Denna uppsats har gjorts i samarbete med Alvesta kommun och behandlar frÄgan om hur handeln ska överleva i smÄorter, med fokus pÄ Alvesta centrumhandel. Alvesta ligger endast 18 kilometer frÄn residensstaden VÀxjö, vilket innebÀr att det försvÄrar för handlare att bevara sina kunder nÀr allt fler vÀljer att Äka till VÀxjö för att göra sina inköp. Det kan Àven pÄ andra sÀtt sporra handeln i Alvesta att bli Ànnu bÀttre. Metoden som har anvÀnts under detta arbete Àr en sÄ kallad fallstudie som innebÀr att man fokuserar pÄ ett visst objekt, i detta fall pÄ centrumhandeln i Alvesta. För att besvara frÄgestÀllningen om huruvida centrumhandeln ska kunna överleva i smÄorter sÄ genomfördes en intervjuundersökning med handlare i Alvesta centrum samt en enkÀtundersökning med tvÄ bostadsomrÄden i Alvesta tÀtort samt med mÀnniskor som rörde sig inne i centrum.Resultatet frÄn dessa undersökningar visar att det framförallt Àr nÀrheten till centrum samt den goda och personliga servicen som prioriteras och uppskattas av de flesta alvestabor nÀr det gÀller centrumhandeln.

Det hÀr Àr ett kandidatarbete pÄ 15Hp som beskriver arbetsprocessen bakom mitt bidrag till tÀvlingen Street furniture light. Arbetet beskriver litteraturstudie, inventering, analys, skissprocess samt mitt vidareutvecklade förslag.I det hÀr arbetet anvÀnder jag mig av funktionsanalys för att finna vilka funktioner som en gatumöbel kan ha i olika sammanhang. Det Àr till stor del resultatet av funktionsanalysen som ligger till grund för de idéskisser som presenteras i arbetet.Den idé som jag har vidareutvecklat och sammanstÀllt som ett tÀvlingsbidrag Àr ett cykelstÀllssystem dÀr belysningen framhÀver cykelstÀllets rumsskapande kvalitéer. I diskussionsavsnittet reflekterar jag över min egen designprocess och hur det hÀr projektet skiljer sig frÄn den typen av gestaltning som jag Àr van vid under utbildningen.

I dagens affÀrsvÀrld har dem flesta företag projekt som arbetsform, det kan handla omomstrukturerings- eller utvecklingsprojekt. PÄ grund av detta har ett antal olika modeller, som tillexempel Praktisk Projektstyrning (PPS) och PROPS, utvecklats för just detta ÀndamÄl. PPSutvecklades sent pÄ 1980-talet av Tieto, och idag anvÀnds den modellen pÄ en rad olika företag iSverige. Företagen vÀljer antingen att köpa in konsulteringstjÀnster frÄn Tieto eller sÄ anpassardem PPS-modellen till sin egen verksamhet. Ett projekt kan generellt delas in i tre stycken moment, förberedelse, genomförande och avslut.

Syftet med denna studie var att undersöka högstadieelevers upplevelser av ett hÀlsoprojekt. En högstadieklass i Uppsala lÀn har under vÄren deltagit i ett pilotprojekt i syfte att utveckla metoder för fortsatta hÀlsofrÀmjande projekt samt pÄ sikt förbÀttra ungdomarnas hÀlsa gÀllande ökad fysisk aktivitet, bÀttre kost- och sömnvanor samt en bÀttre sammanhÄllning i klassen. 19 av klassens 22 elever tackade ja till att delta i studien. Den kvalitativa metoden som anvÀnts för datainsamling Àr fokusgruppintervjuer. Eleverna fick tillsammans diskutera sina upplevelser, tankar och kÀnslor kring hÀlsoprojektet och insatserna samt huruvida de har upplevt sin egen pÄverkan av projektets innehÄll.

Hedvigs TrÀdgÄrd i GÀvle Àr en handelstrÀdgÄrd som specialiserar sig pÄ hÀlsa och trÀdgÄrd.Hedvigs TrÀdgÄrd har idag ingen webbsida som visar deras verksamhet. Genom att ha en företagspresentation pÄ Internet lockar de fler kunder och folk över hela vÀrlden kan se vilka de Àr och vad de gör. Brist pÄ tid och kunskap har stoppat dem frÄn att skapa en egen webbsida tidigare.Examensarbetet gÄr ut pÄ att skapa en enkel men innehÄllsrik webbplats Ät Hedvigs TrÀdgÄrd med ett tillhörande administrationsgrÀnssnitt för att lÀgga till meddelanden och nyheter samt att uppdatera information.Nyckelord: Webbsida, administrationsgrÀnssnitt, webbdesign, webb-programmering, HTML, Cascading Style Sheets, JavaScript, PHP, MySQL.

?SÄ lÀnge jag Àr glad, liksom? Àr en kvalitativ studie av mÀnniskors sÀtt att se pÄ sin egen ? och i viss mÄn Àven andras ? sexualitet. Genom intervjuer med mÀnniskor med olika sexuell lÀggning, lyfter den fram de egna erfarenheterna av att vara hetero-, homo- eller bisexuell i Sverige idag. Intervjuerna analyseras och tolkas med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys och belyser pÄ sÄ sÀtt ett antal centrala kategorier. Dessa fokuserar pÄ frÄgor kring sexualitetens orsaker och vad som anses naturligt samt sexualitet som en del av identiteten..

Ett utforskande av interpretation utfört i musik, akvarell och ord. En nÀrgÄngen bild av en levande musikalisk process studerad frÄn en inre kÀrna. Arbetet bestÄr utav denna text, tre konserter frÄn vÄren och sommaren 2013 som dokumenterades i DVD-format, ljudupptagningar av improvisationer och akvareller skapade i tiden för arbetet. Arbetets kÀrna, ögonblicksbilder frÄn insidan av sjÀlva processen, presenteras i en egen del av arbetet och omsluts av förklarande, reflektioner och tankar. Författaren spelar viola och upplever synestesi..

Syftet med denna uppsats Àr att belysa vilka hinder och möjligheter de före detta kriminella möter nÀr de ska Äterintegreras i samhÀllet. Vi vill dessutom fördjupa förstÄelsen för varför de vÀljer att avbryta sin brottskarriÀr. För att bygga upp en förstÄelse för problemomrÄdet har vi anvÀnt oss av fyra rapporter varav tre Àr publikationer frÄn Brottsförebyggande RÄdet och en frÄn Equal-projektet BÀttre frigivning. Vi har utöver dem anvÀnt statistik frÄn kriminalvÄrden för att belysa omrÄdets omfattning. Rapporterna beskriver de problem interner möter vid frigivning, sÄsom bostad och sysselsÀttning. De behandlar Àven vilka utslussningsmetoder som finns och i hur stor utstrÀckning de anvÀnds.

Syftet var att studera barns val av lek innehÄll i relation till tidigare generationers lekar, samt att Àven se hur pedagogerna arbetade utifrÄn sin egen syn pÄ traditionella lekar och hur det pÄverkade barnens val av lek. Det gjordes en kvalitativ undersökning, observationer och intervjuer i en förskoleklass. Resultatet visade att i förskoleklassen som undersökningen gjordes i anvÀnde man sig av traditionella lekar. Barnen lekte ofta samma lekar som den Àldre generationen gjorde. En del av lekarna var sedan omgjorda för att passa dagens samhÀlle och det utbud av tv- och filmhjÀltar som idag Àr kÀndisar.

Utvecklingsarbetet syftar till att alla elever pÄ skolan ska erbjudas meningsfulla aktiviteter under nÄgra lunchraster i veckan. Eleverna ges ytterligare tillfÀlle till fysisk aktivitet, vilket sker under dessa aktiviteter. Nya kamratrelationer frÀmjas i bÄde de vana och ovana aktiviteterna, eleverna fÄr möjlighet att knyta nya kontakter med elever frÄn andra klasser Àn sin egen. Elevernas inflytande och delaktighet finns med i de olika planerade rastaktiviteterna, dÄ de fÄtt komma med olika förslag som gjorts om eller tagits rakt av..

Examensarbete beskriver hur jag inom fenomenografins ramar provar Learning Study somkompetensutvecklingsverktyg. Det Àr ett undervisningsförsök i förskoleklassensmatematikundervisning. Med variationsteori som grund jag försöker ta reda pÄ kritiska aspekter för att göra lÀrande möjligt. Genom att förintervjua barnen, utföra planerade lektioner med det avsedda lÀrandeobjektet och Äterintervjua om det erfarna lÀrandeobjektet, Àr min avsikt att komma till vÀrdering om det iscensatta lÀrandeobjektet under videofilmad lektion. Resultat visar att Learning study Àr ett utmÀrkt instrument för lÀrares egen lÀrande och gör det möjligt att finna och mÄlmedvetet fullgöra kritiska villkor för lÀrande..

UtgÄngspunkten för studien ligger i att, efter 1-1,5 Är efter de avslutat familjeprogrammet De otroliga Ären (the Incredible Years, Webster-Stratton), undersöka och belysa förÀldrars upplevelser och erfarenheter av ? om och hur deltagandet i programmet pÄverkat/förÀndrat tÀnkandet kring den egna förÀldrarollen? hur deltagandet i programmet pÄverkat/förÀndrat deras eget beteende? hur deltagandet i programmet pÄverkat/förÀndrat barnens beteende och ? att anvÀnda sig av programmets metoder pÄ egen hand.UtifrÄn en kvalitativ metod intervjuades tio förÀldrar som deltagit i och avslutat programmet i Familjemottagningen i Majornas, regi under höst- respektive vÄrterminen 200X. Under intervjun fick de Àven fylla i tvÄ strukturerade formulÀr; Eyberg Child behavior Inventory (ECBI), som anvÀnds för att uppskatta tidiga beteendeproblem och för utvÀrdering av behandling, samt ytterligare ett formulÀr som ber förÀldrarna uppskatta vilken nytta de haft av programmets metoder/tekniker i sitt samspel med barnen, nÀr det gÀller att minska deras ?oönskade? beteende. Analysen av intervjuerna och formulÀrsvaren visar att de flesta av förÀldrarnas, och barnens, beteende pÄverkas och förÀndras avsevÀrt efter deltagandet, och att man oftast lyckas bevara effekterna och de nya beteendemönstren.

Syftet med arbetet var att studera hur pedagoger diskuterade kring höglÀsning och hur de arbetade med denna. Undersökningen var menad att uppmÀrksamma pedagoger om sin egen verksamhet och förmÄga att utveckla den. Jag anvÀnde mig av enskilda intervjuer följt av videoobservationer som underlag för uppföljningsintervjuer. Slutligen anvÀndes gruppintervju för att arbetslaget skulle fÄ ett gemensamt forum för diskussion kring eventuella förÀndringar av verksamheten. Undersökningen visade att det infann sig ett reflekterande hos pedagogerna kring deras verksamhet kring höglÀsning.

Syftet med denna studie var att undersöka högstadieelevers upplevelser av ett hÀlsoprojekt. En högstadieklass i Uppsala lÀn har under vÄren deltagit i ett pilotprojekt i syfte att utveckla metoder för fortsatta hÀlsofrÀmjande projekt samt pÄ sikt förbÀttra ungdomarnas hÀlsa gÀllande ökad fysisk aktivitet, bÀttre kost- och sömnvanor samt en bÀttre sammanhÄllning i klassen. 19 av klassens 22 elever tackade ja till att delta i studien. Den kvalitativa metoden som anvÀnts för datainsamling Àr fokusgruppintervjuer. Eleverna fick tillsammans diskutera sina upplevelser, tankar och kÀnslor kring hÀlsoprojektet och insatserna samt huruvida de har upplevt sin egen pÄverkan av projektets innehÄll.

I mitt arbete som gymnasielÀrare har jag förmÄnen att möta mÄnga olika unga mÀnniskor. Det jag fascineras av Àr de likheter och skillnader jag ser hos dem, alla de roller som mÄnga av dem testar för att hitta sin egen identitet. Vissa börjar i 1:an pÄ gymnasiet med en viss stil och identitet och förÀndras helt under de tre Ären de gÄr pÄ skolan och andra Àr precis likadana som de var den första dagen de kom in genom dörren. Jag har ofta funderat pÄ hur medvetna eleverna Àr över deras identiteter. Hur resonerar de i valet av stil, om hur det yttre pÄverkas av identiteten och hur identiteten pÄverkas av deras val av stil eller stilar? NÀr jag pratat med dem och lyssnat pÄ deras resonemang har jag kunnat ana att mÄnga av dem anser att det Àr viktigt att vara annorlunda men utan att sticka ut för mycket.En av skolans uppgifter Àr ?att lÄta varje enskild elev finna sin unika egenart?.