har formulerat två teser; om modersmålsundervisning gynnar andraspråksinlärning eller inte. Jag har gjort fyra intervjuer med elever från årskurs 9 som handlar om elevers syn på modersmål och om dessa intervjuer stödjer någon tes i dessa två perspektiv. Mina två frågeställningar är: Hur ser eleverna på sina förstaspråk? Anser de att modersmålsundervisningen har gett dem ett verktyg till att lära sig bättre svenska? Mina slutsatser är att de flesta elever inte tror att modersmålsundervisningen har gynnat dem i andraspråksutveckling. Detta betyder naturligtvis inte att en hel teori/tes skulle vara felaktig, detta är en mindre undersökning som jag jämfor med annan forkning.

Syftet med mitt examensarbete är att få kunskap om varför beröring/massage används i skolan och vad det har för effekter. Jag vill också få reda på om det finns något som talar emot massage i skolan i läroplanen och annan litteratur. Beröring är livsviktigt för alla människor och bidrar även till harmoni och ökad inlärning. Litteraturen hävdar att beröring är viktigt för människans utveckling. I litteraturgenomgången konstateras det hur vikigt det är med beröring för barn och vuxna.

I dagens informationsflöden, får nationella gränser allt mindre betydelse. Den globala människan får information från hela världen genom att exempelvis öppna morgontidningen, slå på Tv:n eller gå in på nätet. Utrikeskorrespondenter spelar en viktig roll i människors informationsintag. De kan ses som nyckelspelare i dagens globala nyfikenhet och som ett fönster ut mot världen.  I denna uppsats undersöks hur Sveriges televisions utrikesmagasin Korrespondenterna berättar om världen. Public service medier inklusive programmet Korrespondenterna står för så kallad god journalistik. Deras inflytande kan därför antas vara stort och bidragande till hur vi som tittare uppfattar världen. Genom en narrativ analys av tre programavsnitt och Korrespondenternas introvinjett synliggörs både formalistiska, dramaturgiska och sociala mönster i Korrespondenternas berättande.  Uppsatsens analys visar på att Korrespondenterna använder sig av olika nivåer av berättande. Korrespondenterna vill gärna passa in berättelsen inom programmets fasta ram, där orientalism går att se som en del av berättelsen. När intervjupersoner berättar om en relativt ?vanlig? tillvaro, berättar Korrespondenternas programledare om en mer dramatisk och främmande. Korrespondenterna kan dels ses som kosmopoliter, med en vilja att se världen som en gemensam plats. Men främst som orientalister som berättar om världen med hjälp av bland annat exotisk musik och dramatiska vinklar. Korrespondenterna korsar visserligen landsgränser, men kulturella och sociala gränser behålls. Det faktum att utrikeskorrespondenter berättar om världen ?där ute? för oss ?här hemma? gör att det finns en tydlig skillnad mellan dem man berättar om och dem man berättar för. .

Mäns fåtalighet i förskolevärlden formuleras som ett problem utifrån olika diskurser. Manliga förskolepedagoger framställs på olika sätt att inneha särskilda betydelser, betydelser som skapar vissa förhållningssätt. I detta arbete betraktas massmedia som en viktig aktör i att sprida generella framställningar och förhållningssätt. Syftet med studien är att med en diskursanalytisk metod, förstå hur media förmedlar betydelser av manliga förskolepedagoger. Det finns forskning om män i förskolan och diskursanalytisk forskning på media ur genusperspektiv, men det saknas forskning på medias framställningar av manliga förskollärare i Sverige.

Syftet med studien var att undersöka hur manliga elitfotbollspelare (1) upplever stress under sin rehabilitering samt (2) vilka typer av strategier de använder sig av för att minska den upplevda stressen under sin rehabilitering. Elitfotbollspelarna (N=11) med en medelålder på 22 år besvarade en semistrukturerad intervjuguide gällande stress och coping under rehabilitering. Intervjuerna analyserades genom tematisk innehållsanalys. Resultatet visade att elitfotbollspelare upplever störst press och stress från sig själva och att det sociala nätverket är en viktig del för att handskas med upplevd stress. Resultatet visade även att positiv inställning är en viktig komponent för att få ett bra rehabiliteringsutfall.

BAKGRUND: Barnmorskor har till uppgift att vårda och stödja födande kvinnoroberoende av vilken kultur dessa kommer ifrån. Ett flertal nationella och internationellastudier beskriver att immigrerade kvinnor inte kan kommunicera med sina barnmorskoroch kan känna ett utanförskap under förlossningen. Ett fåtal svenska studier beskriver hurbarnmorskor upplever att vårda dessa kvinnor. Sådan kunskap skulle kunna förbättraomhändertagandet och vårdkvaliteten hos kvinnorna. SYFTE: Att beskriva barnmorskorsupplevelser av att vårda kvinnor med annat språk och annan etnisk bakgrund underförlossning.

Invandrare kommer till Sverige från världens olika hörn med en annan tradition och kultur. Det kan uppstå kommunikationsproblem vid kontakten med de svenska myndigheter, bland annat hälso- och sjukvården. Syftet med denna studie är att undersöka iranska mammors upplevelse av kontakten med BVC samt deras upplevelse av styrkor och brister i kontakt med svenska barnhälsovården. Metoden har en explorativ design med en kvalitativ ansats. Sammanlagt intervjuades sju mammor där samtliga hade iranskt ursprung och persiska som modersmål.

1997 infördes en ny chefsfunktion inom sjukvården, nämligen verksamhetschefens ochkraven på denne var att ha ledaregenskaper och att, om denne inte var läkare i botten, att ha enmedicinskt ansvarig med delegation som rådgivare i medicinska frågor. Antalet verksamhetschefer med annan bakgrund än som doktor växer i snabb och ökande takt inom vissa organisationer. Medicinsk kompetens behövs fortsatt för att leda sjukvården. Målet med denna uppsats har varit att, utifrån lagförändringens betoning av manageriell kompetens, belysa faktorer som påverkar läkares förutsättningar att axla chefspositioner även i framtiden. Målet har alltså inte varit att diskutera om verksamhetschefer skall vara läkare eller inte.

Läroplanen för grundskolan och förskoleklassen menar att det är viktigt att eleverna förhåller sig kritisk till fakta och lär sig inse att olika val medför konsekvenser. Gunilla Svingby anser att kritiskt tänkande bör genomsyra all undervisning i skolan vilket författarna i detta arbete håller med om. Kritiskt tänkande bör inte isoleras till enbart källkritik utan skall ses som en viktig del i undervisningen för att tillägna sig viktig kunskap för framtiden. Trots att författarna sökt med ljus och lykta har dessa funnit näst intill ingen forskning alls som belyser lärares arbetssätt och hur man kan arbeta för att vidareutveckla detta hos elever. Det kan tyckas som att ämnet är högaktuellt i samhället och det kan tyckas att det är av stor vikt att uppmärksamma detta i ett examensarbete.

Bakgrund: Risken för hjärtsvikt ökar med stigande ålder. Upplevelser av att leva med hjärtsvikt varierar vilket kan påverka det dagliga livet och leda till individuella vårdbehov. Patienter med hjärtsvikt ska vid behov erbjudas vård i hemmet och den är idag mer avancerad än tidigare.Syfte: Syftet med studien var att belysa patienters upplevelser av att få vård i hemmet för sin hjärtsvikt.Metod: En induktiv intervjustudie med semistrukturerade frågor har använts. Genom ett strategiskt urval framkom sex informanter. Intervjumaterialet analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys.Resultat: Vården i hemmet utformades individuellt och informanterna upplevde att de fick all vård de var i behov av.

Framställningens syfte är att utreda var gränsen mellan medgärningsmannaskap och medhjälp skall dras. För att få en helhetsbild och en ökad förståelse för området behandlas dock hela medverkansläran. Det som får störst utrymme i uppsatsen är hur praxis gällande medgärningsmannaskap har utvecklats de senaste årtiondena. Det konstateras att medgärningsmannaskap, genom bland annat tillämpningen av BrB 23kap 4 § andra stycket, har kommit att utnyttjas i större utsträckning än tidigare. En annan viktig fråga som behandlas är på vilket sätt begreppen tillsammans och i samförstånd eller gemensamt och i samråd har kommit att användas.

Könsroller är något som barn i tidigt ålder lär sig av föräldrar och samhället. Kulturella processer påverkar de samhällen vi lever i. Syftet med studien var att undersöka hur flickor och pojkar berättar och tänker om leken, sin egen och det andra könets samt studera om det finns kulturella skillnader mellan flickors och pojkars lek. Sexton barn, 8 flickor och 8 pojkar, i åldern fem till sex år intervjuades. Fyra flickor samt fyra pojkar kom från en svensk kultur.

Växelväljaren som Scania använder i dagsläget har stort inbyggnadsdjup vilket skapar problem vid integration i instrumentbrädan, dessutom har glödlamporna för indikationsbelysningen kort livslängd. Utvecklingen mot distribuerade system har gjort det möjligt för Scania att använda en egenutvecklad växelväljare och därför vill man undersöka möjligheten för en egen konstruktion.Konceptet som presenteras i detta examensarbete är en mycket kompakt enhet, inbyggnadsdjupet är endast en fjärdedel av den växelväljare som används i dagsläget. Tryckknapparna utgörs av en silikonknappsats som är genomlyst. Till indikations- och grundbelysning används OSRAMs HYPER T66. Detta är en kapsel som innehåller tre av varandra oberoende lysdioder.